- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
953

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - talisman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har uppkommit i det eng.
studentspråket o. syftar på att i detta slags anspann
en el. flera hästar gå i rad framför
gaffelhästen; sedan även om cykel med
platser för två personer, den ene
sittande framför den andre.

tangent, Serenius 1734: ’tangenter på
et spinet’, i matem. anv.: Strömer Eucl.
1744 = ty. tangente (blott som mat.
term) osv., av lat. tångens (genit. -enlis),
berörande, part. pres. till t a n gere, beröra
(jfr takt, taxa). - Em. Swedenborg
föreslår som matematisk term i stället
rörlinie. - Om tangent på piano o. d.
brukas i ty. i stället lasle, av ital. laslo,
till ital. lastare, beröra (väl besl. med
lat. langere’, se antasta). - Förr liksom
i ä. ty. även clauis (nyckel), varefter
klaver, klaviatur osv.

tanig, lång o. smal, mager, i sht om
kvinnor, K. af Kullberg 1835: ’en . .
ta-nig majstång’, samma ord som ta n ig
t. ex. 1896: ’sitt taniga och ojemna
utseende’, om bindväv, till ä. sv., sv. dial. låna,
sena, seg köttfiber, trasa (jfr ljustana
under veke), gotl. lan, fsv. (fgutn.) pan
f., sena, isl. ppn f., spjäla att spänna ut
med, no. tan n. ds., även: spänning, osv.,
till roten i tänja o. med samma
av-ljudsstadium som i grek. lönos, spänning,
ton (se ton 2). – Ytterst besl. är möjl.
sv. dial. lanig, som har svårt att hålla
ögonen öppna, sömnig, låna, vara
sömnig, väl = låna, småfåna, tanlig,
små-fånig, m. m.

tank, behållare av vätskor, 1888 (å
fartyg), från eng. länk, av ovisst urspr.:
från ind. dial. tänkh, cistern, el. portug.
tanque, damm (eslanque, som
sammanställts med lat. stagnum). - Som
beteckning för den av engelsmännen
under världskriget använda stridsbilen skall
däremot ordet härstamma från
uppfinnaren Tank.

tanke, fsv. panke, tanke, håg, sinne
m. m. = nisl. panke, da. tanke, inhemsk
(oassimilerad) form med betyd, från Ity.
el. lånat (med försvenskad form) från
mlty. danke, av fsax. gilhanko, jfr fhty.
gidank (ty. gedanke), ägs. gepanc, tanke,
o. även got. gapagki n., eftertanke
(sparsamhet); till roten pank i tänka. - I
eng. i stället Ihonghl, av ägs. pöhl, av
germ. *punh-t-, en /-bildning av svaga
stadiet till samma rot, vartill
n-utvidg-ningen isl. pötti m. - Tankspridd,
av Hof 1753 betecknat som en god
nybildning; ej hos Sahlstedt 1773 (som
dock känt ordet); väl ett slags
bekvämlighetsförbindelse av samma slag som
andtruten, skeppsbruten. Jfr
först rödd (under strö, vb) o. Lindroth
Adjektiv, af part. s. 116. -
Tankstäl-lare, Cederborgh OT 3: 15 (1814): ’en
liten fin sup, eller en så kallad
tank-ställare’, enl. sammanhanget här en
mindre sup som följde på en större.
Jfr Beskow Lefn.-m. s. 185 (om förh.
omkr. 1809): ’Efter supen, vanligen
åtföljd af en half och ters, eller en
Gun-ter, en tankställare, femton droppar -
eller huru man ville efter dåtidens rika,
numera glömda, namnförteckning kalla
den då oeftergifliga, nu nästan
bannlysta aptitsupen’. Även (liksom
säng-fösaren o. lilla Manasse) om den sista
av ett antal supar (Ur Onkel Adams
portfölj s. 113) el., såsom numera, om
en sup el. klunk i allmänhet
(Sönd.-nisse 1866 osv.). - Sammans,
baktanke, Almqvist 1842 = da. bagtanke,
är en övers, av ty. hinter’gedanke, fra.
arriérc-penséc; jfr de under
utställning anförda likartade fallen.

tant, Brev i Ågerups arkiv 1764: ’min
Allerödmiukaste wördnad till samtl:
nådie Tanter ock morbröder’ (alltså om
verklig släktskap), L. v. Hausswolff 1809;
Posttid. 1791, 1792, om den franske
konungens fastrar, t. ex. ’de Kongl.
Tanternas Kammar-Junkare’; till icke
släktingar allmänt först under 1800-t:s
senare årtionden, i förnäma kretsar dock
tidigare (som ett dock enstaka
övergångsfall kan möjl. betraktas, vad
Ters-meden 6: 177 meddelar från 1787: ’att
den unga friherrinnan Raijalin
aborde-rade Ehrensvärd och dess grefvinna som
tante och oncle’, ehuru ingen släktskap
kunde spåras) = ty. lånte, av fra. tante,
faster, moster, tant, av ta anle, Vante,
egentl.: din tant (jämte m ’an le, s ’an le),
av äldre anle (eng. annl), av lat. amita,
faster, av en barnspråksstam am- i lat.
amäre, älska (se ämabel), av samma
slag som i amma, - Ett inhemskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free