- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
962

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegnér ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

strålande, motsv. sanskr. dina-, dag (se
under Tyr); i så fall till grundbetyd,
kanske att jämföra med bly (som f. ö.
stundom har med ’tenn’ gemensamma
beteckningar) o. även med guld; enl.
andra en avljudsform till ten (= got.
tains, gren, osv.), varför kunde tala, att
tennet, att döma av vissa fornfynd, ofta
kom i handeln i form av tunna
metallstavar. Snarast är dock ordet lånat
från en annan språkfamilj.
Huvudfyiid-orten allt sedan feniciernas dagar var
i forntiden Cornwallis; lat. stagnum,
stannutn (fra. étain; jfr stanniol) har
väl keltiskt ursprung (kymr. ystaen
osv.). Tenngruvorna i Erzgebirge
började först på 11 - 1200-t. att bearbetas.
- Ett vida spritt namn på tennet är
ital. peltro, spän. o. portug. peltre, ffra.
peautre, höll. peauter, ir. péatar (även
med s- t. ex. eng. spelter osv., se zink
slutet); f. ö. dunkelt. En annan
beteckning är det etymologiskt omtvistade
grek. kassiteros, redan hos Homerus
(att. katti-), sedermera inlånat i sanskr.,
lat. o. fslav. o. ingående i antikens
önamn Kassiteriderna (av omstritt läge);
jfr den sv. vetenskapliga termen
kas-siterit, tennmalm.

tenor, Balck 1596 (lat.), 1621 = ty.,
av mht3r. tenor 1400-t.), liksom de flesta
musiktermer från ital.: ten öre, även:
melodi, av lat. tenor j oavbruten fortvaro,
sammanhang, till tenere, hålla, vara;
urbesl. med tänja osv., jfr ton 2.
Stämman har sitt namn därav att den
utgjorde liksom den uthållande tråden el.
huvudmelodien i ett tonstycke.
Benämningen övergick på den höga mansrösten,
då huvudmelodien tilldelades denna. Jfr
alt, bas.

tentakel, jfr fra. tentacule, av lat.
*tentäciilum (nybildning efter orakel,
spektakel o. d.) till tentäre, bl. a.:
känna på, vidröra (se följ.); alltså egentl.:
trevare el. dyl. Jfr till bildningen det
besl. t e na k el.

tentamen, Linné Bref 1768, av lat.
=, prov, (efter mönstret av t. ex. det
betydl. ålderdomligare examen osv.) till
tentäre, känna på, pröva (= sv. tentera,
se föreg.), besl. ined tendere, sträcka,
enere, hålla (se tänj a). Efter examen
o. tentamen har i sin tur i
stu-dentspr. bildats komplettamen,
kompletteringsprövning.

teo-, av grek. theös, gud (sannol.
rot-besl. med best o. djur), i t. ex.:
Teodor, mansn., av grek. Theodoros,
till doron, gåva (jfr Isidor o.
Dorotea). - Teolog = ty. theologe, av grek.
theölogos, av -logos, till légein, tala m. m.
(se filolog). - Té o s of, till grek.
sophös, vis (jfr Sofia o. s of i s m). Jfr
även tespiskärra.

Teodorik, mansn., etymol. =
Didrik; se under dyr k o. tyda.

teodolit, astronomiskt instrument (för
horisontens koordinater), Ekström 1750:
’Ängelska TheocTolits’, Thersner 1819 =
ty. theodolit osv., från eng. theodolite,
av ä. eng. theodelitus (så kallad av
Dig-ges 1571), av trots framställda
förklaringsförsök okänt ursprung. I alla
händelser ej, såsom bl. a. antagits,
ombildning av alydeday W. Bourne 1578,
från fra. alidade, vilket liksom så många
andra astronomiska o. geometriska
termer lånats från arab.

teori = ty. theorie, fra. théorie, av
grek. theöria, åskådande, i sht i andlig
bem.: undersökande, kontemplation o. d.,
till theörös, åskådare, av *theä-orös,
till théä, åskådande, kontemplation (se
teater), o. ie. uor- i var 3, varse.
Däremot ej besl. med theös, gud.

tep, allm. dialektord, tok, tåp, våp;
tep a, vb, vara våpig, bära sig tafatt åt,
i ä. nsv. t. ex. hos Lucidor, Spegel, hos
Stiernhielm om dåraktigt tal, förr även:
gyckla, narras; tepa, sbst., våpig kvinna,
t. ex. Diiben 1721 o. i götal. dial.;
te-pig, våpig, t. ex. Onkel Adam, i ä. nsv.
tepot, t. ex. 1536, tepug, t. ex. Mörk
1742, allm. i dial. Ty dl. varianter till
tåp osv. Då de båda grupperna höra
till olika avljudsklasser, tep till i- o.
tåp till e-serien, skulle de dock enl.
antagna ljudlagar ej gärna kunna
etymologiskt förbindas. Säkerl. föreligga
här emellertid imitativa bildningar, o.
det inbördes förhållandet blir då
ungefär av samma slag som t. ex. tipp,
tapp o. topp el. som de under kräla
anförda orden, som också tillhöra olika
avljudsserier. Ord, där dylik ’oregel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free