- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
893

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - stunda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

el. ombildat av stympla. I ä. nsv. ofta
även slumpa ds. - No. stympa, stympla,
gå tungt el. osäkert, jämte likbetyd.
slumpa, äro besl., men ansluta sig
närmare till betydelsen hos adj. mlty. stump,
slö, osv. liksom sv. dial. stumla, stappla,
till stum. Jfr även ä. nsv. stympa,
göra slö el. trubbig, hos Stiernhielm.

stympare = fsv. = da. stymper, i
ä. da. även ’krympling’, från mlty.
stum-pere, krympling, stackare (ty. stumper),
till stump; jfr med avs. på ordets
grundbetyd, stympa, ty. verslummeln.

1. styng, stick o. d., fsv. styng n.,
styng, håll, o. den brutna formen stiung,
jfr stinger, stynger o. sliunger, motsv.
da. sting n., no. sting, styng m., nisl.
stingur m., ägs. sting (-y-) m., av germ.
*stinga- o. *stingwa-, till stinga. Jfr
följ. o. fsv. stinge = isl. stingi m., håll.
Formen s ty g n beror på falsk
Ijudsub-stitution efter mönstret vagn: värd. o.
dial. vangen o. d.

2. styng n., styngfluga, Oestrus, till
föreg. Sv. dial. sjung(en) Ögtl., sjongen
Öl., stiong Nuckö, motsvarar direkt den
brutna fsv. mask. formen stiunger.

styr i hålla styr, överstyr, se
under styre.

styra = fsv. = isl. styra, da. styre,
mlty. Sturen, fhty. stiur(r)en (ty. steuern),
ägs. stieran, om skepp o. d. (eng. steer),
got. stiurjan, fastställa, göra gällande,
påstå, av germ. *steurian,
parallellbildning till styre o. sålunda avlett av det
under d. o. behandlade germ.
*steurö-med grundbetyd, ’stöd’ o. d., sedan
stöd för att hålla rätt kurs; se f. ö.
styre o. ostyrig. - Styra och
ställa, bokstavsrimmande uttr.,jfr(med
helrim) ty. schallen und wallen ds. (da.
skalle og valte).

Styrbjörn, mansn., egentl.: den
bråkige Björn, se närmare under störa.

styre = fsv.: styre, roder, styrelse
= isl. styrt (roder), da. styre, st3^re,
mlty. stare, roder, ledning, mhty. stiure
(ty. steuer n.), av germ. *sleuria-, * starta-,
avledn. av germ. *steurö-, egentl.: stöd
= fhty. stiura f., stöd, varav: avgift,
roder (ty. steuer f., skatt o. d.), ägs.
stéor, bestyr m. m.; r-avledn. till roten
stu, vara styv o. d., varom under stor,
stöd, stör. - Tili det av *steuro-
avledda vb. styra hör såsom urspr,
vbalabstr. germ. *sleurini-, egentl.:
sty-rande = isl. stjörn, bl. a.: styre, roder,
fsv. stiörn- i stiörnfaster, med
fastbun-det roder, varifrån sannol. eng. slem,
akter m. m., ävensom möjl. också ffris.
sliorne, sliarne, roder. - Härtill: hålla
styr – da. höide slyr, från Ity. slår
holden, av mlty. dal slår holden, egentl.:
hålla i rodret, till står, biform till stare.
- Styrbord, U. Hiärne 1687 = no.
o. da. dial., från mlty. stårbort = ägs.
stéorbord (eng. starbord), egentl.: den
sida där styråran el. rodret finns (se
babord). - Överstyr i gå, sätta ö.,
motsv. i da., från mlty. overslåre, egentl.:
över styret (om fartyg som icke lyda
rodret). I betyd, ’göra över med, slösa
bort’ förr i förb. sälla över slyr, jfr ty.
iiber sleuer gehn, gå förlorad.

1. styrka, sbst., P. Svart Kr.: slyrckia
= da. slyrke, utvidgning av ä. nsv. slyrk
Columbus o. 1675, fsv. styrker m. o.
slyrk f., bl. a.: styrka, motsv. isl. styrkr,
till isl. adj. styrkr, stark, mäktig;
av-Ijudsform till stark. Parallellbildning:
styrka 2. Samma betyd, som sbst.
styrka har fsv. styrke f., bildning på
-l(n)- till stark, jfr ty. starke osv.

2. styrka, vb., fsv. styrkia = isl.
slyrkja, da. slyrke; avledn. av ett adj.,
motsv. isl. styrkr, stark. Jfr stärka.

[Styrstad, ortn. Ögtl., se under -stad.]

1. styv, G. I:s reg., P. Svart Kr.
(tecknen för y o. I äro dock vid denna
tid vanskliga att åtskilja), av stw Bib.
1541 (slijff) = da. sliv, från mlty., mhty.
stif (ty. steif), ägs. slif (eng. sliff), i
avljudsförh. till ffris. stef; besl. med isl.
stifta, dämma upp (varifrån eng. stifle,
kväva); till ie. roten slip i lat. stipes,
påle, stock, sllpäre, pressa samman (jfr
stipendium, stipulera), litau.
slip-rus, stark, kraftig, osv.; jfr även stift
1, 2. - Parallellrötter: ie. stib i t. ex.
grek. steibö, gör tät, osv., o. stibh i grek.
sliphrös, stark, fast, osv. - Härtill sv.
dial. styve, stjärt på fåglar, Lind 1749;
med samma betyd.-utveckling som i
stjärt. - Övergången i till y framför
v är densamma som i sv. dial. klyva
av kliva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0981.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free