- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
791

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - slug ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

- Jfr slang, s l i n g a, s l i n g r a, s l y n g e l
samt, till en s-lös rot, lingon o. ljung.

2. slunga, sbst., t. ex. Widekindi 1671,
av ä. n sv sliunga, ännu t. ex. Lind
1749, fsv. sliunga, slionga, slonga =
da. slijnge, motsv. mlty. slinge, fhty.
slinga (ty. schlinge, snara, bindel, ögla,
varav väl sbst. slinga (1)), av germ.
*slingwön, av ä. *slengwön, varifrån
finska lånordet linko, slunga; till vb.
*sling-wan = slunga 1. - Avljudsbildning: j
urnord. *slangwön = isl. slpngva ds. j

slunk, klunk, skvätt, Brasck 1649 = j
nisl. slunkr, avljudsform till slank ds.
(se d. o.) o. slinka. - Samma
avljuds-stadium föreligger även i det värd. o.
dial. slunk, slyngel o. d.; jfr ty. dial.
schlunk i samma betyd.; se t. ex. sbst.
slinka.

[slunt, sv. dial., dagdrivare,
slunt(r)a, slå dank, se under slinta.]

slup, U. Hiärne; tidigare: slupa, plur.
-or, 1629, 1644, 1682 = da. slup (ä. da.
sluppe), från l ty. slup(e), höll. sloep
(varav eng. sloop}; från germ. spr.
kommer fra. chaloupc, varav eng. shallop
o. ä. nsv. chal(o)npe, t. ex. 1654, Möller
1755, o. eschaloupe, t. ex. Tersmeden o.
1780; till mlty. slupen, glida, varom se
närmare sleif, slopa, underslev o.
(de ej besläktade) slip pr ig (slutet) o.
si u (slutet).

sluring, ett slags ’tisdagssoppa’, särsk.
bekant från beväringslagen, egentl,
dial., där även i betyd, ’slurk, klunk, l
skvätt’; säkerl. till den stora grupp av i
ord på slur- el. ett enklare slu-, som
betecknar ngt mindervärdigt i olika
avs.: vara slarvig el. slö el. sluskig
osv.; jfr t. ex. sv. dial. sluring o. slöring,
yngling som det ej är besked med, slö ra,
vara slarvig, no. siare, latmask; se f. ö.
Schlar af f en l an d, s l udd ra, s lus k,
slödder.

slurk (med dial. anstrykning), sup,
klunk = no., da. slurk, nisl. slurkr; till
sv. dial., no., nisl. slurka, sörpla i sig;
jfr ty. dial. schlurk, mhty. vb. slurken;
Ijudhärmande parailellbildningar till sv.
dial., no. slurpa, sörpla, sv. dial. slurp,
slurk, ty. schliirfen osv.; jfr även under
sörpla.

slusk, Spegel 1685; 1705: slusker, jfr
Lucidor: sluskot - no. slusk, vårdslös
person o. d., jfr da. sluske, oordentlig,
kvinna, ävensom sv. s lus k a, vb, vara
sluskig, i dial. även: slå dank, söla med
vatten, no.: (ungef.) ds., (da. sjuske,
sluska, med pejorativt j), Ity. slusken,
gå släpande, sliiskenpakk, slödder, eng.
dial. slush, slusk, som vb: plaska, söla,
osv.; avljudsform till slösa, jfr sv. dial.
slöijsk, slusk. I sv. möjl. lånat från el.
påverkat av Ity.; kan dock väl vara
inhemskt. - Ett rotelement slu ingår
även i en del andra ord med likn.
betyd.; jfr s l ud dr a, sluring, slödder.
Se även under slampa.

sluss, G. Bonde 1658, med dunkelt
ss-, jfr 1643: slusor; f. ö. under 1600-t.
vanl. -y-, t. ex. 1620: slyssor, 1633:
slij-sor, 1635: slyserna osv. - da. sluse,
från mlty. sluse (ty. schleuse), väl genom
förmedling av ffra. escltise (fra. écluse),
av mlat. exclusa, sclusa, egentl, part.
pf. pass. fem. till lat. excludere,
utestänga, av ex, ut, ur, o. claudere,
tillsluta (jfr k l o s e 11, k l o s t e r, k l y s, k o n
-klusion; urbesl. med sluta). - Förr
stundom skrivet -Is- el. -tz-, beroende
på den vanliga assimilationen av Is till
ss, som vållade, att ts stundom insattes,
där det ej hörde hemma.

slut, i betyd, ’avslutning’ vanligt
egentl, först på 1700-t. (t. ex. Spegel
1712 osv.), tidigare däremot allmänt i
betyd, ’slutledning’ (t. ex. Stiernhielm,
Kolmodin 1732, jfr nedan) o. i betyd,
’beslut’ t. ex. 1636 = da. o. da.-no. slut
(i da. sällsynt utom i sammans.), no.
slutl, från mlty. slut m., med
avljuds-formen mlt}^. slöt n. (o. m.?), beslut (jfr
även slott), fhty. sloz n., slutsats,
slutledning, mhty. sluz m., slut (ty. schluss
m.), till sluta såsom t. ex. ty. löch
(se lock) till germ. *lukan, stänga. -
Slutet gott, allt(ing) gott, efter ty.
ende gut, allés gul; jfr under ända 1.
- Ä. nsv. slutmakare, dialektiker, hos
Rydelius 1737: ’then store slutmakaren
Leibnitz’.

sluta, y. fsv. sluta st. vb., tillsluta,
stänga, 1504 = no. slutta, da. slulle,
från mlty. sluten st. vb., även: avsluta,
besluta = fhty. sliozan (ty. schliessen),
till ie. roten sk(l)n i lat. claudere, till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0879.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free