Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - subskribent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visk konsonantförlängning till roten i
sudla; se f. ö. d. o.; jfr även de under
subbert anförda likartade
bildningarna. - Av samma slag är det
besläktade 110. sot/da, stå länge nära
kokpunkten utan att koka, söla, svira; jfr
eng. dial. sodder, koka långsamt, ty. dial.
so t ter n ds.
sudla, Stiernhielm Herc.; 1620:
be-suddla, 1623: besudla-, från ty. sndeln.
vara orenlig el. vårdslös, bl. a. vid
kokande, söla, jfr mty. sudel, solig kock
(ty. sudelkoch), avljudsform till sjuda,
koka, jfr ty. sud, kokande (- sv. dial.
sad osv.). Härtill intensivbildningen
sudda. - Ä. nsv. sudlare,
marketen-tare (se d. o.).
suffisans, av fra. suffisance,
självtillräcklighet, till suffir, räcka till, vara
nog, av lat. sufficere ds., förskaffa det
man har hehov av, egentl.: lägga under,
till sub-, under, o. facere, göra (se
facit).
sufflé, Hagdahl 1879, av fra. sonfflé,
egentl.: det uppblåsta, till souffler, blåsa
upp, blåsa (även: viska; se sufflera),
av lat. snfftäre, blåsa upp m. m. (av
sub- o. fläre; urbesl. med bläddra,
blåsa).
sufflera, Sthlms Posten 1792 (om
teater) = ty. souf/lieren, efter fra. souffler
ds., viska, blåsa (se föreg. o. s u f f l et t).
- Härtill: sufflör, av fra. souffleur.
- Alltså franska lånord såsom de flesta
teatertermer; se scen.
sufflett, Dagl. Alleh. 1808: ’Skrinda
med Soufflett’, av fra. soufflet ds. (även:
blåsbälg o. örfil), till föreg.
suffragett, jfr Valentin London 1912:
suffragettdemonstration, från eng., fra.
suffragette, till fra. snffrage, röst (vid
val), folkomröstning, bifall m. m., av
lat. suffrägium, omröstning, bifall m. m.;
ofta, men felaktigt tolkat som en
bildning av sub- o. stammen i frangere,
bryta (jfr fraktion, fraktur; urbesl.
med bräcka, i så fall egentl.: skärva
o. d., använd som ’röstsedel’; jfr grek.
östrakon, egentl.: benskärva, vartill sv.
ostracism); i stället närmast till lat.
frågor, larm (jfr brak); i suffragium
om larmet i folkförsamlingen, då den
ger sitt Beslut el. sitt Bifall tillkänna
(jfr Walde). - Stundom även
suffra-gist, Koch Emigr. land 1910.
suga, fsv. sugha = isl. såga, da. suge,
fsax., ägs., fhty. sugan (ty. sangen), st.
vb. Kausativum: germ. *sau%ian, låta
suga = no. soygja, mlty. sågen, mhty.
söugen (ty. sängen), dägga, egentl.: låta
suga; liksom dägga till dia el. som
flöja till flyga, röka till ryka, stöpa
till stupa osv. Avljudsform: germ.
*suga- n. i ä. nsv. såg, sankt ställe
(t. ex. Risingh 1671), sv. dial-.: källdrag
m. m., no. sög, ström i älv, sugning
m. m., isl.: sugning av sjö,^ da. dial.
sug, vindstöt m. m.; mhty. soc (-#-),
saft (jämte avljudsf. souc) ~ *sugi- m. i
mlty. soch (-g-), sugning; med samma
växling av neutral a-stam (i sht nord.
spr.) o. mask. i-stam (i sht vgerm. spr.)
som i t. ex. bett, drev, grepp, sken,
skott, skred, slag, snitt, steg, tåg 3.
Till en ieur. rot suk i lat. sucus, saft
(jfr suckat), lett. sukt, suga, m. m.
Jfr sucka. - Variantrot: germ. suk i
ägs. sucan (eng. suck) ~ ägs. sodan,
uppsupa (eng. soak), sv. dial. såka (in) =
ie. sug i lat. sugo, suger, fir. sugim ds.
En ungef. likbetydande bildning är
supa. - Samtliga dessa rötter anses
vara utvidgningar av en enklare bas su
i sanskr. sunöti, pressar ut (saft), grek.
(h)yei, det regnar, litau. sula, björksaft
~ fhty. sou, ägs. séaiv (*sawa-), saft; jfr
sur. - Suga på ramarna, egentl,
om björnen, som enl. folktron i idet
livnär sig genom att suga på ramarna,
jfr ty. die bårenklauen sangen t. ex.
Hans Sachs, an den hungerpfoten sangen.
- Härtill växtn. suga, Franckenius
1659 osv., såsom beteckning för en del
växter såsom Lamium, Galeopsis,
Trifolium m. fl., ur vilkas pip insekter o.
barn suga honung; ofta i sammans,
t. ex. dial. hampasugor, Galeopsis,
nälle-sugor, Lamium, röda sugegubbar,
Trifolium pratense, motsv. ä. ty.
bienen-saug; jfr eng. honey-suckle (till suck,
suga) om sistnämnda växt.
sugga, o. 1580: sivgge - no. = mlty.
sugge; med diminutivisk hypokoristisk
konsonantförlängning till fsax. suga (ty.
dial. suge), ägs. sugu, av ie. *su-kä-,
diminutivisk /c-avledn, av su (sa so); jfr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
