- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
949

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tage ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fra. tact (= eng.), av lat. tactus,
beröring, till tangere, beröra (jfr antasta,
tangent, kontingent, taxa); sedan:
taktslag > rytm, takt; i lat. även: känsla,
varifrån betyd.: sinne för vad som passar,

taktik = ty., av fra. tactique, av mlat.
tactica, av grek. taktiké (underförstått:
tékhné, konst), dvs. konsten att ställa
upp, till grek. tcittö (att.), ordnar,
anvisar plats, bestämmer, tdssö, med vbaladj.
takt ös (jfr syntax).

1. tal, antal, siffértal = fsv.: räkning,
uppräkning, antal, tal; samtal, talan
m. m. = isl. ds., da.: siffértal o. d., i
ä. da. även: tal(ande) (i denna betyd,
nu fa/e, se nedan), fsax. gital, mlty.
(ge)-tal, antal o. d., ägs. (ge)lwl, antal,
beräkning o. d.; av germ. *tala- n. [-Därjämte-] {+Där-
jämte+} germ. *talö-, resp. *talön = fsax.
tala, (an)tal, mlty. tale, bl. a.: tal(ande),
fhty. zala i båda betyd. (ty. zahl,
antal), ägs. talu, berättelse m. m. (eng.
tale, räkning, berättelse); resp. svagt^
fsv. tala, tal, yttrande o. d., isl.: tal,
räkning, tal(ande), da. tale, tal(ande).
Jfr vb. tälja o. tala, men det inbördes
förhållandet i fråga om bildningssättet
mellan sbst. o. vb kan ej i enskildheter
bestämmas (jfr nedan). Med avs. på
betyd.-växlingen ’räkna’ ~ ’tala’ se
paralleller under räcka o. räkna; jfr särsk.
got. rapjö, räkning, men ty. rede, tal.
Om härledningen se tälja 2. - Härtill
-tals i sammans, med subst.
kvantitets-beteckningar, t. ex. aln- (1617), hög-,
tid- osv.; bildat efter genitivadv. på -s;
utan motsvar. i grannspr.; i da. i
alen-vis osv.

2. tal, talande = föreg. Jfr taltrast.

tala = fsv., isl. ds. = da. tale, fsax.
talön, mlty. talen, räkna, beräkna,
betala (jfr nedan), mhty. ds. (ty. zahlen,
betala), ägs. talian, uppräkna, anse, av
germ. *talön; sannol. denominativt (till
germ. *talö~ .el. *tala; se tal 1), liksom
t. ex. ty. reden till rede (se räcka l
slutet). Om betyd.-växlingen ’tala’ ~
’räkna’ se föreg. - Ett annat fnord.
ord för ’tala’ är isl. röda, i avljudsförh.
till ty. reden. - Tala i skägget, motsv.
da. mumie i skwggel, ty. in seinen el.
in den bart hineinsprechen (el. mur mel n
el. brummen). - Tala (el. prata) i
vädret, se under väder. - Tala om
rep i hängd man s h us, motsv. t. ex. i
fra. parler de corde dans la maison d’un
pendn. - En sammans, med pref.
be- är betala = fsv. = da. betale, från
mlty. betalen = ty. bezahlen, meng.
be-tall, till mlty. talen i betyd, ’räkna upp
(pänningar)’, till tal i betyd, ’räknetal’;
med samma betyd.-utveckling som i lat.
numeräre o. grek. arithmein, räkna,
betala. I fsv. i samma betyd, vanligen
g wida = gälda, vilket dock började
trängas tillbaka under 1500-t. för att
efter hand huvudsakl. blott brukas i
högtidlig el. jur. stil. - Sammans,
övertala i modern betyd. = da. overtale
är en övers, av ty. tiberreden. Under
1600-t. (o. in på 1700-t.) ofta i stället i
betyd, ’intala, övertyga’ t. ex.
Schroderus Com. 1640 (i tyska texten: bereden),
Widekindi 1671, Serenius 1727 osv.;
dessutom ’avtala’ t. ex. L. Petri 1555,
m. fl. betyd. - Böjningen -té, -t av
tala o. betala förekommer ännu ej
i fsv.

talang, o. 1700: talanger, Serenius
1734, Lind 1749, i litter. vanligt egentl,
först under Gustaf III = ty. talent, av
fra. talent, av lat. talentum (av ä. */d-*
lantom), av grek. lalanton, vikt,
pän-ningsumma; med betyd.-utvecklingen
till ’goda naturgåvor, skicklighet’ från
samma bibelställe som pund i denna
användning. - Ordet förefaller ännu
på 1780-talet icke vara fullt införlivat
med det svenska ordförrådet (jfr E.
Ljunggren Sv. Akademiens Ordb. s. 43
(1904)). - I sv. dial. (genom
folkety-mologisk anslutning till tala) ofta:
talgåva, utförsgåvor, stundom: talesätt o.
munart.

talar, 1729, Ad. prot. 1786, om
riksrådens dräkt, Lenngren Porträtterna =
ty., från ital. talare, av lat. talaris,
räckande till fotknölarna, avledn. av
lälns, fotknöl (av ovisst ursprung); jfr
t a l o n g.

talent, vikt = talang, se d. o.

talg, fsv. talgher, motsv. no. talg f.,
nisl. tölg(r) (av */pZg-)« da. talg, la>lle,
mlty. talch (-g-) n. (varav ty. talg),
meng. talgh (eng. tallow). Möjl. med
rätta av somliga betraktat som en av-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free