- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
903

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - stävja ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

æstas, sommar; från betyd.-synpunkt
knappast antagligt. Andra osannolika el.
felaktiga tolkningsförsök Meyer-Liibke
Et. Wb. s. 623, som själv i ordet ser
en avledn. av lat. stīps, påle(?). — I
sv., möjl. genom förmedling av ä. da.,
från mlty. stēvel (av stevel), med
övergången av ēv till öv från sydskand.
dial. (jfr klöver, -löv, ströva). — I
eng. i stället boot = isl. bóti osv., jfr
fsv. bōtskōr (se bottfor). — Stövel
som nedsättande personbeteckning är
knappast samma ord, utan
sammanhänger möjl. med det under stofil
anförda ty. stöffel. — Vara på
stövlarna, dvs. (smått) berusad, motsv. i
da., är möjl. att sammanställa med ty.
einen stiefel vertragen (egentl, om
ölsejdlar med formen av en stövel el. sko)
o. ty. bestiefelt, berusad; jfr dock ä. eng.
he is got in the boots, han är mycket
drucken, vilket snarast tyder på ett
direkt bildligt uttryck utan dylik
förmedling. — Stövelknekt, 1737:
stöfla-knekt = da. støvleknegt, efter ty.
stiefel-knecht 1690-t. osv., till knecht i betyd,
’tjänare, dräng’; jfr sydsv. dial.
sko-dräng ds., med liknande bild i eng.
boot-jack till mansn. Jack. Om knekt
som beteckning för andra redskap se
knekt slutet o. om en analog
personbeteckning i överförd anv. under
jum-fru; jfr även sv. dial. kornknekt,
spetsig stör på vilken säden uppträdes. -
Stövelmanschett, manschettliknande
spets uppe kring stöveln, t. ex. fru
Lenngren, ännu Dalin 1853; egentl. en
katakres, då manschett ytterst hör till
lat. manus, hand. — Stövlett,
Boupp-teckn. fr. Växiö 1725; förr även: stiflett;
från ty. stiefelette, av ital. stivaletto,
dimin. till stivale, stövel. Jfr till
bildningen balett, rosett, schalett. —
Härtill vb. stövla, vard., i t. ex. gå
och stövla, Eneman 1712: ’ovuligt
stöflar’, Envallsson osv. = lty. steveln,
gå tungt. Jfr y. fsv., Cod. Ups. C 20 s.
273: ’Tu skal spinna liin ok ey stöffla’
(övers, av lat. ocreare). Bildat såsom
t. ex. da. tøfle af till tøffel.

subaltern, Stenbock 1712: ’Capitainer
och Subalterner’, i sht förr även som
adj. - ty. (adj.), av lat. siibalterjius^ av
sub-, under, o. alternus, en annan,
avledn. av alter ds., såsom t. ex. internus
till inter osv. (se eljest).

subbert i uttr. hela subberten,
hela rasket, skräpet, C. A. Hagberg 1848,
egentl.: hela smörjan; med den lty.
ändelsen -ert till sv. dial. subb, smuts,
Orenlighet = no. subb, smått avfall,
jämte sv. dial., no. subba, smutsa, orena,
nisl. subba (slarvig person), lty.
sub-be(l)n; ett slags imitativa bildningar av
samma art som de likabetyd, sv. dial.,
no. sabba el. sv. dial. s(k)vabba, no.
svabba, plaska, söla (se svabba), el.
som slubba, slabba o. de under sistn.
verb anförda likbetyd, orden.

subjekt = ty. osv., av lat. siibjectum,
egentl, ’det underlagda’ o. part. pf. pass.
n. till subjicere, kasta el. lägga under,
varav bl. a.: räkna till; en mindre
lyckad ordagrann övers, av grek. to
(h)y-pokeimenon, det som är i fråga, till
(h)ypö, under, o. keimai, ligga. Jfr s
u-jett.

sublim, Sthlms Posten 1781, Thorild
1782 m. m., B. Höijer (ofta), Wallin
1808; från fra. sublime, upphöjd,
majestätisk, av lat. subJlmis, väl av *subllmni-,
till sub, under, o. linien (genit. -in/s),
tröskel, i så fall kanske: räckande till
den övre tröskeln; jfr preliminär o.
följ.

sublimat, U. Hiärne 1706 i betyd,
’kvicksilverklorid’ - ty., till
pf.-particip-stammen av lat. sublimare, upphöja
(till föreg.), i nlat.: förhöja genom
de-stillering, rena.

subordination = ty., fra., av lat.
subordinätio (genit. .-ön/s),
underordnande, till sub, under, o.
pf.-particip-stammen av ordinäre, ordna, även:
förordna (= ordinera).

subrett, jfr Sv. lit.-tidn. 1820:
sou-brettefigur, av fra. soubretle, näbbig
flick-snärta, kammarjungfru o. d. i lustspel;
av provencalskt ursprung, jfr provenc.
sobret, tillgjord, till lat. superäre,
övervinna (jfr superb). Enl. andra i stället
(med suffixbyte) motsv. spän. sobrina,
brors- el. systerdotter, av lat. sobrlna
(av *sosrlna, till soror, syster, se d. o.);
mindre troligt.

subsidie, vanl. i plur. -er, E. L. v,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0991.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free