Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - till ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
idi, spann osv. (förf. Ark. 7: 35 f.);
fsv. thilster n., golvplankor, ä. nsv.
tel-ster, sv. dial. tilster, till isl. vb. pilja,
förse med golv (W. Cederschiöld Xen.
Lid. s. 80), bildat som blomster.
till, värd. även té, fsv. til, yngre även
tel, té (uppkommet i obetonad ställning
såsom ska av skall), som prepos. med
geni t., dock, i sht i y. fsv., utbytt mot
dat. el. ackus. = isl., uris., ägs. til (eng.
Ull), i ff ris. med dat.; egentl, ackus. sg.
av germ. *tila- = mlty. til, tel n., mål,
slut, gräns, fhty. zil (ty. ziel), jfr isl.
aldrtili, död, egentl.: livsslut; till skogs
(osv.) alltså urspr.: med skogen som
mål; antagl. av samma stam som got.
(ga)tils, passande, god, ff ris. til, god,
väl egentl.: ändamålsenlig, jfr det gamla
finska lånordet tila, tillfälle, ställning,
villkor, o. isl. utili, skada (se även
under tjallra). F. ö. av omstridd
härledning: vanl. betraktat som rotbesl.
med tid (se d. o.). - Om
genitivuttryck efter till se Vendell Språket i
P. S varts krön. s. 149 f., förf., 1600-t:s
sv. s. 167 f., Östergren Spr. o. st. 17: 137,
Noreen V. spr. 7: 363. - Har ersatt
den gamla germ. prepos. */ö - eng.
to, ty. zu; även i betyd, ’alltför’, t. ex.
komma till korta, efter ty. zu kurz
kommen (se närmare under kort 2).
- Det förr vanliga till i uttr. ss. ’Herr
Andreas Torstenson, Grefve till Ortala,
Friherre till Viresta, Herre till
Forstena’ osv. efter ty. förb. med zu; jfr
dock redan i fsv. ’Erik tiL Almavik’
(1412; nyare avskr.; Sdw. Till.).
-Dessutom som infinitivmärke, i nsv. blott
vardagl. o. dial. ’Jag skulle be té få ..’,
fsv. til, t. ex. ’byriadho the til fly’, ’nw
haffwom wi thima (dvs. tillfälle) til
them fördrerffwa’ (i nsv. till att). Alltså
samma utveckling som av fsv. prepos.
ät (- sv. åt) till infinitivmärket ät (-
att 1), el. som av ty. zu, eng. to. -
Nsv. till som konjunkt. (värd.) i betyd,
’till dess, tills’ finns redan i fsv. Där
i samma betyd, även til ät (också: på
det att), o. til pa^s (även med ät, siim),
varav sv. till dess, i ä. nsv. även:
förrän (t. ex. Bib. 1541) = no. til dess,
av genit. till det; sammandraget: tills
(se d. o.)f - Till uppträder ofta som
första led i sammans. Dels i n hem s ka
såsom tillbud, ä. fsv. tilbup (i fsv. o.
ä. nsv. även: bjudning, inbjudning);
- tillgiven, 1670-t. (Lucidor osv.) =
ä. da. lilgiven, isl. tilgefinn (e-u), till
det reflex, giva sig till, redan i fsv.,
jfr Kolmodin 1732: ’Jag war Naémi så
giwen til i alt’; av samma slag som
t. ex. hängiven, ty. ergeben; -
till-gjord, Rosenstein 1787: ’det . . [-till-gjorda-] {+till-
gjorda+} . . dagspråket’, Sthlnis Posten
1792: ’tilgjord blygsamhet’, Weste 1807;
ej upptaget av Sahlstedt 1773, men
vanligt redan på 1790-t.; en specifikt svensk
bildning, till reflex, göra sig till
såsom behärskad till behärska sig el.
tillbakadragen till draga sig
tillbaka (delvis dock med ty. förebilder); -
till städj a, fsv. tilstcedhia, tillåta, även
stcedhia til = da. lilstede; till städja,
som i fsv. hade även denna betyd.; i
sammans, till- möjl. dock efterbildning
av mlty. tosteden ds. o. i så fall till
följ. grupp. Egentl.: ställa sig till; jfr
lat. adlocäre (eng. allow ds.) till locus,
ställe. Om det besl. ty. gestalten se
städja; - tillsäga, fsv. tilswghia,
til-sighia - da. tilsige. l fsv. även ’lova’
(= da.) o. i denna betyd. möjl.
påverkat av mlty., jfr sbst. tosage, bl. a.
’löfte’, ävensom ty. einem zusagen, lova;
- tilltagsen o. tilltyga, se d. o.;
- tillvälla si g, fsv. tilvceldasik - ä. da.
tilvcelde, avledn. av fsv. vald = våld;
- tillåta, fsv. tillåta, även lät a til =
da. tillade, motsv. isl. lata til, mlty.
töldten, ty. zulassen. Egentl., såsom
redan i landskapsl.: giva el. släppa till,
giva tillträde, varav: släppa efter el. dyl.;
jfr likn. betyd.-övergång i t. ex.
medgiva, ty. zugeben. - Dels
efterbildningar efter ty. såsom: tillbehör
= da. tilbeh0r, efter mlty. töbehöre =
ty. zubehör, jfr fsv. tilbehörilse,
tilbehö-ringi - tillbörlig, fsv. tilbörliker =
da. tilb0rlig, till nsv. (såsom sig)
till-bör, fsv. tilböra, tillkomma, vara
tillbörligt, efter mlty. toboren, jfr ty.
ge-btihren (se böra); - tilldraga sig,
t. ex. 1557 i numera obr. anv. (om
träta o. oenighet), i ä. nsv. även: belöpa
sig till -=-. da. tildrage sig, efter mlty.
sik tödragen = ty. sich zntragen, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
