Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - till ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
timide, av lat. timidus, rädd, blyg, till
timere, frukta (av omstritt urspr.).
timjan, växtsl. Thymus, särsk. använt
som krydda, fsv. timean, tymean = da.
timian, från ty.: sen fhty. o. mhty.
thimian (t(h)y-, thymean i fhty. även
tymiâna; ty. thimian, thymian), från
mlat. thymiama, av grek. thymíama,
rökelse (varav got. þymiama); till lat.
thymus (fra. thym, eng. thyme osv.), av
grek. thýmos, thýmon, timjan, jfr grek.
thymós, lidelse, mod, lat. fumus, rök
(vartill växtsl. Fumaria), fslav. dymu
ds., osv., till grek. thýo, bringar
rökoffer, osv.; besl. med tuja; se f. ö. doft,
dun, dunst. Namnet på grund av
doften o. anv. Alltså en av de många
kryddväxter, vilkas beteckning lånats
från antiken; jfr t. ex. anis, fänkål,
kummin, körvel, mejram, mynta,
salvia.
timlig, fsv. timeliker = isl. timaligr,
da. timelig, ags. tímlic; egentl.: hörande
i tiden, till timme i betyd, ’tid’; jfr
det likartade fsv. tidheliker osv. = ty.
zeitlich (se under tidig). I ä. nsv.
även ’tjänlig’, t. ex. godh timeligh
wäderleek Cat. 1572.
timma, egentl. oblik kasus till timme
såsom t. ex. anda: ande osv.; se f. ö.
följ.
timme, ä. nsv. (stundom) o. fsv. time,
tid, timme = isl. tími, da. time, ags.
tíma (eng. time), m-avledn. till samma
rot som tid (se f. ö. d. o.). –
Vokallängden är bevarad i fordomtima (se
fordom). – Ordet har i betyd. ’tid’ i
nord. spr. efterhand undanträngts av
det därmed tidigt konkurrerande tid,
medan omvänt i engelskan (i enlighet
med utvecklingen i västsax.) time
alltjämt betyder ’tid’ o. däremot tide i
denna betyd. väsentligen kvarlever i
sammans. o. annars fått den
specialiserande betyd. ’tidevatten’ m. m. (i den
fornangliska prosan användes
uteslutande tíd i betyd. ’tid’ i alla
betyd.-skiftningar). – Förlängningen av m är av
samma slag som i döm(m)a, hemma
osv.; i vissa avlägsnare dial. dock ännu
-m-. – Om det hithörande sv. dial., fsv.
timas, para sig, se under tidd.
1. timmer, i dial. även timber, fsv.
timber (-y-) = isl. timbr, da. tømmer
(med i >> y >> ö framför läppljudet m)
= fsax. timber, fhty. zimbar (ty.
zimmer), ags., eng. timber, i västgerm. spr.
även: (trä)byggnad, i ty. (såsom även i
fhty.): rum (jfr fruntimmer ävensom
t. ex. U. Hiärne 1665: ’Jungfruernes
timmer’), av germ. *timbra- n., bildat
med det i orts- o.
instrumentalbeteckningar vanliga r-suffixet (jfr bur, läger
o. under säter el. fjäder, tunder)
till ie. roten dem, bygga, i grek. démo,
jfr lat. domus osv., hus (se under hus
ävensom dam 1, domestik, domino);
jfr f. ö. tomt o. följ. – Avledn.: timra,
fsv., isl. timbra = da. tømre, av germ.
*timbron ~ *timbrian i got. timrjan, mlty.
timberen, ty. zimmern, ags. timbran. –
Sammans.: timmerman, fsv.
timberman = da. tømmermand, väl efter
mlty. timmerman = ty. zimmermann
(varifrån sv. familjen. Zimmerman(n);
se d. o.). I got. däremot med avledn.:
timrja (bildat som fiskja, fiskare, till
fisks, kasja, krukmakare, till kas =
kar, osv.).
2. timmer, 40 stycken (skinn), fsv.
timber = isl. timbr, da. tømmer, ty.
zimmer (varav da. simmer, eng. zimmer),
eng. timber. Säkerl., såsom en engelsk
förf. uppger år 1597: så många skinn
som inneslötos inom två timmerbräder,
på vilket sätt köpmännen brukade
transportera skinn o. pälsverk. Jfr ä. eng.
tavelin (egentl.: liten bräda o. d.; jfr
tavla) i liknande anv. om vissa mindre
partier av skinn o. d. Övriga
framställda förmodanden (egentl.: hög,
stapel; m. m.) osäkra.
timotej, 1809: themothé, Nathorst
1833: timothei, jfr Gadd 1775:
timotheigräs (om engelska förh.) = da. timotei,
ty. timotheigras, efter en amerikanare
Timothy Hanson el. (enl. andra)
Timothy Herd, som först börjat odla
timotejen (under förra hälften av 1700-t.).
Med avs. på ellipsen timotej av
timotejgräs jfr t. ex. växtn. monke, munke:
munkhatt el. studenter:
studentnejlikor. – Kallas även kampe (se
d. o.).
timpan, boktr., nu sälls. el. obr.,
däckel i boktryckeripress, av fra. el. eng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
