- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
925

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svärd- ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

O. Rudbeck, Linné; jfr sv. dial. svårt,
suartand osv.; avledn. av svart (jfr
föreg.). I ä. nsv. även svarta, t. ex.
Schroderus Gom. 1640.

3. svärta, vb, fsv. sv&rta I, III =
nisl., no. sverta, da. svarte, mlty. swerten,
mhty. swerzen (ty. schwärzen); avledn.
av svart ss. t. ex. härda av hård;
med samma konjugationsförändring som
i d. o. el. som i gästa, hitta, häfta,
hämta, lätta, mälta, reta, rätta,
skifta, skämta, spänta, störta,
syfta 2, trösta, törsta, välta, vänta,
ysta m. fl.

sväva, Prytz 1622 (rim: bäffuar), Lex.
Linc. 1640, Spegel Gl. 1712, fsv. svcéva,
= da. svceve; från mlty. sweven, fhty.
swebén (ty. schweben), av germ. *swibén
i avljudsförh. till germ. st. v. *swlban
(varom se svivel) o. dess kausativ no.
sveiva III samt till fhty. sweibön, sväva,
nisl. sveifa ds. I. - Ordet kan ej direkt
förbindas med ä. nsv. swefwa Bib. 1541
(Luther: schweben; jämte ipf. sweffde),
Schroderus Gom. (omswefwande),
Spar-man 1642 osv. Formellt, men icke till
betyd, motsvarar detta det nyss nämnda
no. sveiva; åtminstone delvis utgår det
dock nog i stället från ty. schweifen (av
*sweipan, se under svepa) o. har
antagit v i st. f. f(f) i anslutning till sväva.
Enl. Tamm Spr. o. st. 2: 221 har det
sedermera, med ombildning även av
vokalen, uppgått i det från Hy. lånade
sväva, atm. i vissa bildl. betyd. ss.
sväva ut, utsväva.

sy, (atm.) 1540-t. = isl. sijja (ipf.
séÖa, séÖa av *siwidö), da. sy, got.
siu-jan, fsax. siuwian, mlty. suwen, fhty.
siuwen, ägs. siwian, seowian (eng. sew),
till en germ. rot seu(w), su(w) = ie.
seu, sia (osv.) i lat. suere, sy, sy ihop
(jfr sutare), sanskr. sivyati, syr, fslav.
Sej q, siti (av ie. *siu-), sy, litau. siuvii,
siuti; enl. åtskilliga även grek. kassyö,
flickar, syr skor m. m. (i så fall
sammans, med prepos. kåta; jfr dock
litteraturen hos Boisacq). Se f. ö. s u d,
syl, söm. - Ett annat germ. ord för
’sy’, ty. nåhen osv., se nål o. nåt. -
En mera tillfällig nybildning till sy är
vbalabstr. sydd, Lindblom Räkneb.
1890; efter grodd, rodd o. sådd.

sybarit, i bildl. bem. Höpken 1767
(annars tidigare), förr även sib- = ty.
osv., av lat. sy banta, grek. sybarités,
invånare i Sybaris, en syditaliensk stad,
bekant för lyx o. veklighet. Jfr till
bildningen sodomit. - Härtill
sybarit i sk, t. ex. Franzén 1798: ’till
syba-ritisk hvila’.

syd, i sjömansspr. samt i sydfrukt
m. m., Palmcron 1640 = da., från Ity.
säd (mlty. sul) el. ty. sad (från Ity.);
se söder. - Sydväst (huvudbonad
för sjömän o. d.) = da. sydvest, från
höll. zuidwester osv.; egentl.: som
skyddar mot sydvästvinden.

syenit, Hisinger 1819 (si-) = ty.
syenit, f ra. syénite, av lat. syenltes adj. (i
t. ex. s. lapis, röd granit, Plinius), av
grek. syénités, till Syéné i Egypten,
bekant för denna stenart; jfr t. ex. brons
till Brundusium, koppar till grek.
Kypros, Cypern; med samma avledn.
som i antracit, apatit osv., varom
under Ordbildning.

syfilis, Swalin 1847, i avledn. dock
o. 1800 = ty. syphilis osv.
Beteckningen först använd av den italienske
läkaren o. skalden Fracostoro från
Verona i dennes dikt Syphilidis s. morbi
Galilei libri tres 1530; enl. F. efter
herden Syphilus, som lider av denna
sjukdom. I Jahrb. f. d. klass. Altertum
13 (25): 72 f. uppvisar Fr. Boll, att
herdenamnet Syphilns av Fracostoro
hämtats från Ovidii Metam., där en av
Niobes söner kallas Sipylus. Med avs.
på -ph- för -jo- jfr t. ex. senlat.
Bospho-rus för Bosporus osv.; se F. Burg ZfdW
12: 302. - I ä. nsv. o. sv. dial.
förekommer i stället fransoser (från ty.;
se fransman), i ä. nsv. även Välska
pocker (se v al s k o. pocker) m. m.: i
andra länder dessutom ord, som betyda
’den spanska’ el. ’neapolitanska’ el. ’tyska’
sjukdomen.

1. syfta (i åsyfta osv.), i betyd,
’sikta* t. ex. 1640-t. o. ännu Sehlstedt
(jämte sigtar i samma strof), förr även
sifta, t. ex. 1639, egentl, samma ord
som sikta 2 (men nu vanl. om
viljeriktning o. d.), med -fi- för -kt- genom
falskt ljudutbyte, framkallat av
växlingen ft o. kt i en del andra lånord

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free