- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
955

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tantalisk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sydligare ty. dial.; därjämte det
inhemska mlty. dapper, varifrån (över höll.)
eng. dapper, nätt, flink, ä. da. o. ä. nsv.
dapper, tapper, i ä. nsv. även -ff-; väl,
trots framställda invändningar,
etymologiskt = isl. dapr, nedslagen, tung (jfr
sv. ’tung till sinnet’), no. daper ds.,
även: dräktig. Grundhetyd.: tung, fast;
äldst kanske snarast: fast sammanfogad,
till en ie. växelform på -b till ie. dhabh,
passa, foga (se fabrik). Dock,
enl.-somliga (t. ex. Falk-Torp), att skilja från
denna rot o. med Bezzenberger att
förbinda med fslav. debelu, tjock, fpreuss.
debikan, stor.

tapto, 1669, 1679 (: Tapp To är slagit),
Runius 1713 (: tapp to), hos t. ex.
Spegel o. ännu Weste 1807 o. Dalin 1853
accentuerat tap(p)tö, men i nyare sv.
tapto el. tapto = da., da.-no. tapto (i
musik), från Hy. tapto = höll. taptoe,
eng. taptoe, tattoo, ett uttr. från
Tretti-åriga krigets dagar, egentl.: tappen till,
alltså signal att tappen skulle slås i
öltunnorna o. dryckeslagen o. d.
sålunda upphöra. Jfr med avs. på
bildningen det göteborgska gatnamhet
Luti-tantu, se lunta. - Likbetydande är
da. tappenstreg, övers, av ty.
zapfen-streich, egentl.: tappslag; jfr ä. da.
tappeslag. Alltså motsv. det stående
ä. nsv. uttr. slå tapto.

tara, 1730, Serenius 1734 (: tarans
genit. best. f.) = ty. osv., från ital. tara,
avdrag o, d., av arab. larha,
bortkastande. Alltså samma ursprungsland
(över ital.) som tariff. Betr. de övriga
från ital. lånade bank- o.
handelstermerna se särsk. listan under trätta.

tarachim, numera i regel bortlagd,
men av de äldre stundom ännu använd
beteckning från (atm.) 1860-1880-t. på
sämre varieté, ’tingeltangel’, ’fröjd’, jfr
t. ex. B. Schöldström: ’den tidens
ta-rachim-repertoar’ (i Värjhugg o. nålsting
s. 90); efter refrängen i vissa
varieté-kupletter, t. ex. tarachim tralerallala.

tarald (Gotl.), Silene infläta, maritima,
Linné (från Gotl.): tarall; enl. E. Fries
snarast ombildat av ty. tarant, Gentiana
pneumonanthe, som har uppblåst
blomkrona, liksom taraiden mycket uppblåst
blomfoder; dock ovisst; kanske ett ur-
gammalt gotländskt växtnamn. -
Annars kallad pungar el. med namn på
smäll-, smäck-.

tarantel, en giftig spindel, S. Westhius
1676, förr (liksom i ä. ty.) även tarentul
t. ex. 1757, 1758 = ty. tarantel, av ital.
tarantola, till Taranto (lat. Tarentum)
i s. Italien, där den förekommer i stort
antal. - Härtill tarantella, en ital.
folkdans, Snoilsky Ital. bild.: Tå bara
fötter i tarantellan / Hon dansar
sorgerna lätt förbi’; från ital. =. Dansas
i mycket snabbt o. alltjämt stegrat
tempo o. har fått sitt namn efter den
konvulsiviska dans, som bl. a.
kännetecknade en under 13- o. 1400-t. i
Italien uppträdande sjukdom (’tarantism’),
vilken ansågs orsakad av tarantelns bett.
Förr även taranteldans, t. ex. Journ. f.
litt. 1812: ’denna filosofiska
Taranteldans’.

tare, vsv. dial. (Boh.-l.), bandtång,
handling (Zostera) o. bladtång
(Lami-naria), Linné FI. su. (från Boh.-l.) =
no. tar(r)e, Laminaria (varifrån da.
tar(r)e), isl. pari; enl. en förmodan av
Falk-Torp av germ. ’’parhan-, till lat.
torquére, vrida m. m. (jfr tortyr), fslav.
trakii, band, gördel, osv. (se under
durk 2 o. slända l slutet); i så fall
egentl.: band.

[targa, sv. dial., smått hugga el. skära
el. såga, se under sarga slutet. Om
kontaminationsformen sv. dial. kjarga,
käxa, se under tjata.]

tariff, 1788 == ty., fra. tarif, av ital.
tariffa, från ett arabiskt ord med betyd,
’kungörande’. Ordet har sålunda
vandrat samma vägar som tara.

tarlatan, 1838 = ty-, av fra.
tarla-tane; dunkelt.

tarm, fsv. tharmber = isl. parmr, da.
tarm, fsax. tharm, fhty. dar(a)m (ty.
darm), ägs. pearm, av germ.
*parma-= ie. tormo- i grek. törmos m., hål
(till tapp), jfr grek. t ramis (av *trmi-) f.,
stället mellan genitalia o. ändtarmen
(Flensburg Stud. 1: 58, 68 f.), till ie.
roten ter, genomborra m. m., i grek.
teirö (av *teriö), nöter m. m., téretron,
borr, osv.; även: vrida o. d., se dr ej a,
drilla, tOTtyr, tråd. Tarm betyder
väl alltså egentl.: genomgång el. dyl. -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free