- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
740

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sko ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sko sig, vid försäljning o. d. göra
sig oskälig el. olovlig vinst, riva åt sig,
t. ex. sko sig på någons bekostnad,
t. ex. Österling 1700: ’Du har aldrig
skodt dig af det som du hafver
kiöpt för dem’; jfr Asteropherus 1609:
’alt skall iagh först skoo taskan min,
V för X kan iagh well skryfua’ = no.
sko seg. Närmast väl en bildlig anv. av
sko sig, skaffa sig skor, i vilket fall
dock ex. från 1609 representerar en oursprunglig
konstruktion. Detta senare
utgår emellertid närmast från betyd.,
’fastsy på kanten av ett plagg’ (till
skydd o. förstärkning) o. kunde sålunda
jämföras med eng. line (one’s purse),
fylla, späcka, egentl.: fodra, kanta; en
överensstämmelse, som möjl. talar för
att vi här i själva verket ha den äldsta
formen för detta uttryck. Åtm. i no. sammansmält
med sko(a) i ungef. samma
betyd., till sko, glupsk o. d., biform till
skjød = isl. skǿðr, skadlig, av germ,
*skōþia-, möjlighetsadj. till skada (jfr
angenäm, bekväm, för adj., gäv,
häv, tök osv.); jfr även no. skaa seg
= isl. skásk, förbättra sitt läge, till adj.
skaa, utsatt för, i sammans. Jfr härtill
även Psilander Xen. Lid. s. 234, Torp
Etym. ordb. under nämnda ord.

skock, även: antal av 60, fsv. skokker,
skock, flock = da. skok ds., i no.-da.
o. ä. da. även: flock, skara; väl lån från
mlty. schock n., 60 kärvar, antal av 60,
av fsax. skok n. = mhty. schoc m.,
flock, hop, som n. även: antal av 60
(ty. schock n., antal av 60), meng. schokke,
rök, skyl (eng. shock), av germ. *skukka-,
jämte skuk- i mhty. schock(e), liten hop,
av ie. *(s)kug-, besl. med lett. (s)kaudſe,
stor sädes- el. höstack, o. antagl. även
litau. kúgis ds., mlty., ty. hocke, stack,
samt möjl. (enl. Fröhde m. fl.) också
lat. cumulus, hög, råga (i så fall av
*kug-mulus); väl ytterst till grundroten
i hög. - Med avs. på betyd. av ’60’,
ett minne av ett gammalt räknesystem
med 12, se under tolv.

[skocka, sv. dial., sköte, förkläde, av
germ. *skunkōn, se under skynke.]

skog, fsv. skōgher = isl. skógr, no.
skog, da. skov, ett speciellt nordiskt ord,
av germ. *skōȝa- el. (jfr isl. genit. -ar)
möjl. *skoȝu-; i avljudsförh. till ags.
scaga, småskog (eng. shaw); egentl.: det
som sticker upp el. skjuter fram, besl.
med sv. dial. skage (fsv. skaghi?, blott
känt som tillnamn), isl. skagi, da. ortn.
Skagen; till sv. dial., no., isl. skaga,
sticka fram, da. dial. skage, vartill även
skägg; rotbesl. med ske (se f. ö. d. o.).
Om betyd.-utvecklingen i skog jfr v.
Friesen Spr. o. st. 2: 224. - Betyd.
’skog’ o. ’udde’ äro även förenade i ir.
ross, Marstränder IF 22: 335. - En
germ. parallellrot skak föreligger i isl.
skekill, utkant, sv. dial. skäkling, liten
lund, o. möjl. även i fhty. scahho, udde,
som dock kunde tänkas utgå från ett
skah-, grammatisk växelform till skaȝ-.
– Andra germ. beteckningar för ’skog’
äro t. ex. ty. wald osv. (se vall) o. fsv.
viþer (se ved); se även under hult o.
mark 1. De sinsemellan sannol. besläktade
lat. o. grek. silva o. (h)ýlē ingå
i familjen. Sylwan o. Hylander. –
Gemensam indoeur. beteckning för ’skog’
saknas; knappast finnes någon, som säkert
är gemensam (i samma betyd.) ens
för två språkfamiljer: det stundom antagna
sammanhanget mellan grek. álsos
o. fslav. lĕsŭ är mycket osäkert (jfr dock
ovan om lat. silva osv.). Härav följer
dock ej, att indoeuropéerna från sitt
urhem icke kände skogen. - Icke se
skogen för bara trän, motsv. i da.
o. ty., jfr lat. frondem in silvis non
cernere
Ovidius. I ä. ty. även die stadt
vor lauter häusern nicht sehen
. - Härtill:
Skokloster, ortn., av ä. nsv.
Skogh closter. - Skogssnuva (-snua,
-snyva), allmänt spritt götalandsord,
skogsfru, skogsrå, Linné: ’Skogssnufwor
eller Rå’; egentl.: som går o. snokar el.
spejar i skogen, till sv. dial. snu, vädra,
snusa, da. snue, no. snuva osv. (se
snuva). Även snuva el. (i Kim. 1. stundom)
skogstippa. - En gammal avledn.
av skog är fsv. sköghia, jaga, egentl:
gå i skogen, jfr sv. dial. skoga ds. –
Skogshund är ett i sv. dial. uppträdande
noanamn på räven, jämte t. ex. ’han
som i skogen går’ el. bållfot,
eufemistiska ersättningar för ordet räv, som
väl urspr. självt har samma ursprung:
om betyd. är ’den brune’, erinras om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0828.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free