Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skräppa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till en ieur. rot (s)kut i t. ex. litau.
ku led, skaka, o. väl också lat. quatere
ds.; se f. ö. skydda. - Skudda stoftet
av si na f ött er, efter Matt. 10: 14, Ap.g.
13: 51, egentl, syftande på den ceremoni,
som Jesu lärjungar skulle utföra, då de
lämnade en ort, där de icke mottagits.
skuffa, 168(5: -u-, 1691: sko ff ät 9 o.
1700: skuffade; antingen från ml ty.
schuoen, skjuta vindan (med samma
ljudutbyte som möjl. i roffa från mlty.
röven)9 varifrån ä. nsv. skuva, vanl. i
betyd, ’skuffa1, t. ex. 1595, 1630 osv.;
el., mindre sannolikt, från mhty.
schuf-fen, stöta, stöta bort; i alla händelser
till skjuva; se även skubba. Jfr Tamm
Fon. kännet. s. 23, Noreen V. spr. 3: 295.
skugga, sbst., egentl, oblik kasus till
sv. dial., ä. nsv., fsv. skugge = isl.
skuggi, da. skygge (med -y- från verbet),
av germ. *skuwwan-9 jämte *skuwwön
i got. skuggwö f., spegel (jfr isl.
skugg-sjd ds., till sjd, se), ävensom
*skuwan-i fhty. scuwo, ägs. scuwa, skugga;
snarast, med Olsson Appell, subst. s. 196,
rotbesl. med skum 2 o. skymning,
alltså till roten sku, betäcka, i skjul,
sky osv.; jfr t. ex. ty. schatten, skugga,
o. grek. skolos, mörker (se skadda), o.
grek. skoiös, skuggig, mörk. Däremot
enl. somliga (t. ex. Walde, Hirt-Weigand)
till roten i skåda, ty. schauen osv. -
De flesta indoeur. ord för ’skugga’ höra
annars till den ie. roten ski i skimmer,
skina osv., t. ex. grek. skiå9 sanskr.
chäya (även: glans), möjl. även fslav.
steril (av *scém?). Lat. umbra har bl. a.,
sannol. med rätta, tolkats som ett ie.
*unksrä9 besl. med litau. unksna, skugga,
o. ukanas, molnhöjd, mörk. - Avledn.:
vb. skugga = no., o. skygga (se d. o.).
skuld, fsv. skuld, skyld, skyldighet,
gäld, utskyld, förskyllan, förvållande,
beskyllning, orsak (jfr skull) - isl.
skuld, da. skyld, ä. da. även skuld,
fsax. skuld, fhty. sculd (ty. schuld; jfr
Schul(t)z), i motsv. betyd., av germ.
*skuldi- = ie. *skl-ti-9 bildning på -ti
till skola, urspr.: vara skyldig (liksom
t. ex. fsv. stuld9 styld tilll stjäla). Jfr
skyldig, skylla. - Med avs. på
betyd.-utvecklingen från ’skolande,
nödvändig-ket’ till ’pänningeskuld’ jfr avlecln. av
grek. khre, det är nödvändigt, behövs,
måste, t. ex. khréös (-os), bl. a.
pänningeskuld. - Den fsv. omljudda formen
skyld kvarlever i t. ex. utskylder. -
’(Pänning)skuld’ betecknades i stället
förr, såsom ännu i sv. dial., mycket
ofta med gäld (sälta sig i gäld osv.).
skuldra, fsv. skuldra, sannol. jämte
da. skulder från mlty. schulder = fhty.
scultirra (ty. schulter), ägs. sculdor (eng.
shoulder); väl snarast med Persson m. fl.
besl. med grek. skélos, ben, skänkel,
skelis, höft, bakfot, till roten skel, vara
sned el. krokig, i skela osv. ävensom
i isl. skolla, sväva m. m. (se under
hägra); annorlunda Solmsen Beitr. z.
griech. Wf. 1: 198. - I da. har ordet
undanträngt det inhemska axel, som
dock kvarlever i dial. - Ett gammalt
inhemskt ord för ’skuldra’ är fsv. hcerp
= isl. herdr, da. hcerde, fhty. herti; av
omstritt urspr.; ännu, fast som sällsynt,
upptaget hos Dalin 1850 o. kvarlevande
i dial. - En samindoeuropeisk
beteckning föreligger i got. *ams(a) (blott
uppvisat i ack. plur. amsans) = sanskr.
qsa-, grek. o/7ios (väl av *omso-), lat.
iimerus, armen, us; f. ö. ej i germ.
spr., såvida ej ås 2 (bergsrygg) vore
identiskt (se d. o.).
skull, i f or-s kull, fsv. for-skuld
= no. f yre-skuld, till skuld i betyd,
’orsak’.
[skulla, sv. dial., skifta i färger, hägra
m. m,, se under hägra, skrolla o.
skrylla.]
skulle, 1565, I. Erici 1642 (: skullar),
sv. dial. även skull(a), också i betyd,
’läktare’ o. ’skalle’, väl - no. skolle,
backe (me n g. scnlle, scolle, skalle, från
nord.), besl. med skult (se d. o.), möjl.,
med Noreen Sv. etym. s. 65, till samma
rot som (utan s) lat. collis, kulle, osv.
(se holme); däremot mera ovisst om
även sammanhörande med skalle, som
man ogärna vill skilja från skal o. skål.
skulor, Var. rer. 1538 = no. skuler
plur., skuli m., jfr no. skol f., sköljvatten,
skulor, nisl. skol n., sköljvatten, plur.
skolur, sv. dial. skolur, till skölja o.
likabetyd, sv. dial. (osv.) skola.
skulptur - ty. osv., av lat. sculptura,
till sculpere, ingräva, rista, växel-(ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
