- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
762

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skult ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skvallra = isl. skvaldra, tala högt, i no.
även: plaska, da. skvaldre, sladdra
(’skvallra’ heter omvänt i da. sladre); besl.
med skvala. - Härtill (med motsv.
betyd.): skvaller n., fsv. skvalder =
isl. skvalar, da. skvalder. Med den
ursprungliga betyd, ’larma’ el. den därur
härrörande av ’sorla’, om bäckar (i sv.
dial.): sv. dial. S (k) vallerbäcken, jfr
no. älvnamnet Skvaldra. -
Skvaller-bytta, t. ex. Asteropherus Tisbe 1609;
jfr da. sladderb0lte, sv. dial. o. ä. n sv.
rallbytta (se ralla 3), ävensom ä. nsv.
skvallerkråka Messenius, skvallerskata
Rudeen, skvallersugga (wil all tugga
Grubb 1678), sv. dial. skvallertaska (jfr
da. sladdertaske), ä. nsv. tidhendekråka
osv. Skvallerbytta bing bång osv., jfr
Törning 1677 s. 140: ’Sqwallerbytta,
råd-stuguklocka, bing, bangh’.

skvalpa, inträns. = fsv.: försätta i
skvalpning - no. skvalpe inträns., da.
skvalpe, träns., i dial. också inträns.;
besl. med no. skvelpa st. vb o. fsv. skulpa,
gurgla sig med, nisl. skölpa, skölja, no.
skölpa, bildl., da. skulpe, skvalpa, mlt}^
schulpen, skvalpa, skvalpa med; jfr da.
skvulpe med v från skulpe. Vanl.
sammanställt med skvala. Kanske dock
härav oberoende Ijudhärmande
bildningar, av samma slag som t. ex.
lik-betydande ty. schwabbeln, isl. skvampa
(se s k vi m p a), no. skvakla osv. (se
s k va t trå). Överensstämmelsen med
litau. skalbti, slå med klappträ under
tvätt, är väl tillfällig.

skvalta (i sht dial.), stänka omkring
vatten, vartill s k valtkvarn, 1556:
sqal-teqverner (1538: skvalta-) el. skvalta
f., 1530; väl till skvala. I betyd,
’skvalt-kvarn’ i dial. även skvalpa o. skvätta
(jfr skvalpa o. skvätta).

skvatt- i skvattgalen, J. Jolin 1847,
osv., från bildningar såsom t. ex. sv.
dial. skvatt f ull o. skvatlvåt, egentl.: så
att det skvätter över, skvätter av ngn;
till sv. dial. skvätta, stänka, o. skvätta.

skvattra, om skator, Bureus o. 1600?,
I. Erici 1642 (om skator), i dial. även:
smattra el. plaska (om regn), pladdra
= no. skvatra, skrika, om vissa fåglar,
i sht skator, skvalpa, da. skvalse, skvallra;
jfr no, skvala, skvattra, pladdra, o.
skvätta, plaska; Ijudhärmande liksom det
möjl. besl. skvätta, ävensom sv. dial.
skväcka, skvätta, no. skvakla, skvalpa,
osv., varom se s k vät t ram slutet.

skvattram, Ledum palustre,
Brome-lius 1694, förr ofta skvat(l)ran,
Franc-kenius 1659 osv., o. skvallra, Iö90 osv.
till sv. dial. skvalta, stänka, o. de i
föreg, nämnda sv. dial. skvallra, plaska,
osv.; snarast efter de sumpiga
växtstäl-lena el. möjl. till en dock ej uppvisad
betyd, ’stinka’ (med samma
betyd.-utveckling som i stinka^stänka) med
syftning på växtens mycket starka lukt:
jfr no. stinkgrces ds. - I ä. nsv. (I. Erici
1642 m. fl.) o. sv. dial. även skväckra,
skvackra, skväckla m. m., jfr sv. dial.
skväcka, skvätta, ge ett ljud som en
bristande bubbla, no. skvakla, skvalpa
o. d.; likaledes Ijudhärmande o. möjl.
besl. med de på samma sätt uppkomna,
under sk vä ka anförda orden.
Stammen är från fornspr. belagd i fsv. gårdn.
Skvakrafal SRP, nu Skvagerfall Smal.
(urspr, om själva vattenfallet).

skvimpa, G. F. Dahlgren o. 1833, om
gröt: sqvimpade öfver; avljudsform till
sv. dial., no., isl. skvampa, skvalpa o. d.;
Ijudhärmande liksom likabetyd, sv. dial.
skvapa, svabba, svabba.

[skväckra, sv. dial. o. ä. nsv.,
skvattram, se d. o. slutet.]

skväka, om grodor: kväka;
Schroderus Com. 1640: sqwäker (om ankan),
sqwäkjer (om haren), i ä. nsv. (1631,
1650) o. sv. dial. även: skrika (om barn),
jfr no. skveka, tala el. skratta högt,
skvcekja, skrika, ävensom fsv., no. skväka,
kackla, pladdra, sv. dial., no. skvakka,
småskälla, eng. squeak, pipa, sladdra,
m. m.; Ijudhärmande; jfr även kväka
o. de under skvattra m (slutet anförda
orden.

skvätta, Ekeblad 1660 o. Spegel 1685
(om skjutande med bössor), Runius 1712
(om regn), motsv. dels ett germ. st. vb
*skweltan - sv. dial. skvätta (ipf. skvatt)
inträns., no. skvetla, o. dels ett
kausa-tiviim *skwattian = no., nisl. skvella;
jfr under skvatt-, skvattra,
skvätt-ram. - Härtill: skvätt, 1636: ’een
sqvett penningar’, 1640 = no. skvett m.,
bildat sorn smäll, sup osv.; ävensom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0850.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free