- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
961

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegnér ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

thénai, ställa, sätta, vartill även tes
(urbesl. med d an n, dåd osv.). Med
avs. på betyd.-utveckl. jfr under kria.

tempel, fsv. tcempel = da. tempel, från
mlty. tempel, av fsax. tempal = fhty.
(ty. tempel) osv., av lat. templiim,
observationsområde på himlavalvet för
augurerna, hälgat område m. m.. Av
omstridd härledning; snarast till ie. temp,
spänna, väl i så fall egentl.: avmätt rum,
vartill även tempus, tid, egentl.: avmätt
tidsrum (se senast Persson Indog. Wortf.
s. 490); el. möjl. dimin. till ett ord
motsv. grek. témenos, tempelområde (med
p som i exemplum till eximo; Siitterlin
IF 29: 127). - Jfr följ., tempo o.
täm-pel 2.

temperdag, sv. dial., se tamperdag.

temperera, y. fsv. tcsmp(e}rera P.
Månsson, även o. vanl. tcempra,
tempera, motsv. isl. tempra, mlty. temperen,
ty. temperieren, av lat. temperäre,
iakttaga måtta, foga, behörigen blanda,
behörigen inrätta m. m., till tempus
(ge-nit, -or/s), tid (se tempel o. tempo),
i anslutning till det i detta ord ingående
begreppet av något begränsat el.
utstakat. - Härtill: temperament = ty.,
av fra. temperament, av lat.
tempera-mentnm, vederbörlig blandning, i
anslutning till Galenos o. Hippokrates
uppfattning av temperamenten såsom
beroende på olika blandning av kroppens
vätskor (se humor, humör); -
temperatur ==. ty., av lat. temperatura,
vederbörlig blandning.

tempo - ty. osv., från i t al. tempo,
tid, av lat. tempus n. ds.; jfr föreg.

ten, i t. ex. jämten, i dial. även:
stängel, mistel, fsv. ten, slända,
stekspett, smal stång (av metall) = isl.
teinn, käpp, stekspett, telning (t. ex. i
mistilteinn), no. tein, liten stång,
telning, da. ten, på spinnrock, förr även:
stängel, stekspett, got. tams, gren,
telning, fsax. ten, stav, fhty. zein, även:
gren m. m., ägs. tån (jfr eng. mistle-toe),
avfgerm. *taina- m., gren o. d. Av ovisst
ursprung; bl. a., med ringa sannolikhet,
betraktat som en n-avledn. till ie. roten
di i grek. diemai, skyndar, sanskr. dlyati,
svävar; alltså: ’som svänger hit o. dit’
el. dyl.; jfr grek. dinos, virvel. Grek.
dönax, rör, är säkerl. obesläktat. Jfr
telning, tan n lik a. - Avledn.: got.
ta/n/d, korg, osv. = (sv. dial.) t en a
(se följ.).

tena, sv. dial., fiskmjärde = ä. nsv.,
G. I:s reg. (Hans Brask) - isl., no.
teina, mjärde, ryssja, i no. även ett
slags korg, ä. da. tene, samma ord som
got. tainjö, korg, fhty. zeinna (sydty.
dial. zeine), av germ. *tainiön, avledn.
av ten i betyd, ’gren, kvist’; alltså
egentl.: nätverk av grenar; bildat som
got. snörjö, korg, till snör- i snöre, el.
ryssja (** fhty. russa) el. ägs. wilige,
korg, till wilig, vide, ävensom de
likbetyd, fhty. churba (jfr korg), meissa
(se mes 3) o. ägs. spyrte (till lat. sporta,
se sp or tel); se även under korg.
Stundom sammanblandat med (sbst.) tina.

tenakel, boktr., manuskripthållare,
1823 (tenaklet), E. Carlén 1865 = ty.
1571, av lat. tenäculum, verktyg att
hålla (varav fra. tenaille, tång),
instrumentalbildning till tenere, hålla (urbesl.
med tänja); bildat som det besl.
tentakel. - Även farmac. o. kem.,
Retzius 1769, Scheele 1785.

tendens = ty. tendenz, av fra.
ten-dence, till lat. tendere, spänna, sträcka,
sträva (jfr pretendent, tender;
urbesl. med tänja); alltså egentl.:
spänning, strävande.

tender (bakom lokomotiv), 1838: ’en
så kallad »Tender»’ (om uti. förh.), 1865
(om sv. förh.) = ty., från eng. =, i eng.
även om ett mindre skepp som följer
ett större, förkortning av altender,
ledsagare, till altend, ledsaga m. m., över
ffra. atenare av lat. attendere, rikta på
el. åt, spänna m. m., av arf-, till, o.
tendere, spänna = tendera o. föreg.

tendera, se tendens.

tenlika, se tännlika.

tenn, sv. dial. även ten, mycket
vanligt uttal i ä. nsv., fsv. teen, äldre tin
= isl., da., mlty., ägs., eng. = fhty.
zin (ty. zinn)\ jfr det finska lånordet
tina; i Norden (liksom bly o. stål)
mycket gammalt lån från något av de
germ. grannfolken. F. ö. etymologiskt
dunkelt. Somliga betrakta ordet som
inhemskt germ.: enl. Wood Mod. Lang.
Notes 15: 329 f. till ett germ. *tina-,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free