- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
964

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - terserol ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

s. k. kanoniska timmarna (kl. 9 f. m.);
närmast från mlty. terz(e). - Som
dryc-kesterm, t. ex. Strindberg 1880: terz.
–Skrivningen terts (som musikterm) ännu
på 1880-t. Fordom i denna betyd,
(liksom också såsom fäktterm, 1693) även
den lat. formen tertia.

terserol, fickpistol, Dagl. Alleh. 1824
- t}7, terzerol, från i tal. terzeruoto, till
terzuolo, ett slags jaktfalk; med samma
betyd.-utveckling som i musköt o. där
anförda beteckningar för skjutvapen.

Tersmeden (au T.), familjen., enl.
uppgift från en fransk familj (Saint
Lary de Term e); osannolikt, då namnet
måste ha tyskt ursprung; av Hy. ter
smeden, vid smedjan, tillhörande en vanlig
grupp av tyska familjenamn, bildade
med prepos. o. sbst., som beteckna en
lokalitet, här ter = ty. zur (av to, till, vid
-j- best. art.), motsv. t. ex. Ity. Terstegen,
Termiihlen (= hty. Zurmuhlen), ty. zur
Linde (jfr ä. sv. von der Linde),
Zur-linden osv. En högtysk motsvarighet
till namnet är Zeer-Schmitten, såsom det
förr också skrivits. Alltså att till sitt
ursprung i viss mån jämföra med
familjen. Schmidt, Smith osv. (se
smed), liksom ty. Zurmiihlen med
M ii l ler osv.

tes = ty. these osv., av fra. thése, av
grek. thesis, sättande, ställande, till
tithé-nai, sätta, ställa (urbesl. med dåd osv.);
bildat som basis (se bas 3) o. gnosis
(se diagnos); även ingående i
hypotes, parentes o. nära besl. med
epitet; jfr även tema.

[tesa, sv. dial., plocka sönder; se
test ävensom tistel 2 slutet o. tina 3.]

tespiskärra, med avs. på kringresande
skådespelarsällskap, t. ex. Strindberg =
ty. thespiskarre, efter Horatius Ep. ad
Pis. s. 276: ’Dicitur et plaustris vexisse
poémata Thespis’, till grek. Théspis,
forngrekisk skald, ansedd som skapare
av den grekiska tragedien, egentl.:
gudomlig o. d., till en form thes- av ihe(s)ös,
gud (se teo-).

test (i hårtest o. d.), 1731: ulltestar
(jfr nedan), osv. dial. tjåst - no. test
jämte teista; besl. med sv. dial. te(s)s(a),
teis(a), plocka sönder, reda (ull o. d.),
da. tese, twse, mlty. tesen, mhty., ty.
dial. zeisen, ägs. tdesan (eng. tease), av
germ. *taisian, med avledn. fhty. zeisala,
karda, ägs. tcesel, tistel, o. sv. dial. testra,
plocka sönder, höll. teisteren; till samma
grundrot som tina 3. - Arvidis form
(1651) teest kan syfta på den redan
1554 uppträdande tekn. termen test =
Spegel teest.

[test, fågeln., se tejst.]

testamente, om betyd, se nedan, fsv.
testament(e)9 testamentarisk
förordnande, i testamente disponerat gods,
förbund el. löfte (i relig. mening jfr nedan),
huvudavdelning av bibeln = isl., ty.
testament osv., av lat. teslämentiim, till
testäri, bevittna, betyga -f- ie. suff.
-mn-to-(= -mund i ty. leumund, rykte) till
testis, vittne (på grund av bl. a. osk.
trstus ds. numera vanl. tolkat som ’den
tredje’; urbesl. med tre). Jfr följ.,
attest, protest o. testimonium. -
I betyd, ’testamentarisk förordnande’
uppträder ordet redan i våra
landskapslagar. Bl. a. dess latinska ursprung
visar hän på att testamentet är ett rent
romerskt institut; det förekommer även
i antikens Grekland. Under Taciti tid
voro testamenten okända för
germanerna. Dock finnas inhemska
germanska beteckningar: langob. thingare (till
ting) o. ägs. cwyde (besl. med k v ad a,
säga). I samindoeur. tid var det på
grund av familjens organisation
otänkbart, att någon av fri vilja kunde
förfoga över sin förmögenhet. - Den fsv.
betyd, ’förbund’, ’löfte’ även i gamla
bibelövers. (= Luther), t. ex. Ebr. 10:16:
’Det är det Testamentet, som jag dem
göra vill’ (nya övers.: det förbund), där
got. har triggwa (se trygg). -
Hjärnes testamente, ett förr o. hos
allmogen väl stundom ännu använt namn
på ett fordom mycket populärt
magstärkande medel, uppfunnet av
hovme-dikus K. H. Hjärne (f 1794); jfr fru
Lenngren Min salig man: ’Tog se’n
Sötkummin i en kopp, / Försatt med
Hjer-nes Testamente’.

testikel, Acrel 1750, från lat.
testicu-tus (fra. testicnle, eng. testidé), dim in.
av likbetydande testis, egentl, samma
ord som testis, vittne (se föreg.); samma
urspr, skämtsamma an v. som av fra. té-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free