- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
983

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tjock ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

form av germ. *lelda- (varav lapska
lånordet tellte, lädertäcke över släde, finska
telta, tält o. d.) = mlty. telt (varav sv.
tält), fhty., ty. zelt, ags. teld (eng. tild);
jfr ä. normand. lialz; till ags. beteldan
st. vb, övertäcka, omgiva; enl. somliga
rotbesl. med litau. délna, fslav. dlanii,
flata (om handen). Från germ. spr.:
fra. tandis, hydda. Ordet är väl
inhemskt germanskt o. icke, såsom Bréal
m. fl. antagit, lånat från romanska *lenda
(provenc. lenda, span. tienda), tält, en
uppfattning som senast hävdats av
Bron-dal Substrater og Laan s. 136 (enl.
vilken /-et snarast beror på ett etruskiskt
uttal av "tendum; etruskerna hade svagt
artikulerade n a sal er).

2. tjäll, strandskata, upptaget från
Bohusl. = isl. tjaldr, no., ä. da. 1jeld,
j uti. dial. tjald, av urnord. *lelda-, möjl.,
med Falk-Torp under kjeld, besl. med
fhty. zeltan, gå sakta (om häst), vartill
ty. zelter, passgångare (jfr dock lat.-span.
thieldo, spansk passgångare, Plinius);
alltså egentl.: som går med styva ben
el. dyl. – Sv. dial. stolk, slulk, tolk
~ no. slilk m. m. om rödbenan, som i
no. även kallas graakjeld o. på Jutl.
ijald(er), äro saniiol. besl. med stjälk
(i vilket fall tolk snarast vore en s. k.
substraktionsbildning) o. syfta på
fågelns långa ben; se Liden hos
Jäger-skiöld-Kolthoff Nordens fåglar2 s. 273.
Enl. Torp under t j eld vore däremot tolk
möjl. besl. med tjäll.

tjällra, dial., gräns- el. råmärke, fsv.
liceldra, lialdra. Enl. förf. Ark. 7: 168
av germ. *tel-dr-ön, bildat med
instru-mentalsuffixet (ie.) -tr till stammen i ty.
ziel, mål (- prep. till) såsom t. ex. fsv.
gildra, giller, osv., till gil, locka (se
giller). Enl. Liden Stud. s. 81 däremot
(av germ. *tel-prön el. *tel-Örön) egentl.:
stång, påle som gränsmärke (jfr rå,
gränsmärke, urspr.: stång), till ie. del,
klyva, varom se tälja, Tolken.

tjäna, i ä. nsv. även lena t. ex.
Asteropherus 1609, fsv./n«7?a (piäna, piena,
thena), motsv. is\. psna, äldre pjöna, no.
tena, tjona, da. tjene, ff ris. thiania, fsax.
thionon, mlty. dénen, fhty. dionön (ty.
dienen); jfr lapska lånordet teunu-, av
urnord. *f)enn-\ avledn. av ett sbst. motsv.
isl. pjönn, tjänare, träl, ags. péowen ds.,
77-bildning till germ. *pewa-, tjänare =
got. pius, (isl. pirr?), fhty. deo (vartill
ty. demut, ödmjukhet, av fhty. deomnoli,
egentl.: trälsinne), ags. péow (vartill ags.
péowian, tjäna = got. -piwan, isl. pjd,
göra till träl); med femin. got. piwi, isl.
pij, per, fsv. py- i pybarn, fsax. Ihiwi,
thin, fhty. diuwi, din, ags. péowe-, enl.
vanligt antagande av germ. *pegwa-,
fe-min. *pegwl-, motsv. sanskr. takvds,
rask, ilande, o. takus ds., besl. med lett.
teksnis, tjänare, till ie. roten lek, löpa,
i sanskr. läkati, fslav. /e/ca, testi, osv.; i
så fall egentl.: löpare, som springer
ärenden (se till betyd.-utvecklingen under
träl); däremot väl knappast med
w-suffix till det fsv. *pceghn = isl. pegn,
som behandlas under Tägnaby o. vars
motsvarighet i vgerm. spr. även
betyder ’tjänare’. Jfr tärna 1. – De
olika nordiska formerna kunna möjl.
förklaras enl. inhemska ljudlagar (jfr
Pip-ping Xen. Lid. s. 161), vissa dock endast
med stor svårighet, l regel antages
utländsk påverkan (utom för isl. pjöna):
fsv. pitcna från en ffris. el. fsax. form
med -ia-, isl. pcna från ags. peruan (av
pegnian, till pegn = det nyss nämnda
isl. pegn osv., se Tägnaby); om de
svenska formerna, bl. a. nsv. tjena
(uttalat med e), se särsk. Ottelin God. Bur.
2: 53. - Tjänare i hövlighetsformler,
i brev t. ex. Stiernhielm: ’E. K. M.tz
Vnderdånigste tienare G. Stiernhielm’,
Ekeblad 1659: ’Jag är . . min käre
far-kärs ödmjukaste son och tjänare’, Ol.
Celsius 1730: ’Jag förbl(ifver) med
besynnerl(ig) högaktning Edle och
Högl(är)de Doctorens samt Professorens
Hörsamme tienare Olof Celsius’; o. i
tilltal o. hälsning t. ex. Dalins Årg.:
’Aldra ödmiukaste Tienare’, Bellman:
’Tjenare, Mollberg! Hur är det fatt?’,
A. G. Silfverstolpe 1798: ’Er tjenare’,
1840-t.: ’Din tjenare’; (förr) ofta även
’ka tjänare’, ännu o. 1850 dessutom fem.
(ödmjuka osv.) tjänarinna; med
motsvar. i da., ty., eng. (servant), fra.
(serviteur) osv. o. i fråga om de efter hand
inträdande förkortningarna att jämföra
med uppkomsten av god dag!, skål! osv.

tjänst, fsv. thienst, pifénist, pianist,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free