- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
836

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - spekulera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

knecht ds.; möjl. ombildning av ä. ty.
spiessbube, pikbärare (till spiess = sp j u t)
i anslutning till ä. ty. spitz, slug,
förslagen (jfr följ.). I ä. nsv. också
spets-buk ds. - Spetsfundig, hos t. ex.
Stiernhielm: skarpsinnig == ä. da.
spids-fundig, da. spidsfindig, från ä. ty.
spitz-fändig, ty. spitzfindig, till ä. ty. spitz,
slug, förslagen (varav ä. nsv. spits ds.),
o. en bildning av finna (jfr fund,
fynd). - Spetsglans, Antimonium
crudum, jfr ä. nsv. spiss(é)glas o. 1640 =
da. spidsglans, ä. da. spidsgias; felaktig
övers, av ty. spiessglanz, ä. ty.
spiess-glas, av mhty. spizglas, till spiz, bl. a.:
splittra, skärva, med syftning på
metallens utseende o. de spetsiga
glänsande plan, som uppstå i brottet. -
Spetshund, Dagl. Alleh. 1808, nu vanl.
spets, jfr t. ex. Gederborgh 1810:
’spetsar med sina tjocka halsar och hvassa
öron’ - da. spids(hnnd), från ty.
spilz-(hund).

2. spets, tillsats till dryck för att
skärpa smaken, sv. dial. spets, spiss =
no.-da. spids ds. Enl. Falk-Torp s. 1119
skulle ordet vara identiskt med fno.
spiz, spis, krydda, välsmakande mat,
no. spiss, läcker mat, f. ö. samma ord
som det en gång belagda fsv. *spis i:
’ta skal man haffua lybistikko . . oc
andra ädhla yrther til ät göma spissit’,
från ffra. especie (fra. épice, eng. spice),
kryddor, av lat. species plur. ds., till
spcciés, art, slag (se specerier). Säkerl.
böra emellertid de nsv. o. no.-da. orden
skiljas från fno. spiz, no. spiss o.
identifieras med spets 1; jfr t. ex.
Wennerberg Gluntarne: Måg tror vi brodda
med halfva?’ (till brodd, spets); hos
Torp Etym. Ordb. under spiss
omnämnes ej heller längre sv. spets o. no.-da.
spids. l da. vardagsspr. förekommer
även ett spids i betyd, ’hälften av en
flaska öl’, som knappast bör direkt
förbindas med spets 2.

3. spets, spetshund, se under spets l
slutet.

spetsa sig på, t. ex. Peringskiöld
1715, el. b e spets a s. p., efter ty. sich
auf etwas spitzen, jfr mhty. (sich) spitzen
ds.; egentl, om sinnenas skärpning, jfr
sen mhty. sich in etw. spitzen, rikta sin
uppmärksamhet på, o. ä. ty. uf kumber
gespidzet, förutseende sorg el. bekymmer.
Spetsbergen innehåller ej den
svenska best. slutartikeln, utan har lånats
från höll. Spitsbergen, med plur.-änd.
-en; så kallat av de holländska
upptäckarna på grund av de spetsiga
bergstopparna på västra kusten.

1. spett, ä. nsv. även speet, t. ex.
Mess., Lex. Linc., fsv. spit (-e-) n., f.,
spetsig stång, sticka, spett, ofta i
sammans, ss. brödh-, eke- steke- = no. spet,
spit n., järnspets o. d. (i betyd* ’spets’
mask.), da. spidt m l ty. spit n. (gen it.
-e-), stekspett, stång, fhty. spiz m.,
stekspett (ty. spiess, jfr spets glans; ett
annat ord är spiess = spjut), jfr ägs.
spitn f., stekspett (eng. spit); av germ.
*spita- (*spitö-); med avledn. [-’spitja-(se-] {+’spitja-
(se+} spets) o. *spitön (se spe t a, sbst.),
till roten spi, vara spetsig, i spik, spira
m. fi., jfr spjäla slutet. - Ett
gammalt ord för ’stekspett’ är ten, egentl.:
käpp, gren (se ten).

2. -spett i hackspett, se d. o. [-Formerna-] {+For-
merna+} med -e- ävensom ä. nsv., sv.
dial. med z bero atm. delvis på
om-bildningar (jfr även G. Bergman
Samnord, e s. 74 f.); grundformen har i
alla händelser ytterst varit -speht. -
Ingår bl. a. i ty. bergnamnet Spessart,
fhty. Spehteshart, alltså: bergstrakt, där
hackspettar förekomma (i större antal).

spetälsk, fsv. spetcelsker, spitcelsker =
no. spitelsk, da. spedalsk, från mlty.
spetdlesch, spetelesk ds. = mhty.
spit-\ dlisch, sjuk; till mlty. spetål, spittal,
sjukhus (bl. a. för spetälska), varifrån
ä. nsv., fsv. spetål, spital ds., sv. dial.
spetål, hospital (äldre form: fsv. spitali
= isl.) = mhty. spital (ty. spital,
spiltel), meng. spilel (eng. spittle), från
lat. hospitäle (- hospital; se d. o.).
Alltså egentl.: som vårdas å sjukhus.
- I osv. dial. även: elak. -
Betyd.-utvecklingen : ’vårdanstalt, sjukhus’ >*
’sjukhus för spetälska’ beror därpå,
att under medeltiden sjukhusen
väsentligen voro avsedda för spetälska.
Öm en liknande betyd.-specialisering se
grundordet hospital o., omvänt,
betyd.-utvidgning under lasarett (urspr, också
i första rummet upplåtna åt spetälska).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0924.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free