- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
945

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tack ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alltså uppkallad efter formen (se f. ö.
under tambur- 3). Den nuv. (för
svenskan egendomliga) betyd, av
’statsrådsämbete’ utgår närmast från ordets
anv. om taburettliknande konselj stolar
(ännu under Oskar I). Förr även:
sittplats i närvaro av de kungliga personerna,
som under 1700-t:s senare hälft o. 1800-t:s
första årtionden tillkom innehavare av
rikets högsta värdigheter, t. ex.
riksråden, o. vissa andra rangklasser el.
med särskilt kunglig nåd utmärkta
rangpersoner; jfr ä. fra. avoir le tabouret.
Härpå syftas i Leopolds Eglé och
An-nett: ’en fru af ytterst goda tonen, Med
statsvagn, hof-livré, entréer, taburett’.

tack, fsv. påk, tack, tacksamhet,
erkännande = isl. ppkk, tack,
tillfreds-ställdhet, lön, da. tak, av urnord.
*pankö-f., motsv. mask. "panka- = got. pagks,
tack, fsax. thank, fhty.danc, även: tanke,
vilja (ty. dank), ägs. panc, även: tanke,
behag (eng. thanks pl.); till stammen i
tänka; egentl.: tanke, särsk. på en
välgärning o. d.; varav: tacksam känsla,
yttring av tacksamhet. - Härtill avledn.
tacka, vb, fsv. pakka - isl. (även: löna,
betala) .= da. takke, ty. danken osv. -
Tacknämlig, välbehaglig = da.
tak-nemmelig, tacksam, jfr fsv. adv.
pak-ncémlika, med tacksamhet, till senisl.
pakkntémr, tacksam = mlty. danknåme,
även: angenäm; till fsv. ncémber,
läraktig == isl. ncemr osv., möjlighetsadj. till
germ. *neman (= ty. nehmen osv.), taga;
alltså egentl.: som kan el. bör
(mot)-taga(s). Etymologiskt samma senare
led ingår i lånordet angenäm.

1. tacka, honfår, fsv. takka, jfr dial.
tackera som lockrop; att sammanhålla
med likabetyd, no. tikka, jfr tiksa ds.
(särsk. som lockrop), sv. dial. tikkera,
tickona (som lockrop till får); sannol.
jämförelsernas unga bildningar av
ono-matopoietisk el. kortnamnsnatur, snarast
av lockordet (jfr under k i d), o. sålunda
ej att förbinda med germ. *tikkina-, ung
get = fhty. zicki(n), ägs. ticcen osv.,
di-min, till germ. *tigön-, get = fhty. ziga
(ty. ziege), vilket f. ö. sannol. också har
ett likartat ursprung (de anknytningar,
man företagit mellan dessa senare ord
o. vissa likabetydande i grek., alban.
m. fl. språk, äro osäkra; delvis kunna
de självständigt ha uppkommit på samma
sätt som de germ. orden; jfr under k i d).
- Sv. tik, hynda, som Falk-Torp s. 1258
vill föra hit, är säkerl. icke besläktat.
- Som dialektord hör tacka egentl,
hemma i vissa av de mellan- o. osv.
dial. En där förekommande bildning
med likartat ursprung är dessutom tassa
t. ex. Dal., Vstml., Nke o. Finnl. - I
Götal. i st. oftast so (se s ö (d)); i atm.
Ögtl. ofta bägga o. även, såsom också
t. ex. i Nke, fåra, i Sdml. bängsa.

2. tacka, fsv. bly tackan P. Månsson
s. 607, silftakka. Ordet kan svårligen
skiljas från sv. dial. (bröd)takka,
tack-järnshäll att grädda bröd på = no. takka,
från fin. takka, ugnshärd, som självt
lånats från sv. dial. stäcka, även: stake,
stack, eldstad, vilket väl egentl, betyder
’ställning el. dyl.’ o. är besl. med stack 1.

3. tacka, vb, se tack.

tackel, fsv. takel = da. takkel, från
mlty. takel el. möjl. takel, utrustning
av här, skepp o. d., åkerbruksredskap,
tågverk, hissinrättning på skepp (höll.
takel, eng. tackle); av ovisst ursprung;
bl. a. fört till taga (taka). Jfr Seip
1: 50. - Härav: tackla = da. takle,
från Ity. takelen; ävensom i bildl. anv.
tackla av. - Tacklage, (o.) 1730:
tacklasie, takelagie = da. takkelas, från
Ity. o. höll. takelasche, takelage med
romansk ändelse liksom lastage,
läc-kage, slitage m. fl.

tad n., gotl., gödsel = isl. taÖ, no.
t ad; från nord. spr.: nordeng. tad, tathe,
gödsel, särsk. om sådan utbredd på
marken, av germ. *tada-; sv. dial. *tada
(toÖo), dalm., hö från fet jord, Aira,
*taduhö = isl. taöa, gödslad äng, gräs
från dylik, no. t0da ds., sydty. dial.
zatten, utbrett hö; jämte vb. sv. dial.
täda dalm., gödsla = isl. teÖja, no. tedja
ds. = fhty., sydty. dial. zetten, breda
ut (hö) (jfr ty. verzetteln, slösa bort, o.
zettel, varp å väv). Till den ieur. roten
da, dB (dä’) i grek. datéomai, delar,
daiomai osv. (Fick I4 s. 64, 451),
vartill part. pf. *ddtö-, det utbredda o. d.
På grund av finska lånordet tade (genit.
tate(h)en av *tatezen), gödsel, ansätter
Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 100 en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free