Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - syskon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sannol. hos Swedberg o. 1675, dessutom
1720 o. t. ex. hos Tersmeden 5: 199 från
1782: ’Han (dvs. hertig Karl) gick ofta
okänd i surtout omkring’; även: lång
livrock (ej som ytterplagg) t. ex. 1773,
Bellman o. in i senaste tid; förr även
om vissa ytterplagg för damer t. ex.
Bellman; numera, utom möjl. av den
äldsta generationen, blott om vissa
uniformsplagg; 1798: surtout; av fra
sur-tout, av sur (lat. super), över, o. tout,
allt. Jfr de från samma område
likaledes från franskan lånade p al e t å,
pantalonger, redingote (ytterst
engelskt), väst. - Även i det numera föga
br. bordssyrt ut, bordsställ, Dagl.
Alleh. 1793, Cederborgh o. ännu t. ex.
Strindberg, efter fra. surtout (de table).
syskon, barn av samma föräldrar (i
fornspr. såsom väl även i regel i nsv.
om barn av olika kön), fsv. sys(t)kon
jämte systkan, systkin o. ya-avledn.
sys(t)-kine n., motsv. isl. systkin(i), da.
s0-skende. Formen med -ön beror (liksom
säkert -an) snarast på analogiskt avljud
till -in. Ordet innehåller ett av sy st er
avlett adj. på -ig, o. ändelsen -in är det
bekanta germ. tillhörighetssuffixet -In
(se gyllene, svin); alltså *swestrig-in-,
’de systriga’, motsv. fsv. fcepghar, fader
o. son (söner), o. fsv. möpghor, moder
o. dotter, isl. feögin, fader el. moder,
plur.: föräldrar; jfr (med adjektivisk
ändelse, utan det analogiska -r) runsv.
mup(r)ku (.= isl. *médrgo); med
grammatisk växling: got. bröprahans, bröder,
’de brödrige’: adj. *bröprahs (bildat som
stainahs : stain). Systkin är liksom
feö-gin bildat med samma avledn. som ingår
i got. fadrein, föräldrar, o. lat.
consobri-nus, syster- el. syskonbarn (av
*(co/?)-suesr-in-o-s : soror, av *suesör, syster).
Se förf. Ark. 7: 5 f., Olson Appell, sbst.
s. 81. - Ty. geschwister betydde äldst
(fhty. geswester) blott ’systrar’; alltså
samma betydelseutveckling som i det
med syster etymol. identiska grek.
éores; sålunda (liksom i lat. consobrlnus)
ett påfallande bruk att beteckna syskon
efter det kvinnliga könet. Annorlunda
dock sanskr. bhråtaraii (dual.), grek.
adelphoi, -ai, lat. frätres i betyd,
’syskon’, - En urgammal germ. beteck-
ning för ’syskon’ synes ha förelegat i
ty. gelichter, nu: pack, tidigare: familj
o. d., koll. till fhty. lehtar, moderliv;
jfr grek. adelphös, broder, till a-, sam-,
o. delphys, moderliv (se Kluge Et. Wb.).
- Eng. o. fra. sakna sammanfattande
beteckning (’bröder o. systrar’).
syssla, sbst., fsv. sysla, göromål,
ärende, befattning, ämbetsdistrikt, m. m.
= isl. sysla; jämte sysl = da. syssel
ds., isl. adj. sysl, verksam, o. vb. syssla,
i dial. även med betyd.-specialiseringen
’fodra (boskap), giva kreatur nattfoder o.
lägga ströhalm under dem’ (jfr under
värpa), fsv. sysla (ipf. systi o. part.
pret. n. sy st, syslat) = isl. sysla
(-ad-o. systi), da. sysle; möjl. besl. med ägs.
susl, pina (med samma
betyd.-utveckling som i värka, göra ont o. arbeta);
f. ö. blott osäkra anknytningar. - Betyd,
’förvaltningsområde’ har ingått i en del
nord. ortnamn, t. ex. da. Himbersyssel,
Vendsyssel osv. (på Jutland) o. önamnet
Ösel = isl. Eysysla, egentl.: ödistriktet
(varav öns estniska namn Särena är en
en översättning). - Sysselsatt,
redan Columbus Ordesk.: syss’lsatt (som
talspr.), Ehrenadler 1723, Dalins Årg.,
av äldre sysslesatt t. ex. Sahlstedt 1773,
av sysslosalt t. ex. Lind 1749, liksom
t. ex. vesseldjur: vessla. - Syssloman
(fsv. sysloman = isl. syslumaÖr) o.
sysslolös bero på nyare anslutning
till syssla o. till skriften o. i fråga om
sysslolös även därpå, att de båda
lederna på sina håll senare sammansmält
till ett ord; jfr däremot sysselman 1G44,
syssellös t. ex. Weste 1807, sysslelös t. ex.
Sahlstedt 1773.
syssling, nu blott i betyd.:
kusinbarn, tremänning, fsv. systlinger m. m.,
kusin på mödernet = isl. syslingr,
egentl.: syskonbarn, avledn. av syster
(urspr. *syslrling-). Annan avledning:
fsv. systrunger ds. = isl. systrungr. Med
avs. på betyd.-förskjutningen jfr
brylling. - l fsv. även prcemcenninger, -e
= sv. dial. tremänning, isl. primenningr,
no. trimenning, till tre o. man, jfr fsv.
pripimaper. I vissa dial.:
nästsyskon(a)-barn.
system = ty. = fra. systéme, av grek.
syslema n., som är sammanställt av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
