- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
793

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - slug ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

- Slåblå dunster i ögonenpåfolk,
motsv. ty. jemandem blanen dunst
uor-machen, med likn. uttr. i en mängd
språk t. ex. da. stikke en blaar i 0jnene,
eng. cast a mist before a person’s eye
osv.; ofta i stället med ord för ’sand’,
’stoft’, t. ex. da., ty. (sand), eng. (dust),
fra. (poudre), lat. pulverem ob oculos
aspergere, det senare väl från något
stridsknep. Jfr Luther: er machet ihm
ein geplerr vor die Augen (till geplerr,
ögonförbländning). - Slå alarm, Var.
rer. 1538: slåå alarmen-, bildl. 1801;
efter ty. alarm schlagen. - Slå dan k, se
d an k 2. - Slå följe har möjl.
uppkommit genom misstydning av f ö l j e s l a g a r e
(från o. 1640), en utvidgning av fsv.
fylghislaghi, till lag 2 o. lägga (jfr fsv.
sicengalaghi, sängkamrat, osv.), nsv.
följeslage, som man under 1800-t. med
ringa framgång sökte återuppliva; jfr
under undersåte. Jfr dock uttr. ss. slå
sig i slang med o. d. - Slå huv u det
på spiken, se spik. - Slå någon på
fingrarna, i bildl. betyd.: beslå med
fel el. misstag, t. ex. Kolmodin Qv.-sp.;
väl från skolspr., med syftning på
magisterns linjal el. dyl. - Slå på stort,
förr även: slå stort på t. ex. Dalins Årg.
= da. slaa stort på, jfr mlty. upslän,
ge ut pangar, leva stort. - Slå sig,
om fuktighet = da. slaa sig, motsv. ty.
sich beschlagen; jfr sv. dial. slaga,
snöslask, no. slagen, fuktig, vartill no.
slag-na, nisl. slagnast, bli fuktig, motsv. sv.
dial. slängna ds. - Slå sig på (t. ex.
att dricka), motsv. i no., men ej i da.
(där: slaa sig til drik). Jfr fsv.: the
mykit slås i ofdrykkio. - Slå sig till,
sälla sig till, förena sig med, redan i fsv.
= no.-da. slaa sig til (da. slaa sig paa
et parti), motsv. ty. sich zu einer parlei
schlagen. - F. ö. ha flera förb. med slå
tyska förebilder, t. ex. slå av på en
vara, slå in på. Sv. slå an på, göra
ett sympatiskt intryck på o. d., i da.
blott i adj. anslaaende, har däremot
ingen direkt motsvar. i ty., men utgår
ytterst från tyska anschlagen, slå emot,
jfr etwas schlägt bei einem gut el. schlecht
an o. etwas schlägt an, något har
vederbörlig verkan. - Slåss är
Ijudlags-enligt utvecklat av släss (av *släsp, av
slä SWK), medan slås (t. ex. gräset slås)
har analogiskt tillagt s. - Jfr f. ö. slag,
slaga, slakta, slå 2, slåtter, slägga,
släkt, storslagen.

2. slå, tvärslå o. d., fsv. slä - isl.
sid ds., mhty. slä, käpp, ägs. sléa,
vävsked (eng. slay, sley), av germ. *slahö-;
besl. med mlty. slach n., slag e f.,
slagbom o. d.; till vb. slå.

3. slå, orm-, fsv. slä - sv. dial. o.
no, slö, ä. da. -slaa; jfr ägs. slå-wyrm
(eng. slow-worm); av rätt omstritt
ursprung. Snarast, med (K. F. Johansson
o.) Falk-Torp, av germ. *slaihwö-, till
ie. roten slik", vara hal > glida fram,
varav även litau. slekas, regnmask,
fpreuss. slayx ds. No. slev a 9 ormslå,
möjl., med avljud o. grammatisk
växling, av germ. *sligwön. Besläktat är i
så fall även fhty. blinlslihho ds. (ty.
blindschleiche), närmast till det till
samma rot el. en växelform (ie. slig")
hörande fhty. slihhan (ty. schleichen),
smyga o. d. - Emellertid har även den
först av Falk Ark. 6: 117 framställda o.
senast av H. Pipping SNF 8. 1: 82 f.
hävdade sammanställningen med slö ett
o. annat som talar för sig; i så fall germ.
*slaiwö-, den långsamma, el.: den vars
bett är slött; den ägs. formen i så fall
av sldw-wyrm. - Knappast däremot,
såsom också förmodats, av germ.
*slan-hwö-, grammatisk växelform till ty.
schlange, orm, till germ. *slingwan,
slingra sig; i vilket fall f. ö. det ägs.
ordet ävensom no. sleva måste avskiljas
från denna ordgrupp. - Litteratur se
f. ö. H. Pipping anf. st.

[slåk n., kvarnränna, stort tråg, stor
klumpig kvinna, se slöke o. sluka.]

slån, Prunus spinosa, fsv. slän,
slån-bär = ä. da. slaaen, med n möjl. från
vissa former av /i-stammen (jfr blånor),
motsv. slå i sv. dial. slåbär, ä. da. slaa
= mlty. slé, slén(e) m. m., fhty. sléha
(ty. schlehe), ägs. slå (eng. slöe), av germ.
*slaihwön\ väl besl. med fslav. sliva, litau.
slyuas ds., som man sammanställt med
nsloven. slw, blåaktig, lat. lividus ds.
Med avs. på suffixväxlingen i germ.
*slaihwön o. fslav. sliva jfr t. ex. lat.
rl-vus, bäck, o. fslav. ré-kd-, flod. -
A. nsv. sJä\ siar, slån, slånbär (t. ex.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0881.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free