Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. sätt i tågsätt, möjl. från eng. set,
till sätta; jfr föreg.
sätta, i ä. nsv. sättia, ännu vid
mitten av 1700-t. (Botin 1777 klandrar
bruket), fsv. scætia (ipf. satte, sætte) =
isl. setja (ipf. setta), da. sætte, got. satjan,
fsax. settian, fhty. sezzan (ty. setzen), ags.
settan (eng. set), av germ. *satjan,
kausativum till sitta (liksom t. ex. lägga
till ligga, spränga till springa);
motsv., med avljudsstadiet -o- sanskr.
sadayati, fslav. saditi m. fl. (jfr isl. svefja
~ sv. söva). En del användningar av
ordet härstamma från ty., t. ex. sätta,
om typer, sätta livet till, sätta en
ngt i huvudet, sätta i stånd (se
stånd), sätta sig, om hus, m. fl. -
Sätta bocken till trädgårdsmästare,
efter ty. den bock zum gärtner
setzen, jfr da. sætte bukken til at passe
havresækken, sætte ræven til at vogte
gæs, fra. donner la brebis à garder au
loup, låta vargen vakta fåret, ital. fare
il lupo (vargen) guardiano delle
pecore (fåren) osv. - Sätta någon på
det hala, Botvidi 1619; jfr L. Petri
1555: föra folk på hala gatan; motsv.
da. føre en paa glatis, ty. jemanden
aufs glatteis führen. - Sätta näsan i
vädret, se näsa. - Sätta sig på sina
höga hästar, motsv. ty. sich aufs hohe
ross setzen, fra. monter sur ses grands
chevaux osv. - Det ä. nsv. uttr. sätta
brillor el. glasögon på någon i betyd.
’bedraga, slå blå dunster i ögonen på’
(med motsvar. i ä. da. o. ä. ty.) berodde
därpå, att bruket av glasögon under
1500-t. blev ett allmänt mod, som
sålunda för mången mer hindrade än
underlättade seendet.
[Sätuna osv., ortn., se Säby.]
säv, Scirpus, i dial. även säva, siva
(i vissa skån. dial. plur. säver, även om
kaveldun, Typha), fsv. sæf n. = isl. sef,
ä. da. sev, da. sif; eng. dial. seave från
nord.; ett speciellt nord. ord; väl en
urspr. s-stam, av germ. *sebaz, *sebis;
möjl., med Falk-Torp, med syftning på
den ihåliga porösa stängeln, till ie. sip,
droppa, i t. ex. mlty. séver, slem,
växelform till sib i sippra osv., o. i så fall
kanske besl. med ty. sieb, såll, osv. (se
sikt 2); jfr analogien: fslav. situ, säv:
silo, såll. - Numera väl blott koll. o.
med den-kön, såsom redan t. ex.
Sahlstedt 1773 (m.), uppkommet ur plur.
best. f. säven, använt som koll. Som
neutr. ännu t. ex. hos O. v. Dalin. I
individuell betyd. i nsv. i stället
sävstrå. - Härtill en del ortn., t. ex.
Sävsjö. - I västgerm. spr. i stället bl. a.
ett germ. *benuta- = fsax. binut, fhty.
binuz (ty. binse), ags. *beonot (eng. bent);
av ovisst ursprung.
[säv, sv. dial., sikt, såll, se sikt 2.]
[Sävasta, ortn. Uppl., till fsv.
personn. Sighvald, se under Sig- slutet.]
sävenbom, Juniperus sabina, G. I:s
reg. 1555: sävenboum (-vän-), förr även:
siwen-, siben- = da. sevenbom, från ty.:
mlty. sevenbom (saven-, savel-, sage(n)-)
= fhty. sebinboum (ty. sebenbaum,
sieben-, segen-, sage-), jfr fhty. sevina, ags.
safine (eng. savine, -b-); av mlat. savina,
lat. sabina herba, dvs. sabinsk ört, med
tillagt mlty. bom, träd (se bom 1,
buxbom).
sävlig, i ä. nsv. även: lugn, stilla, t. ex.
Columbus (om vind), fsv. sæfliker, siæf-,
stilla, saktmodig = no. seveleg, jfr fsv.
siæver ds., sv. dial. säver, (åtm. i sht)
ett Götalandsord, även: sävlig, vartill
sv. dial. säv(a) sig, lugna sig, isl. sefa,
lugna, no. seva; egentl.: bringa till
besinning el. dyl., till isl. sefi, sinne = ags.
sefa, av germ. *sefan- el. *seban-, i
avljudsförh. till fsax. andsebbian, anmärka,
fhty. intseffen, inse, av germ. *-sabjan,
till ie. roten sap i lat. sapere, smaka,
lukta av, vara vis, möjl. identisk med
den i save, saft.
söcken, sbst., söckendag, fsv.
söknadagher (-o-), sykna-, sykn- = isl. sykn
dagr, no. sykn(a), da. søgnedag; till adj.
söcken i söckent n. (t. ex. 1662:
’hvarcken heligt eller söckent’), fsv. sökn,
sykn, fda. sykæn, icke hälgad el. avskild
åt Gud = isl. sykn (knappast sýkn),
fri från skuld, ansvarsfri (med -y-
genom u-omljud i vissa kasus av -vi-) =
got. swikns, oskyldig, ren, kysk, jfr ags.
swicn, fritagande från anklagelse (f. ö.
av dunkelt ursprung); under anslutning
till ett adj. av helt annat ursprung, fsv.
sökn = isl. søkn, som kan användas för
lagsökning el. rättegång (jfr isl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
