- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
738

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skiss ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

m. m., fsax. skir(i), mhty. (mty.) schir
(ty. schier), ägs. scir, r-avledn. av roten
ski i skina, i avljudsförh. till skär 1.
Parallellbildning: isl. skfirr, klar, tydlig
(till en iz-rot). - Härav: skira, fsv.
skira, skära, rena (från synd o. d.), med
ed el. gudsdom fria = isl. skira, rena,
döpa, got. gaskeirjan, förklara, tyda,
ägs. sciran ds., mlty. schiren, rena. -
Adj. skir i betyd, ’klar’ ingår i det
ytterst vanliga sv. sjönamnet Skir en,
ävensom i Skir sjön. Gård- o.
sockennamnet Ski rö, Ski re Östra h d Smal.,
fsv. Skiri m. m., innehåller den gamla
beteckningen för den sjö, som nu ef l er
gården kallas Skirösjön. - Härtill
även isl. Skirnir, guden Freys
’skö-sveinn’; möjl. urspr, om
fruktbarhets-(o. himmels)guden själv.

[skirva, sv. dial., engelska sjukan,
se skärva 2.]

skiss, B. Höijer 1795: esquisse (från
fra.), Palmblad 1811: ett . . skitse (från
ty.), f. ö. vanligt först under 1800-t:s
senare hälft = ty. skizze osv., av ital.
schizzo, av lat. schedium, något
improviserat, hastverk o. d., egentl, neutr.
till grek. adj. skhédios, hastigt gjord,
nära, avledn. av skhed- i homer.
skhe-dön, nära, egentl.: hållande vid (till
roten sghe- i aor. skhem till ékhö, håller,
av *segh-; se hektik, s kem a o.
seger).

skita = fsv. = isl. skiia, da. skide,
mlty. schiten, fhty. scizan (ty. scheisseri),
ägs. scitan (eng. shit), allm. germ. st.
vb, till ie. roten sk(h)id, skilja, klyva, i
grek. skhizö, klyver, lat. scindo (perf.
scidi) ds.; osv., växelrot till sk(h)it i
sked, skida osv.; alltså egentl, med
samma grundbetyd, ’avskilja, avsöndra’
som ex kr e m en t o. skarn. - Härtill
vbalsbst. germ. *skita- n., *skiti- m. -
nisl., no. skit, sv. dial. sket (även m.)
~ Hy. schete m., ty. schiss (jfr den
analoga växlingen under bett, grepp);
jämte, i anslutning till verbets f, sv.
skit, isl. skitr m., da. dial. skid (bildat
som bit). - Ett annat germ. vb är sv.
dial. drita st. vb, Vrml., Dal. - isl.
drita, da. dial. dritte, mlty. driten, ägs.
drilan, med vbalsbst. isl. dritr m. ~
*drit-i sv. dial. dret m., isl., ägs. drit n. (eng.
dirt); jfr ry. driskat’, ha diarré (av ie.
*dhreid-sk-).

skiva = fsv. = senisl. skifa, no. skiva
(jämte skiva), da. skive, fsax. skita, mlty.
schive, fhty. sciba (ty. scheibe), meng.,
eng. shive; besl. med sv. dial. skiva,
skära, dela, isl. skifa ds., med
avljuds-formen no. skiva; till en ie. rot skip,
klyva o. d., dit av somliga bl. a. förts
lat. Scipio, stav, grek. skip ö n ds.; med
växelformen skib i skipa, skepp, jfr
skiffer o. skävor. Släktskapen med
grek. skoipos, som antagits av
åtskilliga forskare, är osäker, då ordet icke
synes ha den betydelse av
’krukmakar-skiva’, som vanligen angives. - Möjl.
är åtminstone det svenska ordet lånat
från mlty.

[skiver, sv. dial., engelska sjukan, se
skäver.]

[skjalg, norrl. o. finnl. dial., sned,
se skela.]

skjorta, fsv. skiorta, skiurta = da.
skjorte, med brytning av äldre -yrt- >
-iurt- (liksom i t. ex. kjortel) av * skyrta
- isl. skyrta, även: lintyg (jfr samma
dubbelbetyd, hos s ark), mlty. schorte,
skört, förkläde (se skört), ty. schurze,
förkläde, ägs. scyrte, skjorta, underkjol
(eng. shirt, skjorta, jfr shirting; skirt,
skört m. m., däremot från nord. skyrta);
av germ. *skurtiön, avledn. av el. i alla
händelser besl. med *skurta-, kort, i
fsax. scort, fhty. scnrz, ägs. sceort (eng.
short), vartill mlty. schort, även mhty.,
ty. schurz, skört, förkläde, o. fsv., isL
skörta, da. skorte, fattas, osv. Icke
lånat från lat. *excurtus, utan ett inhemskt
germ. adj., i avljudsförh. till mhty.
scherze, avskuret stycke, besl. med litau.
skerdziu, slaktar, o. ytterst hörande till
ie. roten sker i skära. Om ordet
betyder ’den korta’, har väl plagget
jämförts med den längre ’särken’; jfr med
avs. på betyd.-utvecklingen kjortel.
Man kan dock även utgå från
grundbetyd, ’avskuret stycke’ (jfr mhty.
scherze): adj. *skiirta.- betyder urspr,
’avskuren’. - Till fsv. adj. *skorter, kort,
hör bl. a. ortn. Skorteby, fsv. Skortaby,
egentl.: den korta byn; se förf. Ortn.
på -by s. 50.

skjul, fsx. skiul, omhölje, skyddstak

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0826.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free