- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
841

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - spinna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eng. spiritualism, ty. spiritualismus, till
lat. splrituä-lis, andlig (varav fra.
spirituell sv. spirituell), ytterst till lat.
splritus, ande (se sprit), till sp i rare,
andas, blåsa (jfr t rån sp i rera; väl
urbesl. med f i sa).

1. spis, spisel, Phrygius 1615:
spij-sar plur., 1635: spisen best. f. (Ångerm.)
= no,, av spisel, med av okänd
anledning förlorat -el - Härtill i
överförd anv. boktr, spis, t. ex. 1853.

2. spis (föda) = fsv.: i sht om
proviant för manskap = da. sp/se, från
mlt3r. spise = fhty. spisa (ty. spe/se; se
sp ej s), av mlat. spésa, spetisa, vitgift,
omkostnad, av lat. expensa (=
expenser), till expendere, utbetala (se
spendera). Alltså egentl.: utgift (för
proviant); med samma betyd.-utveckling
som i kost (till kosta). Med avs. på
germ. l av lat. e jfr fira, krita, pina,
siden. - Se även spisa.

spisa = fsv. (blott träns, liksom i
tidig ä. nsv.: bespisa o. d.) = isl. spiza,
da. spise, från mlty. spisen = ty.
spei-se/i; till föreg. - För några årtionden
sedan allmänt o. ännu inom vissa
samhällslager (t. ex. tjänstefolk) betraktat
som mera vårdat (’finare’) än äta. Jfr
t. ex. Topelius Fältsk. ber.: ’Att se
kungen äta, riktigt äta - om förlåtelse,
spisa’; Sönd.-nisse 1872: ’En arbetare
äter, en embetsmän spisar och en
konung intager’, Därs. 1880: ’Er sköna
syster spisar ingenting’. - Förr också
i betyd, ’räcka, förslå’, t. ex. O. v.
Dalin: ’hvad spisar en korf till en
Väst-göthe?’ - Avspisa i bildl. anv. utgår
från betyd, ’förse med (tillräcklig) föda’,
t. ex. L. Petri o. ännu under 1800-t.;
jfr ett övergångsex. såsom hos H.
Lillje-björn 1865: ’Värden afspisade heldre
sina gäster med fagra ord än med
lekamlig spis’.

spisel, Schroderus Com. 1640, Lex.
Linc. 1640, I. Erici o. 1645 = ä. da., da.
dial. (s)pisel, rum med värmeinrättning,
med dunkelt s, från mlty. p/se/, pesel
ds., ’storstuga’ - f ht}7, phiesal,
(kviiino)-rum med uppvärmning (ty. dial. pfiesel),
ffris. p/se/, ägs. p/s/e, från mlat. p/se/e,
äldre pensile (fra. poéle, ugn), från lat.
balneum penslle, badstuga med varm-
luft, egentl.: som vilade på valv, till
pensilis, hängande, till pendöre, hänga
(se pendang). Härtill: spis l (se d. o.).
- Med avs. på betyd.-skiftiiingarna jfr
under stuga. Se f. ö. Schrader Reallex.1
s. 594.

[spit, norrl. dial., spe, spott, förtret,
harm, trots, se spydig.]

spjut, fsv. spiut = isl. sp/o/, ä. da.
spjud, da. spyd, fsax. (et)ur)spiot, mlty.
spét (jfr ä. nsv. spe/a, spetsa, under
sp e ta 2), fhty. spioz (ty. sp/ess), av
germ. *speuta- n., med avledn. isl. spy/a,
pinne, sticka (av *spenliön)’, till en ieur.
rot speu, vartill, med avljud o. annan
avledn., även spö; sannol. med
grundbetyd, ’vara spetsig, sticka’ o. en
variant till roten spi i spett, spik osv.
Från germ. spr.: fra. épieu (med
anslutning till p/en, påle). - Säkerl. egentl.:
stång, med samma betyd, -utveckling
som i fsv. stäng, spjut, stång (: stinga),
lat. hasta ds. (besl. med ga d d), grek.
kontos, stundom: spjut, annars: stång
(: kentéö, sticker). - Om det väl
hithörande fsv. spetz, pik, se under spets.
- Ägs. har i stället en form med r:
spréot; se sp rö t. - Andra germ. ord
för ’spjut’ äro t. ex. *gaiza- = isl. geirr
osv. (se gissel); isl. sp/p/T, ty. speer,
eng. spear; fsv. asker, isl. askr (egentl.:
av askträ, jfr grek. melié, lat. fraxinus,
ornns, egentl.: ask, bergask, grek.
aiga-néé, egentl.: av ek, döry, egentl.: trä,
m. fi.; se ask 1). - Samindoeur.
beteckning saknas; de av Schrader Reallex.1
s. 786 anförda överensstämmelserna
kunna knappast föras tillbaka till
urspråket.

spjuver el. spjuv, Zeipel 1847:
spjnf-vert, Rydqvist 1857, Blanche: spjnfver;
enl. Noreen Sv. etym. s. 68 till roten i
fsv. sp/u/a, spotta (se spy osv.), alltså
besl. o. till betyd.-utvecklingen att
jämföra med spefågel, spy fluga (i
överförd bemärk.); j-et är emellertid säkerl.
pejorativt liksom i fjant, p j åk, sjåp
osv., vilket dock ej hindrar, att
härledningen kan vara i huvudsak riktig, om
den också ej är omedelbart slående.

spjäla el. spjäle, sbst., Verelius 1681:
sp/e/or, Spegel 1712 o. Linné 1744:
spiä-lar, besl. med sv. dial. spel n. ds., no.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0929.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free