- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
881

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - streck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

el. kamp (med vapen)’ var fsv.
bar-daghi osv. (se bardalek).

strida, fsv. stripa (ipf. stridde, ännu
hos Weste 1807 den enda böjningen;
Dalin 1853: ’äfv(en) stred’; jfr Tegnér:
’Han stridde som Rolf Krake stred’) -
isl. strida (-dd-), även: plåga, da. stride
st. böjn., fsax. stridian sv. böjn., men
mlty. striden, st. böjn., liksom hos fhty.
stritan (ty. streiten). Samma ord som
mlty. striden, skreva, ägs. stridan, skreva,
taga långa steg (eng. stride)’, egentl.:
anstränga sig. Se strid 1. - Med avs.
på övergången från svag till stark
böjning jfr hinna, knyta, kvida, snyta,
skryta, vina ävensom sluka, stupa.

[Striern, sjön., se strid, adj.]

[strige, sv. dial., blågarnsväv m. m.,
se stry.]

strigel, 1778 (i en bouppt), förr
stundom även stregel - da. strigle,
rykt-skrapa, från ty. striegel ds., av fhty.
strigil, från lat. strigilis, skav verktyg
(urbesl. med streck).

strikt = ty., av lat. strictus, kort,
sträng, egentl.: åtdragen el. åtstramad,
part. p f. pass. till stringere, draga el.
snöra tillsamman (se stringent). -
Härtill adv. lat. stricte, varav sv. strikte
= ty. - Jfr följ. o. distrikt,
restriktion ävensom prestige.

striktur = ty., av lat. strictiira,
sammanpressning, sammandragning; till
föreg.; bildat som mix t ur, tinktur.

stril (å trädgårdskanna o. d.), i litter.
atm. 1860-1870-t., sv. dial. solstril,
solstråle, stril, hårtest = 110. stril,
vattenstråle, jfr strila, stripa, ådra; jämte vb.
strila - no.; en Z-avledn. av roten stri
i strimma, med p-utvidgning (ie. strib)
i stripa; jfr lat. stria, reffling på
pelare (som dock kan utgå från ett
*stri-giä; jfr streck).

strimma, t. ex. G. I:s reg. 1554: små
strijmor, i ä. nsv. även strlme t. ex.
Schroderus Lex., jfr plur. strimmar Spegel,
motsv. resp. - no. strima f., da. strime,
mlty. strime m., fhty. strimo m.,
mhty-strim(e), med avljudsformen streim;
m-avledn. till roten stri i stril (liksom
blomma till germ.fr/ö-); jfr stripa;
däremot ej, med Hirt-Weigand, av *strip-m-.
Mlty. stréme = mhty., ty. strieme väl
däremot av ie. *streu-m- (jfr Persson
Indog. Wortf. s. 788) el. möjl. *strei-m-.
Strimma av strima liksom hemma
av hema, t i m ni e av time osv. -
Härtill dimin. strimla, 1730 (-e-), C. Warg
1755: ’hvettebröd . . skurit i . . långa
strimlor’ = no., jfr gotl, strimbel m,,
no. strimel, nisl. slrimill, da. strimmel^
mit}’., fhty. strimil. - Till vb. strimma
har bildats ä. sv. strimma, stråla, glänsa,
1600-t., Creutz, Lidner, Atterbom,
Stagnelius m. fl.; jfr vb. stråla till stråle.

Strindberg, familjen., efter Striune
by i Ångermanland (till isl., no. strind,
sida, remsa, sjö med strömvirvlar,
av-Ijtidsform till strand); alltså
tillhörande den ytterst vanliga svenska
familjenamnstypen med två sammans.-leder, av
vilka den första hänför sig till
stamgården el. stamsocknen o. den senare i
regel betecknar ett naturföremål: -kvist,
-hind, -ström osv.; jfr t. ex. Runeberg.

stringent, bindande, tvingande = ty.,
av lat. stringens (genit. -entis), part. pres.
till stringere, draga el. snöra tillsammans
(se under sträng o. streck).

stripa, hårtest, även (i sht dial.):
(smuts)strimma o. d., förr också: rand,
strimma (i allm.); 1563: ’damask med
hwite strijper’; Strandberg 1857: ’håret
hängde / I stripor’ = 110. stripa, strimma,
da. stribe, mlty. stripe, jfr mhty. stri fe
m. (ty. streifen); eng. stripe f rån mholl.
el. Hy.; jfr fsv. striputter, stripig, isl.
striprendr, av germ. strip - ie. streib i
ir. sriab, strimma, av ie. *streibä, till en
ft-utvidgning av roten stri i stril o.
strimma.

Strix (skämttidningen), av lat. slrix
(genit. strigis), uv, liksom likbetyd, grek.
stringx (genit. stringös) till en
Ijudhär-mande rot streig; jfr paralleller under
uggla o. uv.

strof, i dial. allm. i betyd, ’anekdot,
berättelse’ = ty., fra. strophe, ytterst
av grek. strophe, egentl.: vridande,
vändning, i sht av dans- o. sångkören, dvs.
avslutningen av en viss del av dansen
el. sången, till stréphein, vrida, vända;
jfr följ. (slutet) o. apostrof, katastrof.
Samma betyd.-utveckling i vers.

stropp, Grundell o. 1695, Rosenfeldt
1698, Rajalin 1730, alltså äldst som sjöt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0969.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free