- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
786

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - slankig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slicka, fsv. slikka = da. slikke, från
mlty. slicken, slicka, snaska på = ty.
schlecken, av germ. *slikkön ~ *likkön -
fhty. leckön (ty. lecken), ägs. liccian (eng.
lick), av ie. *(s)ligh-nä-mi. Från germ.:
fra. lécher. Inhemskt nordiskt är däremot
fsv. slekia III = isl. sleikja, som kan,
såsom vanl. antages, utgå från
*slaik-kian, men även direkt motsvara sanskr.
léhäyati (möjl. = armen, lizem
Brug-mann Grundr. II. 3: 258), alltså germ.
*slaigian, med k från slikkön, dvs. ie.
sloigheiö, som kan förhålla sig till got.
bilaigön, slicka, som t. ex. tämja, sanskr.
damdyati till fhty. zamön, lat. domare
el. lat. moneo, påminner, manar, till
fhty. manön (ty. mahnen), mana, osv.
F. ö. besl. med lat. lingo, grek. leikhö,
sanskr. lihati, fir. ligim osv,, slickar
Jfr läcker o. si eke. - SI ickepott,
namn på pekfingret, motsv. sv. dial.
slekepott, slikipoit, no. slejkarpolt (även
slejkjefinger); jfr eng. likpot (: lick, slicka,
se ovan) o. normand, liquepoit ävensom
sv. dial. slickekopper (: kopp),
släkje-butt (: bult, litet träkärl), slängipott, o.
(om ringfingret) slickitann; till sv. dial.
(osv.) pott, kruka (se potta); jfr ty.
dial. poItchenfinger, -licker. Se
Björkman Engl. Stud. 30: 380, Anglia
Bei-blatt 29: 311 f., Hjelmqvist Imper.
subst.-bildn. s. 119 f. Annorlunda, men icke
antagligt Kock Sv. 1m. XV. 8: 23.
Liknande utomgerm. uttr. äro grek.
likha-nös, till leikhö, slickar, litau. smilius
(: smailus, fallen för sötsaker o. d.), bret.
biz iod, egentl.: vällingfinger. Enl. A.
Weber (Festgr. an Roth) begagnades
pekfingret (o. lillfingret) att taga upp
matbitarna ur fatet.

sliddersladder, Dalin 1738 = ä. da.;
sekundär reduplikationsbildning till
sia d d er med avljud i första leden; jfr
de likbetydande sv. s n i ek s n ack, ä.
nsv. viskuask (från ty. wischwasch), ä.
da. plitterplatter, eng. fiddle-faddle,
prib-ble-prabble (Shaksp. pribbles and
prab-bles), tiddle-taddle, tilly-falhj (-vally).
Av samma slag äro t. ex. ä. sv. flidder
fladder, flärd, flarns (G. F. Dahlgren
Förlofningen i Aftonstj. 1832 s. 48), sv.
dial. fick fack, lek, nojs, sv.
krimskrams, m i sch m a sch, tissel ta s s el,
virrvarr, eng. shilly-shally, upptåg,
osv.

slik, sådan, fsv. sllker = isl. slikr,
da. slig = got. swaleiks, fsax. sulik (höll.
zulk), fhty. sulih, solih (ty. soldi), ägs.
swelc, swilc, swijlc (eng. snch), av germ.
*swa-llka-, med sådant utseende; se så,
adv., o. lik 3. Jfr med avs. på bort-
fallet av första ledens vokal t. ex. isl.
glikr =. got. galeiks el. granne = got.
garazna.

slikta, tekn., utjämna, om garvat
läder t. ex. 1860, om plankor o. d.
Ters-meden o. 1780 osv., om jaktlappar t. ex.
Swederus 1832 osv., från ty. schlichlen,
glätta, el. Ity. sligten, mlty. slichten ds.,
avledn. av fhty. (osv.) slehl, slät (= ty.
schlecht, sv. slät); motsv. sv. vb. släta,
som förhåller sig till slikta som t. ex.
vb. räta till lånordet rikta (ett
gevär o. d.).

slimsa, lång flik, köttslamsa o. d.,
Acrel 1759 osv. = no.; jfr sv. dial.
slimsa, hänga; väl ung avljudsform till
sia m s a. Jfr även sv. dial. slimpa,
trasa, som förhåller sig till slimsa som
slampa till slamsa.

[slind, sv. dial., sida, se följ.]

slinder, slinner plur., dial., bjälkar
el. stänger lagda tvärs över logen att
därpå förvara hö, även: slinne n. ds.,
kluvet gärdsle, höskulle, ä. nsv. bl. a.
slindrar o. slindror plur. Risingh 1671,
motsv. no. slind f., tvärbjälke, kluven
stång, grind på hövagn, m. m., slindr
f.; av samma stam som sv. dial., fsv.,
no. slind, sida, flatsida, fsv. *slinda i
slindohorn, vinkel i en fästnings sida,
ä. nsv., no. slinda, sida; jämte vb. no.
slinda, tillhugga, da. dial. slinde ds. o.
adj. sv. dial. slindog, sned. Knappast
med Torp Etym. ordb. s. 648 till germ.
slind-9 av slend- glida i got. fraslindan
osv., sluka (egentl.: låta glida), mholl.
slinden, krypa, osv., växelrot till slent i
slinta, slant, släntra. Snarare till
en utvidgning av ie. skl-i-, klyva, till
skel i skilja, skal osv.; se f. ö. under
slev o. slita.

1. slinga, sbst. (hår-, runslinga
o. d.), t. ex. 1659 (Gyllenhielm o. 1650:
slinge), kan vara en inhemsk bildning
till vb. slinga (se följ.), men är snarast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0874.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free