Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - taga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
taken, gripa, taga; besl. med mlty.
tacken, beröra, klämma; jfr taka samt
fattig, intäkt, tafatt, tilltagsen,
tök (dial.). Ieur. rot dag, utan kända
utomgerm. motsvarigheter: de
framställda gissningarna härom äro
oantagliga el. sväva mer el. mindre i luften
(litter. hos Falk-Torp s. 1563).
Växelrot: ie. tag i lat. tangere (perf. tetigi),
beröra, grek. tetagṓn, berörande, ags.
þaccian, milt beröra o. d. - I nord.
spr. har taka (taga), som urspr. betyder
blott ’beröra’, undanträngt det gamla
germ. verbet för ’taga, sätta sig i
besittning av’ *neman = got. niman, ty.
nehmen, isl. nema, fsv. nima; se
anamma, angenäm, nimme. - Taga sig
bra el. illa ut (i en dräkt o. d.), efter
ty. sich (gut el. schlecht) ausnehmen. -
Taga, taga till (nu blott vard.) i
betyd, ’börja’, t. ex. han tog (till) att
gråta, redan i fsv. t. ex. tok Pætar til
at gråta = isl. taka, taka til, no. taka
til (tage til), da. tage paa (at græde),
med samma betyd.-utveckling som i fsv.
nima, isl. nema (hann nam at vaxa
Poet. Eddan), ty. anfangen, ir. gabim,
tager, börjar, lat. incipere. Taga till,
tilltaga i betyd, ’ökas’ däremot efter
ty. zunehmen. - Taga avstånd från,
efter motsv. i da. o. ty., först i den
socialdemokratiska pressen, t. ex.
Soc.-dem. 1891: ’Sedan .. (Hj. B.)
uppfordrat kongressen att taga afstånd från
(anarkismen)’; sedermera stundom även
i mindre god bemärkelse; åtm. en tid
mode- o. slagord. - Taga bot, där
man tagit sot, se sot 2. - Taga
dagen, som han kommer, redan
t. ex. Chronander 1647. - Taga en
ända med förskräckelse, efter Psalt.
73: 19: ’De förgås, och få en ända med
förskräckelse’ (gamla bibelövers.). -
Taga gift el. nattvarden på, i
försäkringar såsom ’det kan du ta gift på’,
med motsvar. t. ex. i ty., äro minnen
från medeltidens gudsdomar: giftet
ansågs icke skada den som hade en
rättfärdig sak (jfr järnbörden), o. omvänt
verkade den heliga nattvarden som gift
på den lögnaktige el. svekfulle. - Taga
itu med, med förändrad betyd.; äldst
egentl.: taga i två delar, det ena först
o. det andra sedan, såsom hos Grubb
1678: ’Taga i tw, så bakas bättre i. e.
Slå intet alt för stoort vppå’. - Taga
land, värd., i var skall det ta land?,
var skall det ta hus?, hur skall det
sluta?, jfr Prytz 1622: ’Jagh weet thet
taar någorstädz land’, dvs. ’det blir väl
någon råd’. - Taga ngn på orden,
motsv. ty. einen bei dem worte nehmen,
eng. take one ät his word, väl övers,
av fra. prendre qn au mot. - Taga
sak på bak, taga en sak på sig, egentl.:
taga ngt på sin rygg, t. ex. Grusenstolpe
1840, H. Hjärne 1893, även i lagspr.,
fsv. ij wilin (T:s) sak taka oppa idhar
bak, jfr lagspr. havi pen byrpi sum (el.
sik) a bak taker, dvs. han har ansvaret
(egentl.: bördan), som genom sitt
erkännande tagit det på sig; även, fast
sällsynt, i betyd, ’felaktigt uppfatta’,
t. ex. Björkman Sv.-eng. ordb. 1889
m. fl. (väl genom sammanblandning med
bakvänt, få om bakfoten o. d.). - Taga
sin hand från republiken (här i
den gamla betyd, ’stat,
statsangelägenheter’), jfr fru Lenngren Min salig man:
’Och tog sin hand från Republiken’. -
Taga skeden i vackra hand(en),
dvs. finna sig böra giva efter, slå av
på sina fordringar; jfr da. tage skeen i
en anden haand, tillgripa ett annat
tillvägagångssätt, o. i samma betyd, i
Hy. - Taga vara på, taga sig till
vara, se vara 3. - I dial. ofta i
part. pf. nästan med karaktär av en
av-ledn., t. ex. körtagen, inkörd (om häst),
långtagen, dryg, nertagen, mager,
samtagen (vanligt även i riksspr.),
medelmåttig, i dial. även: grov, vårdslös. - Till vb.
taga (taka) har bildats sbst. tag, fsv.
tak n. - isl.’tak, da. tag (liksom fall,
fång, håll osv.). I ett tag, två i
taget o. d. motsvaras av da. paa een
gäng, to ad gängen. Härtill bl. a. den
egendomliga sammans, nappatag,
Hagberg 1848, Dalin 1853 (jämte napptag
som biform), Börjesson 1858, Blanche
1864 osv., jämte nu obr. nappetag o.
1770, napptag 1766, Posten 1769 o. f. ö.
allmänt till o. 1850, sedermera dock även
V. Rydberg, Gollan 1868 m. fl., jfr vb.
napptagas Diiben 1722, Sv. Merc. 1756,
ävensom no. nappelak. Formen nappa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
