- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
830

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - spann ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varav ä. nsv. spanier t. ex. 1650), av ä.
nsv. spanjol Brask 1680, fsv. spaniol,
jfr mhty. sp an j 61, ytterst av spän.
espanol, varav fr. espagnol, spanjor, eng.
spaniel, rapphönshund, egentl.: spansk
hund; avledn. av spän. Espana, Spanien,
av lat. ackus. Hispaniam. - Förr även
de spanske, spanjorerna. - Sv.
Spanien, från ty. Spanien (av mhty. Spanje
= höll. Spanje), med -n från oblika
kasus el. analogiskt efter andra ty.
landsnamn på -en (med denna ändelse från
dat. plur. av folknamnet t. ex. Sachsen
el. av andra ord t. ex. Baden). Den
gamla formen utan n kvarlever i det
från höll. el. Ity. lånade spän j ef ärar e,
1623: sj)aniefarer plur.

1. spann n. (möjl. ännu även r.),
numera föga br. om ett slags
längdmått, fsv. spän f., längdmått motsv.
avståndet mellan spetsen av tummen
samt pek-, lång- el. lillfingret, då
handen är utsträckt - isl. spgnn, mlty.
spänne, fhty. spänna (ty. spänne), ägs.
spann (eng. spän), av germ. *spannö-,
till germ. redupl. vb. *spannan, [-utsträcka;-] {+ut-
sträcka;+} se f. ö. spänna. -
Spannrem, 1770 - da. spandrem, från mit}7.
spanrém = ty. spannriemen, egentl.:
rem att spänna över knäet, sedan:
sko-makarrem.

2. spann n., anspann, jfr t. ex. Carl
XI 1687: spän wallaker - da. spänd,
från mlty. spän (genit. spännes) .= ty.
gespann; till vb. spännen; se f. ö.,
spänna.

3. spann r., hink, fsv. spander m.,
spän n. = isl. spann n., da. spänd c..,
mlty. spän (genit. s j) a n nes); i samtliga
spr. även om ett visst rymdmått; av
germ. "spänna-; besl. med fslav. spadu,
mått, lett. spanis, ämbar; till roten i
spänna, möjl. egentl.: kärl som hålles
samman av omspända band. - I fsv.
(som mask.) i plur. spcen; i nsv.
spänner (med analogiskt tillagt -er); i vissa
dial. spannar (så i Skåne som lokalt
riksspr.). I betyd, ’hink’ är ordet särsk.
brukat i Götaland. - Spä n må l, fsv.
span(na)mäl(e), till mål 1.

spansk, hörande till Spanien, 1546:
sp etnisk (under 15-1600-t. även spanisk,
spannesk), 1563: spantz, 1637: spanskt
(neutr.); bl. a. i betyd, ’stolt,
högmo-dig, stursk’, 1712: ’med Spanska steg’.
Kolmodin 1732: ’dryg och Spansk i
orden’, Kling 1735: ’Spanska gebärder’,
’Spanska höfligheter’ osv., syftande på
vissa drag i det spanska uppträdandet
o. kynnet (den spanska grandezzan o. d.);
jfr till betyd. ä. sv. dansk, trolös, ty.
holländisch, klumpig, eng. irish bl. a.:
dum o. nedrig, fra. allemand, egentl.:
tysk,ofta: tölp,ävensom krabat (egentl.:
kroat) o. de bildl. an v. av sv. kosack,
ryss, turk, vandal (däremot ej rysk
2, galen o. d., som dock har
folketymo-logiskt anslutits till folkslagsnamnet);
jfr höll. spaansch i betyd, ’rå, nedrig’.
- Spansk fluga, drog o. i sht
dragplåster berett av Lytta vesicatoria,
’spanska flugan’; jfr Burens o. 1630: ’Lades
spanske flughukladd på halsen’, J. G.
Oxenstierna 1771: ’hafva en spansk fluga
mellan axlarna’; om själva (de torkade)
insekterna t. ex. I. Erici o.1645 = da.
spansk flue, efter ty. spanische fliege.
Drogen fås numera blott i mindre mängd
från Spanien. - Spanskgröna,
kopparoxid, B. Olai 1578: spansgrön,
span(i)skgröne, motsv. da. spanskgrønt, efter mlty.
spansgrôn = ty. spansgrün, övers, av
mlat. viride hispanicum; först infört
från Spanien. I ty. även omvänt
grünspan. Eng. har i stället verdigris, av
mlat. viride græcum, dvs. grekiskt grönt.
- Spanskrör, om ett slags
promenadkäpp, Dagl. Alleh. 1771 i annons, förr
även: spanskrörkäpp, motsv. i da., från
ty.; likaledes först infört från Spanien;
jfr även spanskt rör i betyd, ’rotting’,
jfr 1661: ’fyra slag m(edh) en spansk
röö’. - Härtill: spanska sig, vara
stolt el. högmodig, Blanche osv.

spant, Rosenfeldt 1698, jfr o. 1670:
spent: ’med resning, spent och väggar
af bräden’ (på ett kyrktorn) = da., ty.
spant, från Ity. el. höll. =, besl. med
spänna, jfr mhty. spän (-nn-), spant
m. m. (se spann).

spara = fsv. (ipf. sparpe), isl. (ipf.
-ad- o. -rö-), no. = da. spare, mlty.
spåren, fhty. sp ar ön, spåren (ty. spåren),
ägs. sparian (eng. spare); till fsv., no.
fhty. spar, sparsam, isl. spärr, ägs. spcer;
l besl. med fslav. sporn, riklig, tjeck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0918.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free