- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
895

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - styv ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ordesk. 1678, beror på anslutning till
t. ex. dog, log, som f. ö. själva äro
sekundära i st. f. do, lo. Gustaf II Adolf
1615 har slogo. - Se f. ö. de besl. stånd,
ståndare, stånka, stund, stad,
stadig, stadga, stanna, städ, städja,
-s ta des, städse, stod, sto, s töj a, stol,
stomme, stor, l i k s t o l, stuva 2, s t ö d,
stödja, stötta, styra, styre, stör,
stall, ställa (osv.), stilla, ävensom
t. ex. stapel, stav o. under Vadstena.

stål, fsv. stal = isl. stal, da. staal,
mlty. stål, fhty. slahal (ty. s/a/?/), av
germ. *stahla- n.; jfr avledn. *stahlia- j
= fsax. slehli, ägs. stiele (eng. slcel); \
motsv. fpreuss. pannu-siaklan, eldstål j
(vars senare del sannol. är lånat från
germ. spr.); besl. med avest.
sta%ra-(*stakro-)t stark, hård, till ie. roten stak,
vara styv o. cl. (se stag, stegel),
växelform till stag i Stake; jfr Zupitza
Gutt. s. 139 (med litter.). - Från germ.
spr. kommer ry. stall. De romanska
språkens beteckningar för ’stål’ innehålla
avledningar av lat. acies (ferri), t. ex. fra.
acier; jfr fhty. ecchil o. fslav. océli. -
Med ’stål’ betecknades urspr, härdbart
järn; nu även om götjärn (t. ex.
’stålskenor’) m. m. Liksom bl}7, tenn o.
åtskilliga andra kulturord har det nord.
ordet säker!, i gammal tid lånats från
något av grannfolken. -Stålrand, på
illa bakat bröd, Posten 1769; möjl. efter
randens färg. Gustaf Vasa klagar i brev
1539 över de ’stålkakur’ och det’jästeöl’,
som brukar vankas i Västergötland
o-som ha skrämt honom från att resa dit
ned. - Stålsätta,bildl.,Kolmodinl732:
’Titt sinne stålsatt är’ = da. slaals&llc;
i egentlig betyd. 1675 osv., jfr ty. slählen.

stånd, ä. nsv. stånd, stånd,
samhällsställning Bib. 1541, samhällsklass P. Svart
Kr., ställning, ställe 1600-t., örtstånd o.
1640 m. m., fsv. -stånd, stående, stånd,
blott i sammans., dels väl inhemska (till
vb. standa, se stå) t. ex. motstånd,
motstånd, dels från mit}7, t. ex. bistand,
bistånd (se bi- 1), forstand, förstånd (se
förstå) = da. stånd, stånd, mlty. slant
m. o. n., stående, bestånd, stånd, mhty.
stant m., plats, tillstånd, ämbete (ty.
stånd), vbalsbst. till germ. *standan, stå
(- standa, se stå); med ungef. samma
betyd.-utveckling som i fsv. lånordets/a/,
ställning, stånd (se stat 1). I de flesta
anv. lån från ty.; ex. se ovan. Härifrån
även stånd (marknads- o. d.), egentl.:
som är uppställt (på torget), tidigast
öppna (de täckta kallades i ty. hiilicn el.
buden). Till grundbetyd, ’stående’ höra
t. ex. hålla stånd, jfr P. Svart Kr.:
gripa stånd, från ty. slandlialten,
ståndaktig, från mlty. siantachtig (se -aktig),
stillestånd från ty. stillsland,
vattenstånd från ty. wasserstand; jfr även
sol st ån d. Även i betyd, ’tillstånd’,
t. ex. vara i gott stånd, från ty. in
gnlem siande sein; specialiserat
till’riktigt tillstånd’, t. ex. sätta i stånd, från
ty. wieder in stånd selzen. - Plur.
ständer (i rikels sländer o. d.), efter da.
stunder, efter ty. siande; redan P. Svart. -
Växlingen av stånd- o. stånds- i
sammans, har i regel tyska förebilder. -
Ståndpunkt, o. 1800 = da. ståndpunkt,
efter ty. ståndpunkt, varefter också eng.
standpoint. En övervunnen
ståndpunkt, Hultin 1866, Lysander 1878, H.
Wieselgren 1880, efter ty., där
modeuttryck från 1840-t. - Ståndrätt, 1710
= da. standrel, från ty. slandrecht, egentl.:
rätt hållen på stående fot, utan
förberedelser (i krigstid). - Däremot
ståndsbroder, ståndsperson efter ty.
stan-desbrndcr, -person. - Jfr ständig.

ståndare, motsv. no.-da. ständer, från
ty. ständer, nomen agentis till *standan
(- standa).

stång, fsv. stäng = isl. slong, da.
slang, mlty. slangc, fhty. slänga (ty.
slange), av germ. *stangö- = fin.
lånordet lanko, lapska slaggu-, slaggo, med
växelformen *slangi- = ägs. sleng m.
ds.; till ie. roten sleng h i stinga
såsom t. ex. grek. könlös, stång, till
ken-léö, sticker; jfr även s t ak e. - I betyd,
av ’råmärke’ ingår säkerl. stångi
Stång-by, jfr de likbetyd. Rå-, Rör-,
Skäl-o. S ta v by. Se förf. Ort n. på -by s. 26
f. Dessutom uppträder sbst. stång i
Stångån Ögtl. (fsv. Slang) o. Vgtl.; jfr i
fråga om betyd. t. ex. sjön. Bjälken,
Sparren m. fl. Om ortn. Stångsmåla
se under -måla. - Hålla någon
stången, vara ngn vuxen, motsv. i da.,
efter ty. einem die slange hallen ds., förr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0983.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free