- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
869

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sticka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slijfftor i annan betyd.) = da., från
mlty. stift o. steft ds., fhty. steft
(hjulnav) (ty. stift); besl. med mlty. stippen,
sticka, göra punkter, av fsax. steppön
(varav mhty., ty. steppen), väl en
intensivbildning till ie. stip, vara styv (se
styv).

2. stift (biskops-), t. ex. 1597,
Schroderus Com. 1640 (jämte stichtet), motsv.
ä. nsv. (stundom ännu o. 1750), fsv.
stikt(sticht), ordning, inrättning, stiftelse
(jfr sv. stiftsfröken 1758, närmast
efter ty. stiflsfråulein), biskopsstift =
da. stift, förr även: stikt, från mlty.
sticht(é), stift(e) ds. = mhty., ty. stift;
till vb. stifta.

stifta, t. ex. 1550-t., förr även: stikta,
f sv. s tik ta (-c/i/-), inrätta, stifta, förordna
- da. stifte, förr även: stigle, från mlty.
stiften, stichten, egentl, två ord av olika
ursprung: 1. germ. * sti f ton, *stiftian =
fsax. stiflön o. fhty. stiftan (ty. stiften),
till ie. roten stip, vara styv (se
stipendium, stipulera o. styv), o. 2. germ.
*stihtian = fsax. stihtan, ägs.
s///i-t(i)an, inrätta, ordna, avledn. av ett
germ. *stihti- = isl. slétt(r), egentl.:
underlag, det man stiger på, till stiga
(se stätta).

1. stig, äldre svenskt mått: [-tjugofyra-] {+tjugo-
fyra+} tunnor (om kol), vid räkning av
fisk: antal av tjugu, gotl. stäig, steg,
tjog, fsv. stigher i båda betyd. = ä. da.
stig i den senare; gammalt lån från
mlty. stige, antal av 20 = ty. stiege,
steige, jfr krimgot, stega. Enl. somliga
egentl.: stege (med o. tjugo trappsteg),
jfr med avs. på vokalismen ty. stiege i
denna betyd.; enl. andra besl. med st i a;
jfr no. sti, stia, men även: antal av 60.
Dunkelt. F. ö. ej säkert, att stig i de
båda nämnda betyd, är samma ord.
Jfr Dyrlund Aarb. 1885 s. 265.

2. stig (i gångstig osv.), fsv. stigher
(stiigher) = isl. stigr (genit. -ar), ä. da.
stig (da. sti), mlty. stich (genit. -ges),
fhty. stig (ty. steig), av germ.
*stigu-(el. *stigi-); med avljudsformerna
*stig-i ä. nsv. stegh m., stig, fsv. stigher (jfr
t. ex. Noreen V. spr. 3: 181), isl. stigr,
mlty. stech (genit. -ges) ds., fhty. stec,
gångstig (ty. steg); jfr mlty. stege f.,
stig, fhty. stega, trappsteg (jfr under
stigbygel)^ *staig- i got. staiga, brant
stig, fhty. steiga (ty. steige); till stiga.
Besl. med bl. a. lett. stiga, stig, väg,
fslav. stidza m. m.; möjl. även lat.
ue-stigium, fotspår m. m. (se dock Walde).

3. Stig, personn., fsv. Stigh, även
som tillnamn (sannol. den ursprungliga
anv.) = fda. Stigh, fno.-isl. Stigr. Väl
egentl, ett nomen äg. med betyd,
’sti-garen, vandraren’, bildat som t. ex. fsv.
-biter, isl. -bitr till bita (se härtill förf.
Xen. Lid. s. 108); jfr t. ex. fsv. personn.
Slighande i ortn., Slighandatorpe (dat.),
fno. Stighander (nom.). Möjl. dock i
stället kortnamn till Stighgot, Stighulf
o. d.

stiga, fsv. stigha = isl. stiga, da. stige,
got. steig an, fsax., fhty. stigan (ty.
stei-gen), ägs. stigan (eng. stg), st. vb, motsv.
sanskr. stighnoti, stiga upp, grek. sieikhö,
går, fir. tiagn (av *steigh-)9 går, fslav.
stignqti, komma, litau. staigytis, skynda
sig, osv., av ie. roten stigh. Egentl.:
skrida fram, gå; numera oftast om
rörelse uppåt. - Stiga i pris, jfr redan
y. fsv. (1508): ’rogh spännen stigher vp
i j marek’. - Stiga till häst, jfr ty.
zn pferde s té igen, förr med poss. p ron.,
t. ex. Messenius: ’stijgher iag til min
häst’, fsv. ’the . . stigho . . til siiina
haesta’, egentl.: taga steg, gå till (urspr,
ej: stiga upp), såsom i stiga i land, i
fsv. stigha til landa. - Se f. ö. steg,
stege, stegra, stig, Stig, stigbygel,
stätta, ålderstigen, ävensom under
stifta.

stigbygel, Schroderus 1635:
slijgbög-lor plur.; i ä. sv. ofta stegbögel, t. ex.
Balck 1603, Lex. Linc. 1640, Bellman
o. ännu Dalin 1853 (jämte stig-),
stundom också stege- = ä. da. stigb0gel,
da. stigboile, efter ty. steigbiigel = höll.
stijgbengel; till vb. stiga o. bygel; i
ä. sv. stegh- anslutet till steg. - Andra
nord. uttr. för ’stigbygel’ äro: 1. ä. nsv.
(t. ex. Messenius), sv. dial. istäd n.
Gotl., fsv. istap, istcedh = isl. istaÖ,
till i o. roten i stan d a (jfr stad osv.);
2. isl. istig, no. istig, till stig = steg;
3. isl. stigreip = ägs. stigråp (eng.
stirrup), till samma stig, jfr mlty.
stege-rep, fhty. stegareif (ty. stegreif, nu vanl.
i bildl. betyd.), till mlty. stege = fhty.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 20:22:08 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0957.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free