- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
776

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skära ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förh. till lat. cententionalis (en. dock
osäker härledning), ffra. sol (fra. son) till
lat. solidas, Hy. pen till penning osv.;
med avs. på det genom metates
uppkomna *scirj)- till *scerp- jfr fht}^ scirm
till scerm osv. - Skärv i betyd, ’litet
bidrag’ o. d. från bibeln: Luk. 21: 1-4,
om änkans två skärvar (egentl.:
småmynt).

1. skärva, Schroderus o. 1638, förr
även skärf, t. ex. Hels. 1587, fsv. skcerf
i betyd, av ett av de stycken, av vilka
ett bröstharnesk är sammansatt, från
mlty. scherve = mhty., ty. scherbe f.;
jämte mlty. scharf n.; se skarv 2 o.
följ.

2. skärva, sv. dial., engelska sjukan,
rakitis, även: skirva, skerva, skärva, \
skärvel, skörvel, Växiö domkap. prot. i
1672: skirfivan, Linné 1763: skerfwa, ’,
samma ord som no. skjerva, skyrva,
skj0rva, kardialgi, beklämning i bröstet,
smärtor i maggropen, sv. dial. magskårv
ds. Säkerl. till föreg, (kanske delvis l
från ett mlty. *schirue = ä. iy. schirbe) j
o. urspr, använt om kardialgi o. lik- l
nande även i samband med rakitis fö- |
rékommande symptom, som sättas i
förbindelse med nedfallande av
’magskär-ven’, ’skyrvaii’, beteckning för den
nedersta broskartade delen av bröstbenet,
’processus ensiformis’. Se parallellen
under skaver o. f. ö. Falk Mo M 1921
s. 26 f. - Om andra benämningar se
rakitis.

skätta, sydsv. dial., hasta, skynda el.
driva på, jaga framför sig, I o. III konj.
Smal., Hall., Ska., Blek. = ä. nsv., P.
Erici 1582: skalle part. pf. plur. (om
får som jagas av ulven), av germ.
*skah-tian el. *skahatjan<> i förra fallet
närmast avled n. av ett vbalsbst. *skahti-t i
senare ett iterativum-intensivum, i alla
händelser säkerl. i avljudsförh. till mhty.
scehen, ila (se ske o. skicka) o. besl.
med fslav. skokii, språng, dans, skakati,
hoppa, litau. szökli ds. Jfr (delvis
annorlunda i fråga om grundformen) förf.
Ark. 14: 151. - I fråga om de två här
nämnda möjligheterna betr.
bildningssättet se även under träta. - Om
da. skcelle, skäkta lin o. d., se under
sk äkta 3.

skäver, sv. dial., engelska sjukan,
rakitis, även: skiver(l) (Gaslander Västbo
Smal. = skiver, Sv. 1m. Bih. I. 3: 277),
sköver, väl även i y. fsv. (se nedan) ~
da. skjcev(e)r, skjevcr, skjover ds.; egentl,
en överförd anv. av mit}7, schever, schiver,
stenskärva o. d., varav ä. nsv. skifver o.
ä. da. skcever, skever, skiver, etymol. =
skiffer (se d. o.). Urspr, syftande på
ordets anv. om smärtor i maggropen,
kardialgi, som ansågs o. ännu anses bero
på, att det med ord för ’skärva o. d.’
betecknade bröstbensbrosket (sv. dial.
magskörven) ’fallit ned’. Se närmare
skärva 2 o Falk MoM 1921 s. 25 f. -
På samma el. liknande sjukdom syftar
väl även det i y. fsv. uppträdande skceva
hos P. Månsson s. 480: ’Ligurius är
en sten som dragher skäfwa han
myn-skar magha wärk . .’ - Andra folkliga
beteckningar uppräknas under rakitis.

skävor, fsv. (lin)skcevni\ skceva P.
Månsson = da. skceve (nu blott i uttr.
se skceven i sin broders oic, se grandet),
från mlty. scheve, linavfall,
obetydlighet = mhty., ty. schebe (ty. även schäbe),
av germ. *skit)on, avljudsform till
likbetyd, ägs. scifa (eng. shive) o. till
skiva; se f. ö. d. o. och skiffer; egentl.:
det avskurna el. dyl.

sköka, fsv. skökia = isl. skåkja, da.
sk0ge; av mycket omstridd härledning.
Enl. Falk o. Torp s. 1013 närmast med
betyd, ’vagina’ lån från mlty. schöke, av
*schödeke till schöde n., förhud kring
hästens avlingslem, motsv. ty. schole,
skida, balja, o. isl. skaudir f. pl. ds. som
schöde; jfr även Lis Jacobsen Ark. 31:
278 f. Antagandet av lån från mlty.
kan vara riktigt, men är icke tvingande;
härledningen av ett *schödeke däremot
av formella grunder oantaglig; ordet kan
f. ö. knappast skiljas från ägs. scocha,
scohha, koppleri. Annars vanl.
uppfattat som inhemskt, av germ. *skökiön,
närmast avlett av ett nomen agentis
*skökr o. i regel fört till skaka, dock
med skiftande tolkningar av
grundbetydelsen: ’landstrykerska’, ’agitatrix
viro-rum’ m. m. Kanske med förf. Ark. 7:
51 (med instämmande av v. Grienberger
o. Feist) besl. med got. skohsl, ond ande;
jfr mhty. Iriille, sköka: troll. Se f. ö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0864.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free