- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
887

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - stryka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

srdviu, sraveli, sippra, med sanskr. -srava
f., ström, grek. roé, flöde, litau. sravå ds.,
jämte fslav. o-strovu, ö, egentl.: det
kringflutna, jfr ortn. Strå nedan; med
m-avledn.: trak. Strymön, flodnamn, grek.
revma n., flytande, fir. sriiaim (av
ur-kelt. *srö-men)9 flod, lett. straiime f.,
ström; med f-avledn.: ir. srnth (genit.
srotha), flod (av * sr ut u-) m. fi. (ty.
stru-del, vattenvirvel, hör däremot till fhty.
stredan, sjuda); till en enklare bas ser i
sanskr. sdrati, flyter (jfr serum) (på
grund varav sammanställningar med
germ. ord på r-, t. ex. den nord.
vattendragsstammen Raum-, bliva ytterst
osäkra). Bildat som dröm, söm, töm
m. fl. - Hit höra: Strå- i sjön.
Strålån gen (2 ggr) Ögtl., fsv. Strälany-,
efter ett ånamn "Strå, *Strö9 fsv. -Strö
(Fullerstada qvar n i Strö) = no.
älvnamnet Stråa, ett urgammalt ord för
’ström o. d.’, av germ. *Strawö(*Ströwö-t!)9
motsv. grek. roé, flöde. Med j-avledn.:
110. älvnamnet Str0y, av *Straujö-; jfr
fslav. struja, flod. Se förf. Sjön. 1: 582
med litter. Om formen Strö se även H.
Pipping SNF XII. 1: 10. - Jfr
strömming, Strömstad.

strömming, fsv. ströminger, avledn. av
ström (liksom al ing av al o. äsping
av asp) el. ombildning av biformen fsv.
strömlinger, ä. nsv. strömling Gustaf II
Adolf, som väl är lån från ml ty.
strö-melink.

Strömstad, stadsn., 1666, efter
fiskläget Strömmen; jfr f. ö. under -stad
(slutet).

ströva, o. 1585, 1626, 1627, 1669,1671,
1712 blott om plundringståg, i de tre
sistn. ex. i förb. med röva; väl lån från
ä. da. sträve ds., även: plundra, jämte
strevc, slrive; kanske med övergång av
-ev- till -öv- såsom i stövel el. också
med -ö- från Ity. ströifen el. från röva
varom nedan; f. ö. rätt oklart; väl i ä.
da. streve med substitution av -é- för j
-ei-9 från mhty., ty. streifen, ströva
omkring m. m., av germ. *straipian - el.
besl. med höll. streepen ds., förr även:
draga en linje o. d., besl. med stripa; j
i ty. sammansmält med mhty. stränfen,
avstryka, avdraga m. m., fhty. stronfen
= mlty. sirapen, Ity. slröpcn, avstryka,
stryka omkring m. m., ägs. striepan,
avstryka, beröva (eng. strip), av germ.
*stranpian, till germ. *streupan (- mhty.
siriefen), av en parallellrot till streuk- i
stryka. Jfr (delvis annorlunda)
Noreen V. spr. 3: 311 o. Falk-Torp s. 1178.
Enl. Tamm Gr. s. 29 f. är däremot
ströva lån från Ity. ströifen, en från
ht}7, härstammande variant till Ity.
ströpen, varom ovan. Det Hy. ordet har
trol. i alla händelser inverkat på det
danska (resp. svenska), se ovan. Att,
som Tamm menar, även röva inverkat
på formen, göres troligt därav, att röva
och ströva på 1600-t. är ett slags
stående förbindelse.

Stuart, familjen., se s tu ver t.

1. stubb i rubb och stubb, se
rubb.

2. stubb, underkjol, t. ex. Dalins Årg.,
samma ord som följ. o. liksom detta o.
stubbe ett slags hypokoristisk biform
till stuv av samma slag som kubb till
germ. *kiit>- osv. (se förf. NTfF 3R 12:
53 f.), med grundbet}^. av något styvt
el. möjl. avhugget. - En lärd i stubb,
från fru Lenngren Några ord till min
k. dotter.

3. stubb (i skägg-, åkerstubb),
Bib. 1541: stubben best. f. (till stubbe?),
Schroderus Com. 1640, om säd = da.
stiib; identiskt med föreg. o. med sv. dial.
stubb, kort svans på får el. getter,
överbliven tobaksstjälk vid snusmalning,
nedre avhuggna ändan av en sädesnek;
besl. med fhty. slup fala f., mhty.
stupfel samt ty. (från mt}r.) stoppel, bl. a.:
åkerstubb. Jfr även rubb och stubb.
- Härtill ä. nsv. stybbe Bib. 1541, med
bif. slybb Schroderus Com.; ett annat
ord än s ty b b (i k öl s ty b b), se d. o.

4. stubb (fisk), i t. ex. berg-, klar-,
s a n d -, s i m p s t u b b, t. ex. Lilljeborg;
egentl.: kort,avhuggen, stump (se stubb
2 o. stubbe). Jfr betyd.-analogierna
under st i n ta slutet.

stubbe = fsv.: stump, stuv, stubbe
- isl. stubbi, slobbi, motsv. mlty., Ity.
stubbe, mholl. slobbe, meng. stubbe (eng.
stab); av samma stam som stubb 2, 3
o. växelform till fsv. stuver, stubbe (se
stuv). Till samma n-stam hör också
fsv. stnmn (av *stufn)9 stubbe, se s to m ö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0975.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free