- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
939

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sänder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

el. hampa. Använt om mansplagg i
t. ex. fsv. maessosaerker, mässkjorta; jfr
dial. altare- o. mässesärk Skå.,
ävensom bärsärk. Dock redan i fornspr.
stundom betecknat som ett kvinnoplagg
(i motsats till skyrta). Med syftning
härpå bl. a. i ä. nsv. särkkarl, äkta
man som står under toffeln, o. särkadel,
adelskap på kvinnosidan. Sin nuv.
vulgära prägel bar ordet åtm. vid slutet
av 1700-t.; det betecknas av Weste 1807
som ’lågt’. Samma betyd.-specialisering
som i särk föreligger i lintyg, som
förr även kunde användas om
mansskjorta (se tyg).

särla, poet., sent, Stiernhielm, ä. nsv.
se(e)rla Bib. 1541 osv., fsv. sirla, i
anslutning till arla ombildat av *siþla
(fgutn.) = isl. síðla, da. silde, sv. dial.
silla, med suffixet -la till *siþ-, sent =
isl. sið osv. (se sist). Om en motsatt
påverkan av särlaarla se d. o.
Emellertid skulle r i särla också kunna
förklaras som beroende på en
Ijudlags-enlig utveckling; jfr dial. örla = ödla.

säsong, från fra. saison, årstid, egentl.:
tiden för sådd, av lat. satio (genit.
sa-liönis), sådd, till pf.-participstammen
sal-av serere, så (urbesl. med vb. så).

säta, dial.: gagna, passa, anstå, akta,
lyda, betyda, även sälta, ä. nsv. säl(l)a,
lyda, bry sig om, akta, fsv. scet(t)a ds.
= isl. sela, lura på, förorsaka,
vederfaras, råka ut för, sammanhänga med
m. m., ä. da. o. da. dial. scede i samma
el. likn. betyd., av urnord. *sälian,
avledn. av fnord. säf, egentl.: sittande,
i forsat (se d. o.), isl. sdt, bakhåll,
no. saal, fiskeställe, sv. dial. sal, forsat
(om jägare) = ägs. sekt ds., mlty. sate,
sittande, mhty. sdze, även: säte, boning,
av germ. *scétö-, samma avljudsform till
sitta som i sate, säte, säte r,
undersåte osv. Verbet säta har alltså
grundbetyd. : lura el. giva akt på. -
Formerna med -II- bero på anslutning till
ipf. sätte o. sup. sått.

säte, fsv. scete, sittplats, tron m. m.
- isl. sceti (varav eng. seat), da. scede,
motsv. mlty. gesdte, séte, fhty. gizdsi
(ty. gesäss), av germ. *scetia-, till sitta,
väl närmast till adj. isl. scetr; med
samma avljudsstadium som i forsat,
sate, säta osv. Jfr med avs. på
bildningen läge. - En urgammal
besläktad o. likbetyd, bildning är isl., no.
sess m., säte, motsv. ägs. sess n., av ie.
*sed-to- till sed, sitta, jfr lat. sessus (av
*sed-lu-), sittning (se session). Härtill
avledn. fsv. saisse, roddare (egentl.:
med-roddare) = isl. sessi; med urspr,
förstav, ga-; alltså bildat som likbetyd,
ägs. geselda : seld, säte, el. som gesäll,
granne, namne.

säter r., fäbodsställe, i dial. f.; fsv.
*sceter i scetra lapa VML = no. sceter f.,
isl. scetr n., sannol. av germ. *scélaz,
*scétiz, ie. *sedos, *sédes, alltså en s-stam;
i avljudsförh. till ie. *sedos i sanskr.
sddas n., säte, uppehållsort, grek.
(h)é-dos, säte, till roten sed i sitta; i s ät er
med samma avljudsvokal som i forsat,
sate o. ipf. pl. fsv. säto (ä. nsv. sålo).
Med sanskr. sddas identiskt är sannol.
isl. setr n., sittande, uppehållsställe,
sä-ter, no. set i ortnamn, jfr isl. sölselr,
solnedgång = fsv. solsceter, jämte, med
förlorat r, fsv. solscet = sv. dial. solsätt.
Otänkbart är emellertid ej, att såväl
isl. scetr osv. som selr äro r-bildningar av
samma slag som bur, läger, timmer,
åker. Hit höra f. ö. en mängd sv.
ortnamn, t. ex. Säter, Sät(t)ra o. på
-säter, -sät(t)ra, fsv. Sceter, Scetra:
endast en särskild utredning kan här
avgöra, i vad mån de etymologiskt
motsvara isl. scetr el. setr. - Med
avljuds-stadiet -e- även: isl. sel n., upphöjd del
av sovhuset ((elda)skdli), sjpl n. plur.,
boningsort m. m., ägs. set, slätt, fäfålla
m. m., geselu n. plur., boningsort, fsax.
gisclu n. plur., av germ. *seta-. - Av
ortnamn, som innehålla sä t er, komma
familjen, på Setter-, Sät(t)er-,
Zet-ter- o. Z ätt er- ävensom Zethrteus
(efter Sä t ra i Nke).

säteri, 1554: setlerij; inhemsk
bildning, med den urspr, romanska
ändelsen -eri, i st. f. sätesgård; av
samma slag som lånordet län der i el.
de av utländska ord ombildade fögderi,
p r o s t e r i osv.

1. sätt, i på sätt o. vis, på detta
sätt, umgängessätt o. d., O. Petri
1528: ’efter theres sätt’ = da. scet, till
sätta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free