- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
966

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - terserol ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och undergått allehanda
folketymologiska ombildningar. – Om likbetydande
källarhals se under källare.

Tibble, ortn. i Mellan-Sverige, fsv.
Tybbele, Thygbele, Thykbyle m. m., av
ett äldre þyk-böle, till en omljudsform
av tjock o. en avledn. av bol, gård
o. d., alltså ’den tätt bebyggda gården’
(jfr uttr. ’tjocka skogen’) el. möjl. ’den
stora g.’ Jfr sv. Nibble, Nybble av
Ny-böle, hybble o. i fråga om
utvecklingen av fsv. -kb- ortn. Tiggeby o.
Tjugby under tjock. Se Noreen
Minnesskr. t. A. Erdmann s. 1 f., P.
Persson NoB 2: 235 f. (med
betydelseparalleller), G. Ekholm NoB 7: 54 f. o. med
avs. på ljudutvecklingen Lindroth NoB
3: 37 f. Flera orter med detta namn
äro enl. Ekholm mycket viktiga
fyndplatser för fornminnen o. ha tydl.
utgjort högst betydande bebyggelsecentra,
något som i sin mån styrker den ovan
forordade grundbetydelsen.

1. ticka, svampsläktet Polyporus (hos
Linné även om rörsopparna), Columbus
Ordesk.: ’Torr som ticka’, Aspelin 1749;
möjl. lån från nordsv. dial., där ordet
är mycket spritt, även under formen
tjuk(a); i ösv. dial. bl. a. tikku; f. ö.
dunkelt.

2. ticka, vb, ungt i litter., motsv. no.
tikka, lätt beröra, slå lätt, ä. da. o. da.
dial. tikke ds., lty. tikken ds., picka,
ticka, mhty., sydty. dial. zikken, lätt
stöta el. beröra, eng. tick, ticka;
ljudhärmande liksom väl delvis picka. –
Ticktack, t. ex. Bellman; jfr om spel
o. lek: Stiernhielm (tick-tack) o. Lucidor
(ticketack) = ty. ticktack, jfr lty. tik,
fra. tic; bildat som klingklang,
virrvarr
osv.; ljudmålande.

tid, fsv. tiþ f., även: gudstjänsttid,
mässa, reningstid, menstruation (jfr om
dessa betyd. under tidevatten) = isl.
tið f. (i fsv. o. isl. även m., varom
nedan), da. tid, fsax. tid, fhty. zit, zidh
(även neutr.; ty. zeit f.), ags. tíd (eng.
tide; om betyd. se tidevatten o.
timme), av germ. *tiði- (knappast
därjämte *tiþa-; det neutrala könet i fhty.
kan vara sekundärt), möjl., med Lidén
Armen. Stud. s. 92 urspr. en
konsonantstam på -t-, ie. *di-t-, av samme
förf. säkerl. med rätta förbundet med
armen. ti, ålder, tid m. m. (av *di-to?); en
parallellbildning till m-avledn. timme,
till en ie. rot di, enl. det vanligaste
o. mest sannolika antagandet (Fick 14:
450, Persson Wurzelerw. s. 115 m. fl.)
samma som i grek. daíomai, delar,
sanskr. dáyate, utdelar, i så fall egentl.:
avdelning, avsnitt (jfr till); med flera
betyd.-analogier, t. ex. isl. hrið, stund:
grek. krisis, till ie. (s)kri, dela, klyva
(se kris o. rid), sv. skede till got.
skaidan, klyva, osv. Knappast däremot,
såsom också föreslagits, med grundbetyd.
’utsträcka’ (jfr lat. tempus, tid, väl till
ie. temp, spänna, tämja, i t. ex. litau.;
el. fir. tan, tid, till ie. ten ds. i vb.
tänja; jfr även under ting). Ej heller,
med Kluge ZfdW 8: 145, besl. med lat.
dies, dag. – Nsv. i sinom tid (varom
se sin), i rättan tid, fsv. þan tiþ osv.,
isl. i þann tið visa hän på maskulint
kön, som dock säkerl. ej är
ursprungligt utan, med Siljestrand Ordböjn. i
Västmannalagen 1: 111, beror på
inverkan från fsv. annan, þan lima, dagh
o. d. Om ordets kön i sv. se f. ö.
Tegnér Om genus i sv. s. 146 n. –
Tiden i baklås är, Tegnér
Kronbruden. – Tidens tand, motsv. ty. der
zahn der zeit
, eng. tooth of time (t. ex.
Shaksp.) osv., jfr lat. tempus edax
rerum
Ovidius Metam. – Tids nog =
da. tids nok, efter mlty. tide (ge)nôch.
Jfr de förr brukliga uttr. så tids, hur(u)
tids (ännu i dial., t. ex. Vrml.). –
Tide- i tideräkning, tideböcker osv., av
fsv. genit. sg. tiþa(r) el. plur. tiþa. –
Tidsanda, t. ex. Fenix den tredje
1825, Tegnér i skoltal 1835: ’Eolus hade
vädret i en säck; och på samma sätt
ha även desse (dvs. ’menniskoslägtets
lycksaliggörare, verldens förbättrare’)
tidsandan i sin skinnsäck, och släppa
ut så mycket väder deraf, som de
behaga’; även f. ö. icke sällan hos Tegnér;
efter ty. zeitgeist, där modeord o. 1800
o. som sådant förlöjligat av Voss 1804,
sedermera åter väckt till liv av ’das
junge Deutschland’. – Tidsenlig,
Fahlcrantz 1840, 1865: ’föga »tidsenliga»’
(om åsikter o. d.), Aftonbl. 1845:
’tidsenlig samhällsfrihet’, Snällposten 1848:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free