- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
910

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - surra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dalman Sjölex. 1765 - no. surra, da.
surre, ty. sorren; i övrigt dunkelt.

3. surra i mjölksurra, skämtsam
bildning till surra l av samma slag
som hurra i ka ff ehur ra till hurra,
snurra i kring o. d.

surrogat, Ad. prot. 1786: ’et surrogat
för bränvinstilverkningen* = ty. osv.,
av lat. surrogätum, part. pf. pass. till
surrogäre, sub-, låta välja i en annans
ställe (av sub- o. rogäre, fråga, bedja,
egentl.: sträcka sig efter, avljudsform
till regere, rikta, se regera).

[Surtan, Surte, Surteby, ortn.
Vgtl., se under svart.]

surv i uttr. hela s ur v en, Blanche
1847, egentl.: röra el. dyl., jfr sv. dial.
surva, trassla ihop, förvirra, surv(a),
slarv, slarva; möjl., men föga troligt,
avljudsbildning till germ, *swerban, fara
hit o. dit, virvla runt (se svarva).

sus i sus och dus, t. ex. Spegel
1712, se dus; förr ofta endast sus t. ex.
Balck 1599, Prytz 1620 osv.; Swedberg
1709 har även divas och sivas. - Det
i art. dus anförda ty. saus und braus
motsvaras av ä. nsv. sus och brus, t. ex.
1689. - Härtill ä. nsv. susa Schroderus
1620 el. susa och dusa, 1710. - En
bildning av samma slag är sannol. även det
annars av tyska etymologer på annat
sätt förklarade ty. schlampamp ds. =
mlty. slampamp, varav ä. sv. slampamp;
jfr Schroderus 1629: ränna slamp pamp,
leva i sus o. dus; se f. ö. under ruckla.
- ’Leva i sus och dus’ betecknas i ä. nsv.
även med slamma och dämma; se slam 2.

susa, jfr fsv. susan, susning -.no.
susa, da. suse, mlty. susen, fhty. susön
(ty. sansen); jfr fslav. sysati ds.,
ljud-härmande; jfr susen.

Susanna, kvinnon., från hebr.; egentl.:
lilja.

susen i uttr. göra susen, De Geer
Grefve Lillie 1880, till susa.

suspendera = ty. suspendieren, av lat,,
suspendere, lämna oavgjort, låta
avstanna, hejda, låta sväva, hänga upp,
av subs o. pendere, hänga (se pendang,
pendel osv.). Alltså med samma
betyd.-utveckling som i sv. uppskjuta, det
vardagl. lägga på hyllan m. m.

sutare, fisken Tinca vulgaris, även
kallad: lindare, skomakare, fsv. sutare
(swthara P. Månsson s. 518, sivthar),
en överförd anv. av fsv. sutare,
skomakare = isl. sutari ds., i nisl.: garvare
(den egentliga garvningen utfördes förr
ofta av skomakaren), fda. sutcerce, från
ägs. siitere, av lat. sutor, till suere, sy
(som t. ex. victor, segrare, till vincere;
se Viktor). Jfr att i Vgtl. abborren
kallas (el. kallats) skomakare o. mörten
skräddare; se även under lindare.
Dessa beteckningar ha ytterst sitt
ursprung i fiskarnas (liksom jägarnas)
vidskepliga obenägenhet att nämna fisken
(resp. villebrådet) med dess rätta namn
(jfr Sahlgren NoB 1918, s. 4). Att bl. a.
sutare (liksom i dial. skomakare) valts,
kan bero på fiskens färg, som liknar
skomakarebeckets. - En sammans, med
det från lat. sutor lånade mhty. suter,
fhty. sutari, skomakare, föreligger i ty.
schuster ds. = Hy. schoster, varifrån
runömålets skoster ds.

sutur, ytterst av lat. sutura, till
part.-pf.-stammen av suo, syr; jfr till
bildningen fraktur, piktur, striktur.

suvenir, Dagl. Alleh. 1771: ’en
Souvenirs överlämnande’, förr (o. kanske
stundom ännu) även neutr., av fra.
souvenir, minne(sskänk), till vb. (se)
souvenir, minnas, av lat. subvenire, bl. a.:
falla i tankarna, egentl.: komma under
(medvetandet), av sub-, under (i t. ex.
subordination), o. venlre, komma (se
advent osv.).

suverän, 1660 (adj., om stat), 1680
(sbst., om påven), från fra. souverain
(varav eng. sovereign, pund sterling,
egentl.: myntat av en suverän), av mlat.
superänus, den övre, överordnade (=
sopran), till lat. super, över.

svabba, sjöt., rengöra ett fartygs däck;
i senare tid; jämte det tidigare svabb,
svabel; lån från Ity. el. höll., jfr höll.
swabberen, svabba, även: skvalpa, mlty.
swabben, plaska, ty. schwappen, sv. dial.,
no. svabba, plaska, söla m. m.,
imita-tiva bildningar av samma slag som sv.
dial., no. subba, sabba, smutsa, orena,
osv. (se subbert). - Härtill höll.
zwab-ber, rengöringskvast (för fartygsdäck),
varav da. svaber, sv. svabel, 1765,
vartill s va b l a, svabba.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0998.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free