- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
821

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - soaré ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(där sannol. att fatta som genit. plur.),
utvidgning med den vanliga
adverbän-delsen -s (i inrikes osv.) av ä. sv.
in-sockne, 1719, Lind 1749, av fsv. *in-,
ulsokna, av genit. sg. sokna(r) till sokn,
med försvagning av a till e i svagtonig
ställning.

socker, ä. nsv. även sticker, fsv.
söker, suker = da. sukker, från mlty.
suc-ker = mhty., ty. zucker, jfr fhty. zucura,
från ital. zucchero, av arab. siikkar, av
pers. sa/tar,prakritsa/cA:/2ara (varav grek.
sdkkhar(on); jfr sv. s ack a r i n) - sanskr.
cdrkarä, egentl.: kiselsten, urbesl. med
isl. hgrgr, stenhop, offerställe (- sv.
ortn. Harg). Sockret blev i Europa
allmännare bekant under korstågen o.
genom handel med de italienska städerna.
Sockerrörets egentliga hemland är
san-nol. nordöstra Indien.

soda, Schroderus o. 1638: sodha;
under 1700-t. icke sällan souda (snda;
efter f ra. soude) = ty. soda, av ital. o.
(urspr.) spän. soda. Av trots
framställda härledningar alltjämt okänt
ursprung. - Sodavatten, 1818 (om eng.
förh.), 1832, efter eng. soda-water.

sodomit = ty. (av mhty.-sorfomz/e) =
= fra. sodomite osv., av lat. sodomlta,
invånare i Sodom i Palestina (lat.
Sodorna, hebr. Sedöm); med sin nuv.
betyd, i anslutning till l Moseb. 19. Jfr
med avs. på bildningen sy b ar i t.

sodomsäpple, om något vackert, men
ihåligt el. värdelöst, Vultejus 1686,
Atterbom, Topelius osv., möts v. i da., eng.;
efter namnet på frukten av vissa
ask-lepiadéer; enl. gammal uppfattning även
frukten av Solaiium sodoméGum L.; jfr
Heidenstam 1888: ’Här hänger
sodoms-äpplet rödt’. Namnet beror atm. delvis
på 5 Mos. 32: 32: ’Deras winträ är
So-doms winträ . . deras drufwor äro galle,
de hafwa bitter bär’ (gamla övers.). Se
f. ö. Hjelmqvist Bibelgeogr. namns. 215.

soffa, S. Agrell 1711 (om turk. förh.),
i handl. o. 1730: ’Hans Maj:t (dvs. Karl
XII) . . satt sig på en sopha, som var
sultanens ställe (osv.)’, Nordenflycht
1746-47 : sophan; i modern form från ä.
ty. soffa (ty. sofa n.), av fra. so/a, sopha
= ital. sofa, från ett arabiskt ord med
betyd, ’vilobänk framför bostaden’. Den
äldre a n v. av ordet beror på direkt lån
från turk. resp. fra.

Sofia, Sofi, kvinnon. = ä. ty. Sophia,
ty. Sophie osv., av lat. Sophia, grek.
Sophia, av sophia, vishet, till sophös,
vis, vars stam även ingår i t. ex.
per-sonn. Sophokles. - Härtill Ity.
diminu-tivet Fieke, Fiekgen m. m., varifrån sv.
Fiken; jfr även Sonja.

sofism, av fra. sophisme, med grek.
suffix till grek. sophia, vishet (se föreg.).
- Sofist = ty. sophisl, fra. sophiste,
av grek.-lat. sophista, jämte grek.
so-phistés, urspr.: vis, världsklok man,
sedan: lärare i världs- o. statsklokhet,
vältalighet m. m., o. därefter i nedsättande
betyd.: som är förfaren i
spetsfundigheter, bedrägliga slutledningar o. d.

soja, Linné o. 1750: ’Soja, som för
någon tid (sedan) begynte föras från
Indien’ - ty. soja, eng., fra. soy; efter den
i östra Asien förekommande sojabönan,
Glycine Soja el. hispida, av vars frön
sojan tillredes. Ordet härstammar (i
något annan form) ytterst från Japan,
där f. ö. den bästa sojan lär
framställas: egentl, betydande ’sås o. d.’, har
det senare överflyttats på sojabönan.

sol = fsv., da. = isl. söl f., got. sanil
n. (det got. ordet närmast av *söil med
bortfallet w), av germ. *söivil- (~ul,
*sowl-t; med bortfall av w i nord. spr.)
= ic. *sänel- i lat. söl m. (ital. sole, spän.
so/, men fra. soleil av dimin. *söliculus),
grek. (li)élios (med avledn. -zo), litau.
sdnlé f.; jfr fslav. sliimce, sol (stam:
*siiln-); i kelt. spr. (fir. silil) även ’öga’
(noanamn? Meillet); avljudsformer till
sanskr. sära-,’sol, o. svar-; jfr det got.
runnamnet sugil = ägs. sigel, med
omstritt g; rotbesl. med den i västgerm.
spr. allmänna stammen sun- i ty. sonne
osv., kanske, med H. Pedersen, båda
stammarna från en heteroklitisk böjning
ie. *sän-el, genit. *sn-n-és (se söndag o.
Sonfjället), o. med sval; egentl.: den
lysande; alltså samma grundbetyd, som
t. ex. lat. liuia, måne (se ljus). Att
beteckningarna för ’söl’ i indoeur. spr.
i regel äro fem. el. mask. visar väl, med
Meillet Lingu. histor. s. 220 f., på att
den uppfattats som ett personligt väsen.
- Om sam ma n s. dräng-, p ig-, natt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0909.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free