- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
888

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - stubin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillstymmelse. - Jfr till bildningen
stabbe.

stubin, 1760: stoubin, tidigare stopin
Coyet 1703; ytterst av ital. stoppino, till
lat. stupa, stuppa, blånor (lånat från el.
föga troligt, urbesl. med grek. styp(p)e).

stuck, (1590: stuk-, se nedan), Iduna
1817: stuc, Pascli 1832: stuck = ty. stuck,
f ra. sluc, av ital. Stucco, i sin tur av
germ. urspr.: fhty. stucchi n. i betyd, hårt
överdrag, skorpa, etymol. = sty c k e. Jfr
Johan III 1590: ’the (murmästare) som
medh stuken arbete kunne’.

student = y. fsv.: 1506, da., från ty.,:
mlty., mhty. studente, studerande (ty.
student), av lat. stadens (genit. -entis),
part. pres. till studére, allvarligt bedriva
el. vinnlägga sig om, bl. a. om studier
(med tillägget literis, men även utan:
studera), varav ty. studieren, sv. studera
(redan i fsv.); f. ö. av ej fullt säker
härledning (bl. a. ofta sammanställt med
lat. tundere, stöta, varom senast H.
Petersson Ar. u. arm.’stud. s. 62 n. 1:
jfr lett. stuidit, stöta o. driva till arbete).
- Härtill även lat. studium n., strävan,
iver, varav sv. studium o. fra. étude
(== etyd). - Studenthavre, russin
o. mandel, 1838, motsvarande da.
stu-denlerhavre ds., t. ex. Paludan-Miiller;
jfr ty. studenten f utter, om ett slags
konfekt. O. v. Dalin Witterh.-arb. 6: 444:
’Liksom Hästens foder är hafra och
Studentens russin och mandel: så har
Näsan sitt foder af god Tobak’. -
Studentikos, Rydelius 1722: ’Vnga och
yra Studenter, som mer äro bekymrade
om ät lefwa Studentitfcö£, än Christian
i-K&$\ G. Ammoff 1819: studenticos (som
adv.), Den hvita boken 1838 s. 55:
’lefva Studentikos’, Onkel Adam 1847:
’som prosten uttryckte sig, lefva
»studentikos»’ = da., från ty. - (atm. 1643,
ZfdW 3: 95), greciserande bildning från
studentspr., jfr ty. burschikos.

studerad i betyd, ’som har studerat,
boklärd’, Växiö 1651, möjl. efter ty.
stu-dierter ds., till studieren. Den av A.
Lindqvist Ark. 25: 238 f. framställda
förklaringen av uttryckets uppkomst
synes ej behövlig: adjektiveringen kan
ha försiggått mera direkt än där
antagits; jfr eng. studicd.

studium, se student.

studsa, jfr 1637: ’fienden studzade
aff thet han hörde’; 1725: ’stussade . .
tilbaka’ = da. sludse, häpna, förvånas,
från mhty., ty. stutzen, häpna, studsa
tillbaka; jämte vbalsbst. stutz m. från
germ. stam statt-, intensivbildning till
stöta. Till sv. har möjl. ordet kommit
över da. - Etymologiskt samma verb
är det likaledes från h ty. lånade ä. nsv.
studsa (-/z-, -ss-), reducera (t. ex. 1629),
hämma, hindra, el. inträns.: stå stilla,
icke bliva av (ännu på 1790-t.), stanna
(t. ex. om hästar) - höll. stutten ds.,
studsa m. m., norrl. dial. *stutta ds.
(lån?). - Jfr uppstudsig.

stuff, geol., miner., L\ Hiärne 1687,
L. Benzelstierna, Linné, från ä. ty. stuffe
som gruvterm = ty. st u fe; enl. somliga
= ty. stufe, trappsteg o. d. (urbesl. med
stappla), dock ovisst.

stuga, sv. dial. även stova (med
öppet o), fsv. stuva, stoue, stugha,
dagligstuga, boningshus =. isl. stofa, no. stova,
stoga, stuga, ä. da. stove, da. stue, motsv.
mlty. stove, badstuga, boningsrum, (höll.
stoof, fotvärmare), fhty. stuba ds. (ty.
stube), ägs. stofa f., stofa m., badrum
(eng. stove, ugn); från germ. bl. a. finska
tupa, fslav. istiiba; möjl. även litau.
stubå, som dock kan ha lånats från
slav. spr. Av mycket omstritt ursprung.
Enl. Bugge Komania 4: 355 m. fl.
romanskt lånord: från ital. stufa, badstuga,
ugn = fra. étuve; till ital. staf are,
uppvärma med ånga = fra. ctuver av vlat.
*extufare, en härledning, som dock
möter svårigheter av både reell o. formell
art. Enl. andra med större skäl inhemskt
germanskt med en grundbetyd, av ’ugn’,
till vilken ty. feuerstiibchen o. höll. stoof,
fotvärmare, ansluta sig; av Martin ZfdPh.
28: 52 f. m. fl. uppfattat som besl. med
ty. stieben, ryka (se stoft, stova);
av Falk MoM 1909: 120 f. däremot, på
grund av betyd, ’stop, kar’ hos mhty.
stubech, fört tillsammans med stop (se
f. ö. d. o.). Den germ. stugan användes
tidigast till varma bad o. blev
sedermera på grund av värmen begagnad som
boningsrum; jfr litau. pirtis, badstuga
> fin. pirtti, stuga, boningsrum (se
pörte). Om stugans utvecklingshistoria

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0976.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free