- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
807

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - småningom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fem werfen, eng. make (el. play al)
dnck and drake.

smörj, se följ.

smörja, fsv. smöria, smyria - isl.
smyrja, smyrva, da. smore, mlty.
sme-rai, fhty. smirwen (ty. schmieren), ägs.
smierwan, av germ. *s/nerHnaji,till smör
(se d. o.); jfr smorläder. - Fsv, smyria,
isl. smyrja bero på ombildning av smy T va
(uppvisat blott i isl.). Härtill analogiskt
ipf. smurpe (:> smorde liksom spurpe >
sporde) för väntat *smyrpe av urnord.
smirwipe). - Härtill: sbst. smörja =
no. smyrja; jfr mhty. smirive f.,
smörjande (ty. schmiere). Smörj i nttr. få
smörj o. d., i litter. först från 1800-t.,
till vb. smörja (upp) i betyd, ’ge
stryk’, egentl, en överförd skämtsam
anv., jfr Balck 1603: ’en wäldigan
knip-pel (dvs. knölpåk), och tå han ther
medh wäl hade basat och smort hans
Hudh och länder’, Envallsson 1782: ’Jag
skall smörja honom brun och blå’, jfr
även i Runebergs Fänrik Stål
Mun-ters: ’tack för smörjan’, där väl en
avsiktlig ordlek föreligger; motsv. no.-da.
smore öp, da. faa smör. Jfr till
betyd.-utvecklingen ty. schmieren, ge stryk,
ty. wichsen ds. o. wichse, smörj (se
under vax), fra. graisser les épaules å,
ävensom bädd o. bas. Se förf. Ark.
15: 238.

snabb, 1619, 1639 (i modern betyd.),
med intensivisk konsonantförlängning,
sannol. till stammen i mhty. snaben,
skynda (väl = snaben, snappa; se
snappa). Parallellform: ä. nsv. snapp
Rudbeck = sv. dial. o. no. (där även:
knapp, trång), vilken förhåller sig till
snabb som t, ex. snoppa till snubba
osv. Möjl. besl. med snäv, där samma
bet}7d.-växling uppträder. - Under
senare hälften av 1600-t. o. den första av
1700-t. tycks snabb huvudsakligen
brukas om kunskaper, minne o. intelligens:
skicklig (’i Logicis’ osv.), läraktig o. d.

snabel Serenius 1734 = da., från ty.
schnabel, av fhty. snavul = mlty.
sna-vel; besl. med mlty. snabbe o. litau.
snapas ds.; jfr (till en s-lös rot) näbb
o. näbb, med samma växling som i
t. ex. isl. snéfr o. néfr, varom under
snäv.

snack, fsv. snak, prat, skämt ~ da.,
från mlty. -; vartill vb. snacka, fsv.
snakka, prata, skämta = da. snakke,
från mlty. snacken, tala, snattra (ty.
schnacken), egentl. = Ity., höll. snakken,
snyfta; ljudhärmande liksom sladdra,
snattra osv. Jfr snicksnack. -
Ordet är i Sydsv. betydligt allmännare än
längre i norr, där det vanl. ersattes av
prat, sia d der. - Hade förr ett annat
stilvärde än nu; jfr gamla bibelövers.,
l Gör. 15: 33: ’ondt snack förkränker
goda seder’.

snagghårig, korthårig, 1771,
oom-Ijudd form i förh. till sv. dial. *snogghåra
Skuttunge Uppl., sv. *snngg-, kort, i
snugga, isl. snoggr, kort, korthårig,
osv. (med H7-omljud), sv. dial.
snögg-hårig o. sv. snygg (med w- o. i-omljud)
samt sv. dial. snägghåra o. snägger(med
i-omljud); se f. ö. sn37gg.

snaggla, snövla o. d., bl. a. om ljud
från sura pipor, i sht dial. (t. ex. Ogtl.,
Vgtl.), ej hos SAOF el. Lundell SO, C. F.
Dahlgren (östgöte) 1832: ’Hon (dvs.
pipan) medförde alltid ett slags snarkning
eller ett visst snagglande’. Väl att
sammanhålla med likbetyd, sv. dial. snavla
(se snövla), med i dylika verb av
imi-tativ natur vanlig formväxling; jfr t. ex.
snarka: isl. sngrgla osv.; alltså
knappast av urnord. *snawwalön el. dyl.,
med -gg- beroende på gammalt inskott
av samma slag som i hugga o. d.

snappa, fsv. -snappa = da. snappe,
från mlty. snappen, snappa, tala snabbt
= mhty. ds. (ty. schnappen);
intensiv-bildning till mhty. snaben, snappa, el.
till isl. snapa, snylta (se snopen). Om
ett annat mhtjr. snaben se snäva. Jfr
snäppare.

snapphane, under 16- o. 1700-t.
benämning på medlemmar av irreguljära
krigar-, stundom rövarband, särsk.
under de svensk-danska krigen i Skåne 1644
-1679 = da. snaphane, likaledes som
hist. term, förr även som okvädinsord,
t. ex. ’du gamle Snaphane’ Holberg
Juele-Stue, från mlty. snaphane, friskytt,
stråtrövare = ty. schnapphahn. I ä. ty. även:
bössa, varav ä. da. snaphane i samma
betyd. Härifrån även fra. chenapan,
odåga, o. eng. snapha(u)ncc i båda betyd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0895.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free