- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
782

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sköve ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

= no.-da. slagg, da. slagge, från mlty.
slagge, jämte Ity. slakke (ty. schlacke),
varifrån da. slak(ker); jfr ägs. slagu ds.;
intensivbildning till slå, vb; jfr ty.
ham-merschlag ds.; alltså egentl, om det som
avfaller vid Smidningen o. sedan
överfört till det som avfaller vid malmens
smältning; jfr dock följ. (slutet).

2. slagg, slaggväder (dial.), slask,
slaskigt väder, O. Petri Kr.: ’l snyiöö
och slagg’, motsv. mlty. slagge ds.,
slaggen, slaska (varav ä. nsv. slagga),
skotska dial. slaggij, fuktig, ävensom
no. slagg, spott o. d.; med intcnsivisk
konsonantförlängning till germ. *slag- i
sv. dial. slaga, snöslask, nisl. slägt,
fuktighet, no. slagen, fuktig. Hit höra
även ä. ty. schlacken, slaska (örn snö o.
regn), ty. schlackern ds., schlack, regn- o.
snöslask, Ity. slakk, tjock, mjuk massa,
som dock vanl. föras till s l ak, men
säkerl. utgå från parallella
intensivbildningar med i dylika fall vanlig växling
av media o. tennis. Kanske, såsom
allmänt antages, till slå (jfr sv. slå sig, \
ty. sich beschlagen, betäckas med fuktig- |
het). Otänkbart är dock ej, att slagg j
l o. 2 böra etymol. identifieras såsom j
utgående från en gemensam grundbetyd, j
’mjuk massa’ el. dyl. o. att i så fall
härledningen är en helt annan än som j
vanl. antages; visserl. kanske också till !
*slag- i slå (med intensivförlängning), j
men med annan o. gemensam betyd.- j
utveckling. i

slak, P. Erici 1582: slaka hender, fsv. j
slaker God. Ups. C 20 (övers, av lat. j
discinctus) = nisl. slakr, no. slak, slakk,
ä. da. slag, fsax. slak, fhty. slah, ägs.
slcec o. slacor (eng. släck), av germ.
*slaka- (*slakka-), till ie. roten (s)lag,
(s)leg i lat. laxus, slak (se l ax ät i v,
l äsch er a), grek. lagaros, slapp, lagöös,
lagos, hare (egentl.: slappöra, Schwyzer
KZ; jfr att osseterna kalla haren
’långöra’, perserna ’åsneöra’), legö, upphör,
fir. lacc, slapp (*lagnö-), lett. legens ds.,
med presentiskt n-infix lat. languerc,
vara slapp el. lat. Jfr sloka, släcka,
lakan, lake 2, loka 2. - Härtill
in-koativum (passivverb) s la k n a,
Schroderus 1620 - isl.

slakta, förr ofta även om människor:
döda, t. ex. gamla bibelövers., Psalt.
37: 14: ’fälla den elände . . och slagta
de fromma’ = fsv.: slakta, döda = da.
slägte, från mlty. slachten = fhty.
slah-tön (ty. schlachten), avledn. av germ.
*slahiö- i t. ex. fhty. slahta, dödande,
slaktande (ty. schlacht), mlty. slacht,
varav sv. slakt, fsv. slakt (i betyd,
’strid’). Andra bildningar: germ.
*slahli-(-M?) f., i fsv. -slcet, siat, slående (jfr
skån. islätt, väft, da. isla^t, se under
väft), da. slcet, slätter, slag, fsax., fhty.
slah t-, isl. slattr m. (j fr s la 11 e r); *slah
tra-n. i sv. dial. slåter, slakt, slaktdjur, isl.
sldtr, kött av slaktat djur (varav eng.
slanghter); härtill isl vb. slätra, slakta.
Till germ. *slahan = slå i betyd,
’slakta, döda’, i t. ex. fsv. o. ty. -
Slaktare = fsv., från mlty. slachler.
Om got. skilja ds. se skilja. - S l
aktning = fsv., jfr mit}7, schlachtinge (fsv.
släkting). - Slaktmånad, oktober,
Alman 1624, i Ska. även november,
motsv. da. slagtemaaned, november, efter
mlty. slachtmdn, vanl. november, el. ty.
schlachlmonat, november (i fhty. även
oktober el. november). Jfr isl.
gor-mdnadr, från mitten av oktober till
mitten av november, till gorr.

1. slam, i kortspel, 1817-18, från
eng. slam, varifrån (närmare efter
uttalet) även da., höll. slem, ty. schlcmm;
egentl.: skräll, smäll, till slam, slå,
smälla (besl. med slamra o. slamma).

2. slam, gyttja o. d., Spegel 1685 =
da., från ty. schlamm el. mlty. slam;
dunkelt. - Möjl. identiskt med ä. ty.
schlam, yppigt levnadssätt, ’svalg o.
dryckenskap’, varav ty. schlemmen, leva
i sus o. dus (varifrån da. slemme o. ä.
nsv. slamma), särsk. i förb. schlemmen
und demmen (varav ä. nsv. slamma och
dämma), det senare i anslutning till
schlemmen av äldre domen = sv. döma,
i betyd, ’prata o. d.’ liksom i mhty.
omvänt slömen som rimord till domen.
- Jfr slum.

slampa, slarvig kvinna, Hagberg 1848,
i dial. även: slamper, slarvig karl, jfr
Acrel 1775: slampar plur., köttslamsor
el. dyl., motsv. no. slampa, slamp, da.
dial. slamper, stor klumpig person, Ity.
slampe, slampa, osv.; till sv. dial. slampa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0870.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free