- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
834

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - spekulera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mänt), motsv. da. dial. spittakel, har
väl förlorat sitt k genom dissimilation.
- En bildning till roten i specere, se,
är även lat. speclrnm, syn, skepnad
(bildat som foder 2, teater, årder
osv.), vartill sv. Spektralanalys osv.

spekulera = da. speknlere, från ty.
speknlieren, av lat. specnläri, speja, jfr
specnlnm (se spegel), till specere, se;
jfr föreg. Vard. o. dial. ombildat till
spankulera, i dial. stundom med betyd,
’slå dan k’ (från uttr. ss. gå och
spankulera), i samma bet}fd. även
spanket-lera (jfr kokettera*!).

1. spel, i betyd, ’skådespel’ 1550,
’kortlek’ t. ex. 1742 (’2 spel kort’), fsv.
spel, av äldre spil, n. o. m.?, även:
våg-sa m t företag, t. ex. ’(hafua) et wunnet
spil’ (jfr nsv. vunnet spel) = da. spil,
ä. da. även spel; från mlty. spil (genit.
spéles), av fsax. spil = fhty. spil (ty.
spiel); se f. ö. spela. .- Uttr. rent
spel, motsv. ty. sanber(es) spiel, höll.
zniver spel, jfr även eng. fair play.
- Sätta på spel, motsv. i da. o.
ty.; efter fra. meltre au jen. I ä. nsv.
(1600-t.) vanl. i stället sälla i vad (till
vad 3). - Spel or re, egentl.: orre som
har husbondeväldet vid en orrlek, 1759;
sedermera i betyd, ’passionerad spelare’,
ävensom ’upptagsmakare’ (t. ex. 1790-t.),
en s. k. pleonastisk el. pleomorf
bildning av samma slag som näbbgädda,
s ås k öp p i bet3^d. (resp.) ’näbbig kvinna
el. flicka’ o. ’en som sölar, såsar’. -
Spelrum, Tiselius 1723: ’gifver så
Giäd-dan spelrum af den öfriga refven’ (i
annan, teknisk anv. o. 1695, om
kanoner), motsv. da. spillerum, från ty.
spiel-ranm, 1716, till spielen i betyd, ’röra
sig’ (jfr spela): alltså egentl.: plats att
fritt röra sig (jfr ex. från Tiselius).

2. spel, sjöt., i ankar-, brå-, gång-,
vindspel (t. ex. 1594) = da. sp/7, från
mlt3r. spille f., axel, vals, vindspel, Ity.
spill, varav ty. spill; egentl.: slända,
spinnrocksten = mht}7., ty. spille, av
äldre mhty. spinle9 fhty. spinala, vartill
även mhty. spin(n)el o., .med sekundärt
d, mhty., ty. spindel (varav sv. [-spindel-] {+spin-
del+} 2), till roten i spinna. - Den sv.
formen spel beror väl på [-sammanblandning-] {+samman-
blandning+} med det etymologiskt skilda
spel l, som i da. o. Ity. har samma
form som motsvarigheterna till spel 2.
Jfr Tamm Granskn. s. 27.

spela, i ä. nsv. i betyd, ’leka’ Bib.
1541, ’driva sitt spel’ G. I:s reg. -==. isl.
spila, da. spille, från mlty. spelen, av fsax.
spilon = fhty. spilön (ty. spielen), ägs.
spilian, leka, spela; med vissa av dess
olika bet3rd. utvecklade redan i ty.,
delvis under inflytande av fra. joner, spela
(o. sbst. jen); i somliga spr. även: röra
sig (livligt); jfr spelrum ävensom uttr.
spelande ögon = da. spillende 0ine,
ty. spielende ängen. F. ö. av okänt
ursprung. - Ordet har delvis utträngt
det inhemska leka, t. ex. i bet}^d.
’musicera o. d.’ (jfr Snoilskys arkaiserande:
’Kung Erik leker på luta’). - Med avs.
på betyd.-skiftningarna ’lek’, ’spel’ m. m.
jfr under lek ävensom fra. jen, lek, spel
(av lat. jocns, skämt). - Eng. har i
stället vb. o. sbst. play, av ägs. pleg(i)an
plega; se pläga. - Se f. ö. spel o.
uppspelt. - Spela bankrutt, numera
(utom i vissa trakter) utträngt av andra
uttr. = da. spille bankerot. - Spela
ngn ett spratt, motsv. i da. o. ty.,
jfr fra. joner nn lonr å qn, lat. Indere
aliqnem samt isl. leika e-n.

spelt, se spalt.

spenat, åtminst. 1722, förr även
spi-nal, Schroderus Com. 1640 (-l(h)-) osv.
o. ännu 1852, Dalin 1853 (jämte -e-)
samt i dial. = da. spinal, från ty.
spi-nat, ii. ty. spenat-, ä. nsv. dessutom
spinaiz B. Olai 1578 m. fl. (väl från
Ity. el. höll.: mlt}^. pinade, höll.
spina-zie); motsv. mhty. spinät, eng. spinage
o. spinach, fra. épinard, spän. espinaca,
mlat. spinachinm 1200-t.; med
folkety-mologisk ombildning efter lat. spina,
tagg, splnäcens, taggig, med syftning på
de tornbärande frukterna (’fröna’), jfr
benämningen taggspenat på Spinacia
oleracea; ytterst från pers. aspanäh el.
arab. isfanädj; antagl. införd under
korstågen, då den undanträngde
inhemska spenaträtter såsom molla, beta o.
malva. Liknande ursprung har också
är t sko eka.

spendera, J. Skytte 1617 = ty.
spen-dieren, med romansk ändelse utvidgat
av ty. spenden (fhty. spendön ~ ägs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0922.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free