- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
946

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tadel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

germ. s-stam *tades-. - Ta d är ett av
de icke sällsynta ex. på gamla ord, som
i östnord, spr. endast kvarleva i de
ålderdomliga dalmålen o. gotl. dial. Mera
spridd.är däremot Z-avledn.
tallem.(fåra-o. d.), gödsel (särsk. hoptrampad), i sht.
(el. uteslutande?) i vissa götamål t. ex.
vg., smal. o. dalsl. = no. talle (i sht av
får o. get), da. dial. tall’, av *tad-l-,
dimintitivavledn. av taÖ.

tadel el. taddel, Arvidi 1651, Serenius
1734; 1712: tadeln best. f. = da.
dad-(d)el (med d på grund av falsk analogi:
da. datter ~ ty. tochler osv., jfr t ad la
nedan), från ty. tadel o. ä. ty. taddel,
av mhty. tadel, tadel, fläck, hudfläck, fel;
väl egentl, lågtysk form för hty.-mhty.
zadel, fhty. zadal, brist, motsv. ägs. tcél,
tal f., tadel, hån o. d. (av germ.
*tcéÖlö-liksom ägs. (klan, brinna, av *aidlian,
jfr grek. aithö, gnistrar, el. möjl. germ.
*ladl-), jfr Weyhe PBB 30: 75. Alltså
med samma betyd.-övergång som i ty.
mäkeln, kritisera, om detta verkl. hör
till makel, fläck (av lat. macnla), o. ej
snarare får betraktas som till sin betyd,
utvecklat ur mäkeln, mäkla. - Däremot
ej, med Bezzenberger BB 5: 315, besl.
med det väl onomatopoetiska grek.
tö-thäzö, hånar, gycklar, narras, gäckas.
- Avledn.: tadla, 1633; med d-: 1634,
1660, 1701 (från da.?, jfr ovan) = da.
dadle, från ty. tadeln. - Ett inhemskt
ord för ’tadla’ är lasta (se last 2).

1. tafatt, i leka tafatt, jfr fsv.
död-zsens språng fik meg tha fatt (dvs. taga
fatt), besl. med fatta, se fatt 2.

2. tàfatt, oföretagsam, bortkommen,
Schröderheim 1791: tafatt; 1827:
tag-fått (etymologiserande skrivning?); jfr
Risingh 1669: taffatlheten; säkerl. med
Rydqvist SSL 3: 274 sammansatt av sbst.
tag o. neutr. till fsv. fä, ringa till
antal (se få 2, fattas, fattig), alltså: som
icke har (före)tag(samhet) nog, o. till
sin bildning närmast att jämföra med
det besl. andfådd, där dock
maskurin-formen utsatts för en starkare
ombildning. Får sålunda etymologiskt ej
förbindas med folkfatt, hundfatt osv,,,
som innehålla part-former av vb. få
(se fatt 1).

taffel, stort el. förnämt, i sht furst-
ligt, gästabudsbord el. spisning vid
sådant, förr även: bord (i allm.), 1636
(’.Drottningens taffel), på 16- o. 1700-t.
även ta fel, t. ex. 1634; i sammans, o. i
nu obrukl. anv. tidigare = da., dels
från mit}’, taffel, tafele o. dels från ty.
tafel, bord, etymologiskt identiskt med
tavla (se d. o.). - I betyd, av ett visst
slags piano ungt lån från ty.
tafelkla-vier. - Förr i en del nu föråldrade
sammans, t. ex. taffelbir, spisöl, bordsöl,
taffelbroder, bordskamrat, taffelpängar,
representationsanslag åt vissa högre
ämbetsmän; jfr de ännu använda
taffel-musik o. taffeltäckare (det senare nu
väl blott om äldre förh.). - Ä. nsv.
toffuelbijr beror väl på övergång till
-å-av ett redan i fsv. uppträdande -ä-, jfr
mlt3r. täoelbér med speciell mlty.
förlängning; jfr Noreen V. spr. 3: 144.

tafs, 1750-t,, på metkrok, egentl.: tofs,
Sahlstedt 1773, om hårlugg, jfr
hårtofsen 1711, sv. dial. tafse m., lugg,
rede-tråd på härva = no. tafs(e), da. tjavs
(med inskjutet 7); avledn. av ett ord
motsv. sv., no. o. da. dial. tave, fiber,
ull-tott, lapp o. d. (jfr under tåga 1); besl.
med isl. pefja, stampa (gröt), no. lava,
slita o. släpa fåfängt, som man fört till
ie. roten tap i sanskr. -tåpati, trycker,
tränger (jfr dock Uhlenbeck Wb. d.
altind. spr. s. 108), o. grek. tapeinös,
låg, ödmjuk, dålig, egentl.: nedtryckt.
- Ge någon på tafse n, alltså egentl.:
på hårluggen; jfr Hallman 1779: ’ett slag
på tafsen ger’. - Hit höra: tafs(er),
stackare, stj^mpare = no. tafs, med
samma betyd.-utveckling som da. pjalt
ds.: palta; o. t af s i g, i sv. dial. även:
dålig av slitning. Hos O. v. Dalin som
adj.: tafs.

taft (ett slags tyg), 1566: tafft, tapt
osv., fru Lenngren: ’Tunna tafter, liten
heder’ = ä. da. taffet, da. taft, från
mlty. taft o. ty. taffet, taft; från i tal.
taffelå el. fra. taffetas (eng. taffeta,
taf-fety), från pers. täfteh; jfr tapet.

taga, fsv. tagha (med -gh- av -k- i
svagtonig ställning, t. ex. taka af osv.,
jfr Sverige av Sverike m. fl.), äldre
taka = isl. taka, taga, röra vid, da. tage
(eng. take från nord.); avljudsform till
got. tekan (ipf. taitök), röra vid, mholl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free