- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
918

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - svett ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man 1772: -e-; även: s v essä, Salbcrg
o. 1690: suässa (variant), Triewald 1740:
svessas = da., da.-no. sveds?, svejse, från
mhty. sweitzen, sweiszen, upphetta o. d.,
komma att svettas (ty. schweissen),
kau-sativum till schwitzen (se svett); i sv.
med ljudutbyte av e för ei el. möjl. från
ty. dial. el. Ity., som ha é för ei.

svett, i dial. också: blod av slakt (jfr
nedan), fsv. svetter, sveter, svett (jfr
blödssveier, blod), jämte svete = isl.
sveiti m., svett, blod, da. sved, fsax.
swét n., fhty. sweiz m. (ty. schweiss),
ägs. swåt n., av germ. *swaita(n)-. -
Härtill: adj. svett, fsv. svetter = no.
sveitt, av germ. *swaitida-, med
tillhörig-hetssuffixet -id- (varom förf. Ark. 7:168)
till sbst. *swaita- (jfr under mätt) el.,
mindre troligt, egentl, part. pf. till
svettas, i dial. (svelta) även: förblöda,
om boskap, fsv. sveita(s), sveta(s) (ipf.
svette; supinum även: -ät-) = isl.
svei-tast, svettas, blöda, no. sveitla (no.-da.
svette), da. svede, mlty. swéten, fhty,,,
mhty. sweizen, även: blöda, steka, ägs.
swcetan, svettas, blöda (eng. sweat), av
germ. *swaitian, med avljudsformen
*switjan = fhty. swizzen (ty.
schwitzen); se även svetsa. Av ie. rot suoid,
snid i sanskr. svidyati, svédate, svettas,
sveda- m., svett, grek. idiö (av *swldiiö),
svettas, idos n., svett, lat. sudor m. (av
*snoidös-), kymr. chwys, armen, khirtu
(med rt av dr). - Formerna svettas
o. (sbst.) svett ha sitt tt från adj. svett
o. t. ex. fsv. ipf. svette(s) till sveta(s);
motsv. i no. sveitta. - Vid slakt är i
en del nord. dial. blod, tabu o. i stället
måste svett användas. Sannol. har man
att så tänka sig uppkomsten av den
i germ. spr. vanliga betyd, ’blod’, vilken
icke förekommer i utomgerm.
besläktade ord.

svibel, boktr., förkortning av
svibel-fisk 1853, från ty. zwiebelfisch: högen
av bokstavstyper, som råkat i oordning
liknas vid en fisksvärm, till zwicbel, lök
(fhty. zwibollo; väl en omtydning i
anslutning till zwl-, tvä, o. ty. bolle, knöl,
lök, av lat. ccepula). - Härtill vb.
s vi blå, Aft.-bl. 1898.

svicka, liten tapp (i en tunna), P.
Brahe 1581: Swicker och Tapper (sna-
rast till svick), Bröl.-besv. ihugk.,
Spegel, G. Warg, förr stundom även: svick,
Wadman (jfr svicker plur. ovan) = da.
svik, från ty. zwick el. snarare det
därifrån lånade mlty. swik, av mhty. zwic,
twic; samma ord som ty. zweck, mål,
tidigare: träplugg (bl. a. i
målskjutningstavla); f. ö. av dunkelt ursprung
trots flera förklaringsförsök (se
Falk-Torp s. 1217, Hirt-Weigand samt litter.
hos Falk-Torp s. 1560). Jfr följ. - Med
avs. på sv. s i ty. lånord z- jfr sinka 3,
sira el. ä. nsv. säjare, urvisare (ty.
zeiger), se visare.

svickel, svickla, kilformigt stycke å
strumpor, 1745: swicklor plur., 1754:
swiklar plur. = da. svikkel, från ty.
zwickel, di min. till zwick (se föreg.).

svida, fsv. svipa, sveda, svida = isl.
svida (sveiö), bränna (på ytan), tillfoga
smärta, da. svide, sveda, o. svie, svida;
jfr isl. svida (-dda), känna smärta, av
en germ. rot swip, väl en biform till
swit = ie. suid i litau. svideti, glänsa,
svidas, blank, lat. sidns (gen. -er/s),
stjärna (*suld-), till en enklare bas sui
i avest. xvaéna, glödande (Trautmann
Germ. Lautges. s. 15). Jfr sveda,
svedja. - Få svida för ngt, dvs.
(svårt) lida, Kolmodin 1732. Om betyd,
i fornspr. se Kock Ark. 38: 18 f.

[sviga, sv. dial., i ge sviga, se svikta
l slutet.]

svika, fsv. svik(i)a = isl. svikja,
sykva (med w-omljud), da. svige, motsv.
fsax. swikan, vika, svika, fhty. swihhan,
bli matt, med dat.: svika, ägs. swican,
svika; st. vb, sammanställt med litau.
svaigti, bli yr; väl med grundbetyd,
’böja’, varav även ’vika av, vandra’ i
ägs. swican, vandra, fhty. swihhön,
ströva. Jfr svek. - Parallellrot till
germ. swig i fsv. svigha, böja sig, ge
efter, se svikta 1.

1. svikta, L. Petri, Stiernhielm,
Lucidor = da. svigte, från Ity. swichten;
till germ. swig, böja sig, ge vika, i fsv.
svigha = no. sviga; sv. dial. svigna,
krökas, fsv. svighna o. isl. svigna, böja
sig, ge efter; sv. dial. svige, tunn mjuk
kapp, vidja = isl. svigi; avljudsformen
sv. dial. sveg, lång böjlig gren, spö =
isl. sveigr; sv. dial. sveg, böjlig = isl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free