- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
801

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - smida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vb, i avljudsförh. till smeta (av smita).
Betyd.-utvecklingen till ’smyga sig bort,
in’ (t. ex. Wennerberg Gltint.: ’Han
smet in på Eleket’) finns även i no.
smila (jfr ovan). Avlägset besl. äro
väl grek. smen, smekhein, gnida,
sönderriva (jfr under smink), som anses utgå
från en rot sméi; dock kunna här även
parallellrötter föreligga. Jfr smitta.
- Härtill sbst. smita, vulg., i t. ex.
en hel smila, med samma
betyd.-utveck-ling som i sbst. smocka ~vb. smocka
till.

Smitt, Smith, familjen., se smed.

smitta = fsv.: fläck, sjukdomsämne
= da. smitte, smitta, i ä. da. även:
fläck, från mlty. smitte, smette,
smutsfläck, klister - mhty. smitze, slag, fläck
(ty. schmilz(e)}, ägs. smitta, fläck; bildat
till vb. smitta = ä. nsv. (t. ex.
Stiernhielm), fsv.: fläcka, besmitta = da.
smitle, från mlty. smilten, smutsa ned,
stryka på = mhty. smilzen, även: piska,
slå, ägs. smittian, fläcka, besudla o. d.,
intensivbildning till smita.

smocka (vulg.), i uttr. smocka till,
Fädernesl. 1900, väl ung avljudsbildning
till sv. dial. smicka (se s miska) o.
smacka (i betyd, ’slå’); jfr även
smacka. - Härtill sbst. smocka, slag
för örat o. d., V. Bergdahl i GHT 1905;
även: hög, hop o. d., Almqvist 1842:
’en ansenlig, en skön smocka’, Nyblseus
1874: ’småckor och fläckar’, det senare
med samma betyd.-utveckling som i
sbst. smita till vb. smita.

smoking, 1890-t, egentl.: rökjacka,
till eng. smoke, röka, av ägs. smocian,
jfr ägs. smoca, rök (eng. smoke), av
germ. *smuk-; jämte *smeuk- i ägs.
sméocan st. vb, ryka, o. *smank- i ägs.
smiecan, röka, ryka, mlty. smaken (varav
da. sm0ge), ägs. smiec (av *smauki-},
rök, mlty. smök, ty. schmauch; urbesl.
med grek. smykhein, förbränna vid
långsam eld. Plagget begagnades i England
urspr, en stund efter middagen till
rökjacka för att skydda f ra ekar n a mot
röklukten. Lär i England, åtminstone
numera, i stället benämnas dinner-jäckel;
se Spr. o. st. 15: 69.

smolk, Schroderus Gom. 1640: smolck
och stybbe, med /r-avledn. till smol, smul
(se s.mul, smula); jfr fnask: f na s
osv. På grund av den utvidgade roten
smelk i mhty. smalhe, fin, smal osv.
(se smal), kunde dock även tänkas, att
smolk utginge från ett ie.
*smlk-nö-(förf. Ark. 7: 14, 142); i alla händelser
besl. med smul.

smorläder, 1741: smoorttäder, 1826:
Smordt- och Passerläder, Weste 1807:
smord-; sannol. helt enkelt ’smort
läder’ till smörja, med senare
anslutning’ (under 1800-t.) till den vanliga
sammans.-typen med »stammen» i
första led. Dock av Noreen V. spr. 3: 105
med tvekan tolkat som innehållande
ett fsv sbst. *smurper, fett, avljudsform
till got. smairpr (se smör o. smörja);
osannolikt.

smuggla, Runeberg 1834, Wadman
1835, E. Carlén = da. smngle, från Hy.
smuggeln (varav ty. schmiiggeln, eng.
smuggle), till roten i smyga. - Till
en germ. växelform smnk höra höll.
smokkelen ds., no. smokla, lura, hålla
sig dold.

1. smul, adj. i smult vatten, 1803,
Naut. ordb. 1840, E.Carlén Köpm. 1860
(smulare vatten Runeberg), o. i smul
sjö = da. smul i srnull vande; egentl.
*smull, vars l i förb. med vatten (osv.)
uppfattades som neutralmärke, motsv.
ägs. smolt, smylte, lugn, om sjön, höll.
dial. smoul ds., besl. med fsv. smnltna,
bliva lugn, sv. dial. srnylt(n)a ds., ä. da.
smulle, vara lugn; se f. ö. smälta o.
smultron. Knappast, såsom även
antagits, från eng. smoolh waler med /
från sm al (t vatten).

2. smul, sbst., Arvidi 1651: smol,
annars ett 1800-tals ord = da. smul9 no.
smol; till roten (s)mel9 krossa, mala;
jfr mlty. mol, ägs. myl, damm o. d.,
samt följ.

smula, sbst. = fsv., no. = da. snuile;
jfr isl. moli m.; till roten (s)mel, krossa,
mala; se f. ö. mala. - Härtill vb.
smula = da. smule, no. smola, mlty.
smole, jfr isl. mola ds., ävensom smal.

smulgråt, Spegel 1685, jfr ä. da.
smulegraider; sannol. en efterbildning
av ä. fra. pleurepain 1579 osv., till pleu-
rer, gråta, o. pain, bröd, alltså en som
gråter över brödsmulorna som gå åt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0889.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free