- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
797

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - slåtter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

t. ex. isl. ndémr (se angenäm);
däremot säkerl. ej med den
betyd.-utveck-ling, som föreligger i förslagen; jfr
t. ex. A. Lindqvist Ark. 25: 280 f. -
Leopold har konstig och slöjdig i betyd,
’konstförståndig’.

slöke, dialektisk beteckning för
Angelica archangelica, kvanne, Rothoff
1762, motsv. no. sl0yk(ja), slokja f.,
slokje n., egentl, samma ord som no.
sl0kja, sl0kje, ihålig stängel, ränna, (ä.)
sv. dial. sloka, jfr Vgtl. fornm.-för. tidskr.:
’Slökor och Rännor’ 1755, av *slauk-, i
av-Ijudsförh. till fno. slok n., kvarnränna,
no.: ds., stort tråg, sv. dial. slåk, stort
tråg, av germ. *sluka-, avljudsform till
sluka (se f. ö. d. o.). Betyd.-analogier
se under kvanne.

[slömsäd, sv. dial., slösäd, se slö
slutet.]

1. slör (på kalkonens el. hönsens
huvud), Weste 1807: slöre, av ett äldre
*s1ödhre, möjl., antingen med gammalt
långt ö, till isl. (osv.) sléda, släpa (se
närmare under sladd 3), eller med
kort ö till germ. roten slup, vara el.
hänga slapp el. lös, varom under
slödder o. s l u d dr a; i alla händelser:
något släpande el. hängande.

2. slör, sjöt.: vind som är akterligare
än tvärs, o. 1800 = 110., da. sZ0r, jämte
vb. si or a; väl från Ity. el. höll., jfr
höll. sleuren, släpa, Ity. s/ören, gå o,
släpa o. d., varav väl sv. dial. slöra,
vara slarvig el. vårdslös, gå o. [-små-pyssla,-] {+små-
pyssla,+} no. slora, släpa efter sig, vara
vårdslös o. d., ä. da. sl0r(r)e, driva
omkring, till en r-bildning (jfr sluring)
av germ. roten slu, varom under
slösäd slutet; jfr utvidgningen slup i
slödder osv.

slösa, Bib. 1541; förr med böjn.
slö-ser, slöste (ännu o. 1700), jfr y. fsv.
slöseri, skräp? 1509(7), o. silfslösare
Sdw. Tillägg s. 1293 = no.-da. sl0se
i samma betyd., da.: slarva, slå dank
(slösa återges i da. med 0dsle), no.
sl0ysa, slösa, mlty. slösen (Ity.
slö-sen), slå dank; jfr mlty. slöse, toffel;
av germ. stammen *slaus-; egentl.: vara
vårdslös o. d., sedermera i sv. o. no.
med särskild syftning på egodelar o. d.;
avljudsform till si u s k.

smack, nu: ett slags fiskefartyg, förr
bl. a. om flatbottnade fartyg, använda
i fjordar o. vid kusten; t. ex. Schroderus
Lex. 1637: smacka = ä. da. smak
(bo-jertsegel), da. smacke, från mlty. smacke,
även: gaffelsegel (höll. smak, varav eng.
smack, fra. semaque osv.); väl urspr,
beteckning för själva seglet; jfr sv. dial.
smackeka, eka med sprisegel,
smack-segel, sprisegel.

smacka, 1641 (om en person som
känner törst), Spegel 1685 osv., ä. nsv.
även: smälla, knäppa, i dial. också:
slå, kasta = no. smakka, slå, smälla
(väl från sv., enl. Torp), da. dial. smakke,
smacka, småröka (på en pipa), antagl.
lån från Ity. smakken, smacka o. d., i
mlty.: slå, smälla = eng. dial. smack,
smälla; en intensivbildning till ett germ.
smak- (jfr ägs. smacian, klappa, smälla,
som möjl. dock är ett smacian, av *smaik-,
se smeka), kanske besl. med litau.
sma-giu, kastar, smagöti, piska; ytterst
ljud-härmande. Jfr under smacka samt
s ma s ka.

smak, fsv. smaker = no. smak, da.
smag, från mlty. smak m., smake m.,
f. = ffris. smaka m., fhty. gismahho m.,
gismah; med kk i nisl. smekkr, fhty.
smac(h) (ty. geschmack), ägs. smcecc (eng.
smack) osv., jämte vb. smaka = fsv.,
no. = da. smage, mlty., meng. smaken,
av germ. *smakön jämte *smakkian i
mlty., fht3r. smecken (ty. schmecken),
smaka, ägs. smwccan (jfr eng. sbst.
smatch, smak), till ie. smag- i litau.
smaguriai plur., läckerbit, smag uris,
läckergom. Antagl. till en rot med
konkretare betyd.: sinnesförnimmelserna
uttrycktes äldst med ord, som egentl,
betecknade orsaken till el. medlet för
desamma; jfr, i fråga om smak, t. ex.
lat. sopor till såpa, saft, el. grek.
khy-lös, khijmös, dels ’saft’ o. dels ’smak’;
se även^ under bitter, frysa, ryka,
stinka, smärta. - I ä. sv. även i
plur. (smakar), t. ex. Dalins Arg. - I
betyd, av ’estetiskt omdöme’ i sv. o.
1750 (tidigare Frese 1726, enstaka), t. ex.
O. v. Dalin, Tessin, jfr Bergklint 1781:
’En slags blandning af Omdömesgåfva
och känsla är . . det, som kallas Smak’,
motsv. da. smag vid ungef. samma tid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0885.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free