- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
833

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - spann ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

överförd bemärk.) o. under sp j u ver.
I ä. nsv. i samma betyd, även
glödehö-ker = sv. dial. glo- el. gluhök, möjl. till
el. ombildning av ä. nsv., sv. dial. gli],
gäckeri, gj^ckel; jfr även under
sprätt-hök.

specerier, O. Petri \\r.\spetzerij, motsv,
y. fsv. spetzeri, spitzerij m. m., senisl.
spizari, ä. da. spidseri, da. speceri, från
mlty. specerie o. spisserie = ty. spezerei,
från ital. spezieric, plur. till spezieria,
kryddor, apotek, från mlat. speciaria,
kryddhandel, avledn. av lat. species plur.,
kryddor, specerier, läkemedel,
ingredienser, till sg. species, art, slag, utseende
m. m. (varav fra. épice = eng. spice,
krydda; se spets 2). Alltså egentl, en
apoteksterm (liksom t. ex. dra mm),
använd om de olika slag av kryddor,
som såldes el. ingingo i läkemedlen.
Till specere, se (urbesl. med spå, speja).
Jfr följ. o. specificera, sp it. -
Spe-cerihandlande (efter ty.) hette ännu
o. 1850 i regel kryddkramhandlare o.
kryddkrämare; det senare (numera vanl.
med föraktlig anstrykning) t. o. m. i
Statskalendern 1838 (Sweriges och
Norriges Galender) t. ex. ’Hr Anders
Magnus Brinck, Kryddkrämare’.

special (oftast i sammans.) = ty.
spe-zial, av lat. speciälis, egendomlig,
speciell, till species, art, slag (se föreg.);
jämte speciell, från ty. speziell, med
fransk ändelse -el (fra. har dock i detta
fall -al: special).

specificera = ty. spezifizieren, av inlät.
speciflcare, till lat. species, art, slag (se
specerier), o. facere, göra (se facit).

speditör, ytterst av ital. spedillore, till
spedire, expediera, av lat. expedlre,
verkställa, lösgöra = expediera (se d. o.).

spegel, fsv. speghil (först på 1300-t.),
även bildl.: föresyn, varnagel, jämte isl.
spegill, ä. da. spegel (da. speil) från mlty.
spegel = fhty. spiagal (ty. spiegel), ej i
ägs. o. eng.; lån från mlat. spéglnm (ital.
speglio), av lat. .speculnm (varav ital.
specchio), till specere, se (jfr till
bildningen specläciilum = spektakel till
det besl. spectare, se); urbesl. med s p ej a
o. spå. - Med avs. på Ijudutvecklingen
jfr under tegel. - Om spceghil, ä. nsv.
spågel, dial. späjel se Palmer Stark ton.
vok. s. 62 f. med litter. - Inhemska
germ. ord för ’spegel’ äro t. ex. isl.
sknggsjd (till skugga o. se), got.
skugg-wa, fhty. scn-kar (till scuwo, skugga);
alltså spegeln uppfattad som
skuggbe-hållare. Från ett verb för ’se’ kommer
även eng. mirror, av ffra. mireour (fra.
miroir) = ital. miradore, till vulg.-lat.
miräre, se, i lat. (vanl. miräri): undra
(rotbesl. med smila). - Äldst voro
speglarna av metall; betyd, ’glasspegel’
uppträder i eng. glass = isl. gler. -
Spegelfäkter i, o. 1580 (då ännu mera
enstaka), Nordberg 1740, motsv. da.
spil-fegteri (omtytt efter spel liksom höll.
speelgevechl jämte spiegelgevechl), efter
ty. spiegelfechlerei, till ty. spiegelfechlen,
urspr, om skådespelsliknande
uppvisningar av yrkesmässiga fäktare, alltså
egentl, om fäktning såsom övning el. på
skämt.

speja, fsv. speia = senisl. speja, no.
spörja, ä. da. speie (da. speide, med
senare tillkommet d); från mlty. speien,
spéen - fhty. spehön (ty. spähen); besl.
med spå; jfr spion.

spejs, bergv., om vissa vid smältning
uppkomna metallföreningar (se t. ex.
Nord. fam.-bok under nickel), från ty.
speise, 1562, samma ord som speise =
sj) i s 2; i ty. även kupfer-, bleispeise;
om vissa legeringar för klockgjutning
redan 1100-t. (spisa) o. dessutom i
betyd, ’murbruk’.

spektakel, L. Petri Kr. 1559:
’Spektakel eller Skodospel’, Laelius 1588:’ett
skrcckeligt Spectakel’ (dvs. förskräckligt
att se på), Schroderus 1635: ’Furstarna
. . til itt Specktakel och Åtlöije’,
Gyl-I lenhielm o. 1640: ’ett spectakel och
säl-I sam syn’ – da., från ty. =, från lat.
specläciilum, åsyn, skådespel, till
spectare, se, till specare, se (se prospekt,
specerier, spekulera, speja, spå);
bildat som speciihim (se spegel) till
specere el. som orakel till oräre. -
Med avs. på betyd, ’skådespel’ (stundom
ännu anv. av den äldre el. äldsta
generationen) jfr d. o. o. under teater. -
Betyd, ’larm, väsen’ finns även i da. o.
ty. I da. även gaa som et spektakel
(redan atm. 1794) = sv. gå som ett
spektakel. - Sv. dial. spetakel (all-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0921.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free