- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
818

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - snärt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sandström Natur- o. arbetsliv 1908, f. ö.
ovanligt i skriftspr. = no. snerpa ds.,
da. snerpe, jfr ty. dial. schnerfen ds.,
av germ. *snarpian (jfr got. atsnarpjan,
beröra), kausativum till st. vb. *snerpan
(ipf. *snarp), sammandragas, skrumpna
= sv. dial. snärpa, bl. a.: vara snål el.
ondsint, stundom träns.: snörpa, no.
snerpa, sammandragas o. d., fhty.
sncr-fan (st. vb. men träns.), eng. dial. snerp,
skrympa, rynka på näsan; till en
utvidgning av roten sner, vartill även
snara, o. no. snerka, skrumpna, ägs.
gesneorcan; jfr. med avs. på
rotutvidgningarna p o. k under skalk 2 o.
skalp. - I betyd.’tilltaga, om kyla el.
vind’ i ä. nsv. (Spegel 1685) sv. dial. o.
no. avlett, av det hithörande adj. snarp,
varom under snärp. - Se f. ö.
snörpa. - Ett annat ord är vb. snar pä,
om lätena hos kornknarr, änder, grodor
osv.; ljudmålande; jfr följ.

snärt, Åbo 1638 (jpische-), Kling Spect.
1735 i samma anv. = nisl. snertr,
beröring, no. snert, snärt, spets, tipp, da.
snert; till urnord. st. vb. *snertan =
ä. nsv. snärta, 1731: ’Vintren snärter
litet om Näsan’, sv. dial. snärta, ge ett
lätt slag, skynda åstad, no. snerta ds.,
isl.: beröra, vartill avljudsbildningen
(på ie. eiö) germ. *snartian - isl. snerta
(pres.^/r), hastigt dricka ut, 110.: hastigt
sätta i rörelse, sv. snärta, ge en snärt
(jfr Verelius 1681: såra), da. snerte,
mhty. snerzen, ge gliringar åt, jfr mhty.
snarz, stickord; säkerl. liksom t. ex. isl.,
no. snerra, vara ondsint, gläfsa o. d.,
snarka, ty. schnarren, skorra, knarra,
brumma, osv. till en ljudmålande
grundrot. Jfr följ.

snärta, sbst, i f Ii ek snar t a, slutet
av 1700-t., t. ex. Knöppel: ’den vackra
snärtan’, Envallsson; till sv. dial. vb.
snärta, ila, skynda åstad (se föreg.),
alltså en deverbativ bildning av samma
slag som (flick)s linka, f l i ek slänga,
slyna osv. ävensom flicka.

snäsa, Gustaf II Adolf: snäste, i ä.
nsv. (t. ex. o. 1640: sneeser, Lind 1749)
o. sv. dial. även snesa, östsv. dial. snäisa,
skada = no. sneisa, även: sticka i
lemmarna; väl till germ. roten snip, skära,
varom under snida; bildningen f. ö.
oklar. Ordet böjes i sv. efter II, i no.
efter I (pres. -ar), såsom enstaka också
i ä. nsv. Om vokalen ä i sv. jfr Kock
Sv. ljudh. 1: 172.

snäv, med bortfall av det till
stammen hörande r, som uppfattats som
nominativmärke, fsv. sncever (ackus. m.
sncefran, men ackus. f., med r-bortfall,
sncevd), snäv, trång, smal = senisl.
sncéfr (kompar. sncéfrari), snäv (om
kläder), no. sncev, även: knapp, da.
sncever, trång, snäv, även: smärt. Jfr
no. sn0v(r), som kan vara en
avljuds-form, men även bero på en dial.
övergång cev :> öv; formellt sett kunde
också (sen)isl. sncéfr tänkas utgå från
ett snöfr. Germ. *sncétri- (<^*snöbri-ct).
En direkt motsvarighet till germ.
*snöbri-är enl. Liden Armen. Stud. s. 64 armen.
nurb (/-stam), trång, smal, tunn, fin
m. m., av ie. *snöbhri-. - Samma ord
är sv. dial. snäv, rask, hurtig, Vgtl.,
isl. sncéfr ds. ^ sno fr ds.; jfr, utan s-,
fsv. ncever, n0ver, isl. nåfr ds. (jfr
snabel~ näbb), o. avljudsformen fno.
snpfurleikr, raskhet; alltså med samma
betyd.-utveckling ’trång’ ^ ’snabb’, som
uppträder bland motsvarigheterna till
det möjl. rotbesläktade snabb. - En
annan betyd.-utveckling föreligger i
det östgötska snäv, retlig, vartill ä.
nsv. o. sv. dial. snäv(j}a, argbigga; jfr
nsv. snäv i betyd, ’kort om huvudet,
avvisande’. - Enl. H. Petersson Zwei
spr. aufs. s. 74 f. (1917) är grundbetyd,
’sammansnörd’(äldre: *snéubh-,*snönbh,
till sno); dock osäkert. - Med avs. på
snäv av sncever (med radikalt ;.) jfr
t. ex. dial. väck av vacker.

snö, fsv. snö, sniö, sniör, gotl. snoy
- isl. snjör, snjär, sncer, da. sne, got.
snaiws (i-stam), fsax., fhty. snéo (ty.
schnee), ägs. sndw (eng. snow), av germ.
*snaiwa- (-/, jfr got.), av *snaigwa- =
ie. *snoig"ho- i fslav. snéyii, litau. snegas;
med avljudsformen *sniglÅh i grek. nipha
ackus., lat. nix (genit. nivis, vartill t. ex.
spän. Sierra Nevada, Snöberg). -
Avledn. : vb. snöa, fsv. sn(i)öa, sniöa
= isl. snjöfa, da. sne, höll. sneeniven.
Formen snöga (Bellman: ’Ren det
snö-går’, Tegnér: ’dem linden Snögar sitt
blomdoft på’), av *snöwa av snöa såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0906.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free