- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
752

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skrofler ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dra, huvudsakl. syd- o. västsv., Linné
1751 (: skrobba), Tidström 1756 (från
Halland: skrubba) = no. skrubba, da.
skrubbe, liksom föreg, till germ.
*skrub-i skrovlig, med syftning på den sträva
ryggsidan (i jämförelse med Pl. limanda,
den s. k. slåltan); jfr ä. nsv. skrubbog,
skrovlig, osv. dial. skrubblu(g), no.
skrubben, ä. da. skrubbet ds. I höll. av samma
anledning: ruwe schol. Med avs. på den
hypokoristiska bildningen o.
betyd.-ut-vecklingen se rocka. - Sammanamnbär
i Stockholmstrakten även ulken, Cottus
scorpius; på grund av sina taggar.
Växel-formen (skinu)skrabba tyder på en e-rot:
skrabba: skrubba = mhty. schrof, klippa:
ägs. scrcef, håla. Men man bör i ord
av denna karaktär snarare tänka på en
sekundär avljudsform. - Se f. ö. förf.
Nord. o. västgerm. djurnamn s.8(Språkv,
sällsk. i Ups. förh. 1891-4) o. följ.

2. skrubba, riva, skava, 1670-80-t,
bildl.: tillrättavisa, t. ex. Runius, Dalins
Arg. osv., i sv. dial. även ’grovkarda’ =
no. skrubba, da. skrubbe = mlty.
schrub-ben (-o-); eng. scrub från nord.;
hypo-koristisk intensivbildning till ie. skru-p,
skära o. d. (se skrov l, skrovlig), av
samma slag som i sv. dial., no. skrabba,
Ity. schrabben osv., skrapa, skrubba (se
sk rabbi g), o. i skubba. Se förf.
Me-diagem. s. 23. - Med avs. på betyd,
’tillrättavisa’ jfr skrupens o. skura.
I samma betyd, även sk rubb hy via,
t. ex. G. F. Dahlgren. - Besl. äro f. ö.,
utom de under skrubba l nämnda
orden, ä. da. skrubbe, da. dial. skrub,
småskog o. d., ägs. scrybb (eng. shrub,
buske); sv. dial. skrubb(a), kvast, da.
skrubbe = ty. dial. schrupp, schropp ds.,;
i sv. dial. o. no. även om arg el.
styv-sint kvinna; sv. dial. skrubber, skrubbar,
Görans suecica, no. skrubba ds.; ä. nsv.
o. sv. dial. skrubba, bärfis, ävensom
vissa andra insekter med skrynkligt
utseende: gråsugga, mjölbagge, da. skrubbe,
mjölbagge. - Härtill vbalsbst. skrubb,
bannor, t. ex. Duben 1722 = da. skrub
(jämte skrup).

[skrubba, sbst., om vissa insekter
m. m., se föreg.]

skrud, i ä. nsv. även ’huvudprydnad1,
Bib. 1541, ’prakt o. d.’, fsv. skruper,
skrud, prydnad, kyrkoutstyrsel, motsv.
isl. skrud n. = (el. lån från) ägs.
scrud, klädnad (eng. shroud; jfr under
vant), avljudsform till ägs. scréad,
tygstycke (eng. shred); se närmare skrot
(o. skräddare).

[Skruke, Skrukeby, ortn., se under
skrocka.]

skrupel, vanl. i plur.: skrupler, o.
1650; förr (1578 osv.) om ett slags
apoteksvikt o. som längdmått (= ä. ty.
skrupel), från ty. skrupel = eng. scruple,
fra. scrupule, av lat. scrupulus, egentl.:
liten spetsig sten, t. ex. som trycker i
skon, varav redan i lat. den bildl. bet}^d.
’betänklighet, skrupel’ (jfr Cicero:
acu-leos omnes et scrupulos occultabo), dimin.
av scrupus, skrovlig el. spetsig sten, se
skrov l, skrovlig. Jfr under skärv.
- Hit hör: skrupulös = ty., efter
fra. scrupuleux, lat. scriipulösus ds.

skrupens jämte skurpens, bannor,
1758: skrupens, 1831: skurpens, jfr sv.
dial. skurpäns ds. (jämte skurpäls); med
vb. skrup e n sa (osv.), Porthan 1794;
möjl. med Rietz s. 608 av sv. dial. skura,
giva skrubbor (= skura), o. päns,
bannor (av lat. kyrkospr. poenilenlia,
kyrkostraff; se penitens), vartill pänsa,
banna; biformen skrupens kunde i så
fall bero antingen på omställning el.,
med Noreen V. spr. 4: 23, på anslutning
till skrubb, bannor, skrubba,
tillrättavisa. Jfr till bildningen skavank.

[skrutt, sv. dial., den onde, se skrattabborre.]

skruv (i betyd, ’schraitbe’), Var. rer.
1538 = no. skruv, da. skrue, från mlty.
schruve = mhty. schrube(iy. schraube);
från germ. spr.: ffra. escroe (fra. écrou),
varav eng. screw. Av mycket omtvistat
o. alltjämt dunkelt urspr. Knappast
med Baist (se Kluge) lån från lat. scröfa,
so (såsom spän. puerca, skruvmutter,
från lat. porca, so; jfr liknande
metaforer under bock o. ram m). Snarast
inhemskt germ.: om olika
tolkningsförsök se Falk-Torp under skrue, jämte
litteraturen hos samme förf. s. 1545,
ävensom v. Friesen Mediagem. s. 83. -
Ovisst, om besläktat med de sinsemellan
samhöriga sv. dial. skruv, tratt på kvarn
(i denna betyd, kanske tillhörande riks-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0840.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free