- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
865

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - stava ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

också två namn på med steglitsan nära
besläktade fåglar, siska o. svenska
(grönfink).

1. stegra (ett pris), t. ex. Lind 1749,
möjl. inhemskt, av *stĭgra (jfr
Hesselman i o. y s. 144); el. snarare, med
Noreen V. spr. 3: 199, beroende på lån,
jfr mlty. stēger, brant uppstigande, o.
ty. steigern, stegra ett pris, det senare
ytterst till mhty. steigen ds., kausativum
till stiga. Jfr ä. sv., sv. dial. stegla ds.
– l ä. nsv. även: resa, uppföra (om
byggnader).

2. stegra sig, om hästar, t. ex.
Schroderus 1640, snarast inhemskt, av
*stigra, avljudsform till stiga, o.
sålunda besl., men ej säkert etymol.
identiskt med föreg. Jfr likabetyd, sv. dial.
o. ä. sv. stegla (sig), t. ex. Dalin Sag. om
hästen, o. litteraturen under stegra 1.

Steinmetz, familjen., från ty. =
egentl.: stenhuggare, av mhty.
steinmetze m. m. (se mejsel), ett av de
många tyska familjenamn, som utgå
från yrkesbeteckningar (jfr Möller,
Schultz osv.).

1. stek, sjöt., om åtskilliga
hopknytningar av tåg till olika ändamål,
Dalman 1765, (motsv. da. stik), från holl.
steek el. lty. stek = ty. stich, egentl. =
stich, stick, styng (se stick 1); alltså
egentl.: genomstickande, med syftning
därpå att steket uppkommer genom att
sticka tågändan genom tågringen.

2. stek = fsv. = isl. steik, da. steg
(eng. steak från nord.), av germ. *staikō-,
väl till ett germ. vb *stīkan, sticka,
såsom t. ex. led, väg (isl. leið): *līþan,
gå, osv.; alltså väl egentl.: kött som
stuckits på spett; se närmare sticka
2. – Härtill vb. steka, fsv. stēkia = isl.
steikja, da. stege; jfr inkoativet isl. stikna,
stekas. – Stekta sparvar (flyga
i munnen på folk)
, urspr. duvor,
såsom i ty. m. fl. spr., enl. uppgift ytterst
från ett par grekiska lustspelsförfattare;
annars närmast bekant från de gamla
sagorna om ’Schlaraffenland’ (fra. ’pays
de Cocagne’). – Härtill fsv. stēkare,
kock, vartill sammans. stēkarahūs
(steger- m. m.), köksbyggnad, kök (= fno.
steikarahús, fda. stegherhus), varav sv.
dial. sters m. m., kök, brygghus (= da.
dial. stegers); jfr t. ex. fjös av fähus,
da. dial. nøs, fähus, av nøthus, sals,
stuga, av salhus, søvns, sovkammare, av
søvnhus, m. fl. Se f. ö. under kök o.
jfr om de fnord. köksbyggnaderna Falk
MoM 1910 s. 65 f.

stekel, insektsnamn, Linné 1748, väl
egentl. från dial., jfr isstikil, ispigg,
stekel, stjärt, osv., fsv. stikil, spets, tagg =
isl. stikill, spets av ett horn, no. stikel,
även: gadd, ä. da. stegl, da. steile, kvicke
i hornet, mlty. stickel, lty. stekel, fhty.
stichil, ags. sticel, spets, av germ. *stikila-,
till roten stik, vara spetsig, sticka, varom
sticka 2, el. till roten stek, varom
sticka 1; bildat ss. t. ex. degel. Samma
ord ingår också i det i Dalsl., Boh.-l.
o. Norge uppträdande sjönamnet
Trestickeln, egentl.: treudden. Jfr
stickel, stickelbär.

stel, t. ex. 1630-t., sv. dial. även stil,
stjäl osv. (med ’tjockt’ l), jfr ä. nsv.
stiält, brant, Stiernhielm (med betyd.
efter det obesl. ty. steil); av fsv. *stirþer,
varav styrdher (jfr fsv. sterdna P.
Månsson s. 612, sterna, stelna, av *stirdhna
= isl. stirðna) = isl. stirðr, no. støl,
sjur m. m., ä. da. stir. Enl. vanlig
uppfattning (Persson Wurzelerw. s. 63,
Lidén Stud. z. altind. u. vergl.
Sprachgesch. s. 17 [jfr nedan] osv.) av germ.
*sterþia- el. *sterðia-; jfr kymr. serth,
styv, brant, no. stjor, styv stjälk o. d.
(isl. *stjǫrðr?), grek. stórthē, spets, tagg,
till en ie. rot stert resp. sterdh; i båda
fallen utvidgningar av roten ster i starr,
starrbliga (jfr torn 1); en tredje
bildning av samma ster är ie. sterd >
germ. stert i stjärt. – Sannolikare dock
att fatta som part. pret. till isl. stira ~
stíra osv. (se stirra) i den urspr. betyd.
av ’vara styv el. stel’, liksom lat. stiria,
istapp, o. andra r-utvidgningar av den
grundrot sti, vara el. bliva styv el. tät,
som ingår i stim, styv osv.; jfr Lidén
Stud. z. tochar. Sprachgesch. h. 1, s. 3
n. 2 (som dock utgår från ett *stírðr).
– Med avs. på -l- av -rð- jfr sköl,
spol, svål; betr. övergången
*stirþ- till *sterd- jfr fsv. hirþi till herde osv.,
o. med avs. på övergången *stirþ- till
y. fsv. styrdh- (jfr no. støl) jfr hirþi
till hyrde, sv. dial. höle (med tjockt l).


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0953.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free