- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
968

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tidlösa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omständigheterna (ty. zeitig); jfr eng. tidy,
nätt, ordentlig; i vissa germ. dial. o.
språk dessutom med andra betyd, (jfr
tidd); till tid; se även otidig. – I
da. i stället tidlig, tidig = ä. nsv.
tid(e)lig, tilig, sydsv. dial. tilig; jfr fsv.
tidheliker, timlig, ä. nsv. tidlig ds., motsv.
isl. tiðligr, mlty. tîdelîk, ty. zeitlich (jfr
parallellbildningen timlig).

tidlösa, växten Golchicum autumnale,
’Nakna jungfrun’ (odlad), Franckenius
1659 (Månsson 1642 om Primula veris)
= da. Iid(e)løs, efter ty. zeitlose ds.; så
kallad, därför att blomman skjuter fram
på hösten, medan den korta stjälken o.
de långa bladen uppträda först på våren
= fhty. zîtilôsa, ’ermodactilus (dvs.
colchicum), citamus’, mlty. tidlôse, där
dock blott om vissa vårväxter (såsom
krokus, narciss). - Även namnet nakna
jungfrun
beror på samma
egendomligheter vid blomningen.

tidning, i belyd. ’underrättelse,
nyhet’ nu nästan blott i högtidlig stil,
y. fsv. tídhning 1496, underrättelse,
nyhet, jämte tîdhing (= ä. sv. tiding ännu
på 1700-t.) = ä. da. tidhing, från mlty.
tîdinge (enl. Kluge ombildning av det
fnord. tiðindi) - mhty. zîtunge (ty.
zeitung; enl. vanligt antagande en
efterbildning av det mlty. ordet), ägs. tidung
(eng. tidings plur.); till ett vb motsv.
ags. tidan, hända, sv. dial. tida (’det
har så titt’), no. tidast ds., i isl.: vara
gängse el. i bruk, en avledn. av sbst.
tid resp. fsv. adj. tidher osv. (se titt),
l t. ex. Runebergs Julqvällen: ’Kom,
Augusta, och se jultidningar’ ingår den
äldre betyd, ’nyheter’. - Den moderna
betyd, av ’nyhetsblad’ har utvecklat sig
ur plur., jfr t. ex. 1729: ’Hafva I läset
tidningarna (la gazette)’ el. namnen
Post- o. inrikes tidningar, Norrköpings
tidningar
, egentl.: nyheter; efter tysk
förebild, förr plur. zeitungen, nu sing.
zeitung; jfr t. ex. Münchener
Nachrichten
, ry. Moskouskija vjedomosti (plur.,
egentl.: underrättelser) osv. – Om en
äldre benämning på ’tidning’ se avisa
(nu blott skämts.), med samma
betyd.utveckling som i tidning; en annan
var gasett (o. 1780-1800), av fra.
gazette, egentl, betecknande ett venetianskt
mynt o. sålunda ursprungl. om priset
på tidningsnumret. Båda upptagas som
synonymer till tidning ännu av Dalin
1853. – Sammans. tidningsman är
ett rätt ungt ord, egentl. vanligt först
på 1890-t., t. ex. GHT, Hedenstjerna
(’Sigurd’); tidigare mera enstaka ss. C.
R. Nyblom 1874 i en övers. av Mark
Twain o. J. Jolin 1877 med ordet inom
citationstecken.

tidsanda, -enlig, -fördriv, se under
tid.

Tierp, socken m. m. i Uppl., fsv.
Tierp, Tiarp (Ty-)-, förr felaktigt tolkat
som ’trälinnetorpet’, till fsv. þy, trälinna
(se tjäna), o. torp; se härom Noreen
Sv. lm. 1911 s. 283, vars egen (med
tvekan framställda) härledning dock
icke heller synes antaglig: det av nämnda
förf. konstruerade fnord. ti-, ty-, bi,
har knappast existerat (jfr Tiveden).

tiga, med analogiskt g (liksom i
säga o. viga) för ljudlagsenligt ä. nsv.
o. fsv. t(h)i(i)a = sv. dial. tia, av fsv.
þighia (ipf. þig(h)þe, thagdhe, sup. thighet
[varav nsv. tegat], thakt, jfr ä. nsv. tagt,
ännu t. ex. Rudeen 1687), av *þæghia
= isl. þegja, da. tie, motsv. fsax.
thagian o. thagôn, fhty. dagen o., med
grammatisk växling, got. þahan, ett
é-verb (germ. *þazén, *þahén, med i
fnord. spr. analogiskt j) = lat. tacére
ds. Inkoativ: isl. þagna, tystna = ä. da.
taune. Kausativum: fsv. thöghia, tysta,
bildat till þag- (i t. ex. isl. -þaga,
tystnad) såsom t. ex. föra till fara. Jfr
f. ö. isl. þagall, tystlåten, o. da. taus,
tyst, väl av *þagse (jfr med avs. på
bildningen t. ex. ledsen, varse). –
Verbet har i nsv. antagit stark böjning
(ipf. teg redan Verelius 1664) liksom
kvida, (stundom) lita, pipa, (ofta)
sprida, strida, vina, ävensom hinna,
knyta, skryta, snyta o. (stundom)
rycka, sluka, stupa; ett minne av
den svaga är dock tegat (se ovan). –
De västgerm. språken ha dessutom
bildningar motsv. ett germ. *swizön,
*swizén (fsax. swîgôn, ty, schweigen, ägs.
swigian), avlägset besl. med grek. sigãn,
tiga. - Gotiskan har, utom þahan, ett
f. ö. isolerat slawan, tiga, vara stilla,
vilket sannol. är besläktat med slumra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free