- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
839

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - spiknykter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spelt n., mot sv. ä. da. spil(e)lo(w), no.
spiltog o. spjelllöu; ett speciellt nordiskt
ord; väl till tå 2 o. de under spjäla
behandlade stammarna spil el. spel-, jfr
t. ex. mlty. spillnn, inhägnad av spjälor,
o. å andra sidan nisl. spelahnrd, dörr av
spjälor. S p il ta betyder i så fall:
avbalkning av spjälor.

1. spindel (insekt), ä. nsv. spinnel,
fsv. spinnil; nomen agentis på -il till vb.
spinna, bildat som snigel o. vivel
(tordyvel). - Formen med -d- utgår
sannol. från plur. spinnlar, varav med
d-inskott spindlar; jfr ä. nsv. o. sv. dial.
randel, rännil, m. fl. under rännil.
Den stadgade sig icke förrän på 1800-t.:
ännu Dalin 1853 har formen spinnel
med hänvisning till spindel. Jfr dock
spindelväf redan hos I. Erici o. 1645. -
Andra bildningar: fhty. spinna (ty.
spin-ne) o. ägs. spider (meng. spither, eng.
spider) av germ. *spen-prö. - Danskan
har i stället edderkop = sjrdsv. dial.
edderkoppa, ägs. dlorcoppe, till etter o.
kopp (här i betyd, av något tjockt el.
klumpigt); med syftning på det gift
med vilket spindeln bedövar sitt rov; jfr
höll. spinnekop o. (med hypokoristiskt
-bb- såsom ofta i likbetydande ord, jfr
t. ex. kub b) niholl. cobbe, spindel, o.
eng. cobweb, spindelväv. Om likbetyd,
sv. dial. kångro, kångro = isl.
kongur-vdfa se väva. Om l o ek e se d. o.
Spindlar betraktades förr såsom heliga
djur, som ej fingo dödas (jfr t. ex.
Gas-länder 1774 från Västbo Smal., Sv. 1m.
Bib. I. 3: 43 [287]). Säkerl. är l o eke
en med anledning härav uppkommen
eufemistisk beteckning (’noanamn’) o.
sannol. isl. kpngiirudfn m. fl. i’samma syfte
använda omskrivningar (kenningar).
Locke jämte de på samma sätt
uppkomna hypokorismerna sv. dial. nocke,
ägs. lobbe, Hy. kobbe kunna sålunda
anses förhålla sig till kongnrudfa, sv. dial.
kångro osv., som t. ex. smektbrmen nalle
för björnen till omskrivningen sanskr.
madhii(v)-dd (se nalle). En gemensam
lat.-grek. beteckning föreligger i lat.
aränea (knappast lån) = grek. ardkhne
(av ie. *araksn-), som möjl. också
betyder ’den som spinner’, jfr grek.
dr-kijs, nät, dock ovisst.

2. spindel, tekn., axel el. annan
roterande del i en mekanism = da., från
ty. spindel ds., men även ’slända’, den
urspr, betyd., till roten i spinna; se
närmare det etymologiskt identiska spel
2. - Spindelben, smalt ben,
Crusenstolpe 1840: ’Zibets spindelben’, hör
historiskt sett ej till insektnamnet utan
motsvarar ty. spindelbein, jfr
spindel-dtinn. - Spindelur, t. ex. 1875, från
ty. spindeluhr, till spindel i betyd, av
’axeln till den s. k. oron i ett fickur*.

spinell, mineral., ett slags ädelsten,
Wallerius 1747, från ty. spinell (1546:
spinel) - fra. spinellé (ffra. espinelle,
varifrån eng. spinel(l)e), ital. spinella
osv.; f. ö. dunkelt.

spinett (ett slags nu obr. klaver), o.
1650, Rudbeck 1685: ’Litet Spinet’ o.
t. ex. Post. Tidn. 1791 - ty. spinell, av
ital. spinella, till ital. spina, tagg (-
lat. spina, ytterst till grundroten i spik);
uppkallat efter de för spinetten
karakteristiska spetsiga fjäderpennorna.

spinga, spänta, klyva (färsk tall till
tunna stickor), Linné 1751, jämte ä. nsv.
spinga, flisa, 1642, 1686, att
sammanhålla med sv. dial. spink, flisa, spinka,
klippa, skära sönder (se spinkig),
na-salerade former till roten i spik; jfr sv.
dial. spika, spinga, klyva = no. - Det
likabetyd, sv. dial. spinla kan vara ett
*spingla el. *spinkla el. möjl. en
ombildning av spänta i anslutning till
spinga o. spinka.

spink, fågeln., i t. ex. gulspink, I.
Erici o. 1645: hackspink, sv. dial. spinke,
jfr(?) fsv. spinke vsom tillnamn (förf.
Xen. Lid. s. 97), jfr sv. dial. spink(e),
spinkig person, nasalerad biform till
spik o. sålunda besl. med fågel n. spett;
se spinkig o. hackspett.

spinkig, o. 1730; Lind 1749: -og;
Schroderus 1639, Stiernhielm Herc. -öl,
jfr sv. dial. spink(e), spinkig person
(möjl. redan i fsv., se spink), no.
spink(e), spinka (f.), spinken, spinkig,
da. spinkel, ävensom det från sv. (el.
da.) lånade Hy. spinkig; besl. med ä.
nsv. o. sv. dial. spink, flisa, avskuret
stycke (jfr sågespink Schroderus Com.
1640); av en nasalerad biform till spik;
se spink, spinga o. jfr spenslig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0927.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free